Uppdraget från Wahlroos: Renodla nya jätten på svenska börsen

När det är klart väder bjuder toppvåningen på panoramautsikt över Stockholm. Efter vinterns dramatiska entré är det dock svårt att se mycket alls bortom den igensnöade terrassen i Bergshamra den här morgonen.

Längs väggarna på Ifs huvudkontor löper tavla efter tavla av färgsprakande samtidskonst. Samlingen har en konstintresserad kollega fått fria ramar att bygga upp, berättar Torbjörn Magnusson.

”Det är moderna svenska konstnärer, men inte de som kostar allra mest”, säger Magnusson som lyser upp när Afv:s fotograf börjar fråga om konstverken.

Över en natt för tre år sedan blev han en av de tyngsta makthavarna i finskt näringsliv. Först som VD i det fjärde största bolaget på Helsingforsbörsen, försäkringskoncernen Sampo. Och genom den positionen också styrelseordförande i det näst största, Nordea.

”Vi skulle göra en vinstvarning dagen efter. Så det var inte så att jag slog mig ner och funderade över en längre tid. Jag fick ta en funderare över natten och diskutera med familjen. Sen fick jag bestämma mig”, minns Torbjörn Magnusson, som då var VD för svenska If, Sampos största dotterbolag.

När Nordea-tillsättningen blev offentlig skrev SvD att Björn Wahlroos ersattes av sin motsats: varken excentrisk, arrogant eller bankman. Och om ”Nalle” Wahlroos är den finansman från finskt näringsliv som är mest känd i Sverige, är Magnusson något av en doldis.

”Nalle hamnar alltid i fokus för att han är mycket bättre på att säga spännande saker än vad jag är!” säger Torbjörn Magnusson och ler brett.

När september övergick i oktober lämnade han också ordförandeposten i Nordea, där storägaren Sampo sålde sina sista aktier i våras. Han kvarstår dock i styrelsen som vice ordförande.

”Första åren var ganska slitsamma måste jag säga”, säger Torbjörn Magnusson om att lämna ordförandeposten.

När Björn Wahlroos fick samma fråga från en journalist häromåret uttryckte han sig inte lika diplomatiskt.

”Att vara styrelseordförande i en storbank är ett skitjobb”, sa han till Di.

Torbjörn Magnusson

VD för försäkringskoncernen Sampo, vice styrelseordförande i Nordea

Född: 1963

Uppväxt: Tyresö utanför Stockholm

Bor: Stockholm

Utbildning: Teknologie licentiat i matematik från KTH

Utanför jobbet: Spelar tennis och flera instrument, bland annat piano.

”Jag gillar att motionera men jag är ständigt skadad så att jag inte kan spela tennis”

Om tennismatcherna mot Christer Gardell: ”Han vinner oftast, men är heller inte lika skadad som jag”

Senaste konserten: Simply Red

Ljummet mottagande

Det är dagen innan Sampo ska parallellnoteras när Afv möter Torbjörn Magnusson i Solna.

Vem det blir som ringer in noteringen vet han inte än, men klart är att Sampo vid klockringningen blir ett av Stockholmsbörsens största bolag. Sett till börsvärde större än såväl låsjätten Assa Abloy som storbanken SEB. Men också att kategorin som Sampo hör till lyst med sin frånvaro på börsen. Det finns inga större försäkringsbolag som är noterade.

Trots det har intresset varit ljummet. Som bekant går aktien dock redan att handla på Helsingforsbörsen och ingen nyemission gjordes i samband med den svenska noteringen.

Som Afv:s analytiker konstaterade i förra veckan finns heller inget sådant behov från Sampos sida. Försäkringsjätten är efter Nordea-försäljningen kraftigt överkapitaliserad. Den senaste solvenssiffran är på 238%, vilket kan jämföras med koncernens mål på 170–190%.

Att noteringen sker just nu beror också på Nordea-exiten, enligt Torbjörn Magnusson, som är den första att medge att det inte varit helt lätt tidigare att förklara Sampo för investerare.

”Jag tror det viktigaste skälet är att vi har varit lite av ett finanskonglomerat, och då har vi inte tillfört lika mycket till den svenska börsen som vi kan göra nu. Nu är vi ett renodlat försäkringsbolag och det är lätt att förstå vad vi är för någonting”, säger han.

Ordning och reda

Själv klev Torbjörn Magnusson in genom dörrarna till det gula tegelkomplexet i Bergshamra vid millennieskiftet. Då hade han gjort några år i chefspositioner på Skandias Londonkontor. Att han över huvud taget började jobba med försäkring förklarar han som en ren slump. Han hade ingen tanke på vad han ville göra efter ingenjörsstudierna på KTH. Men räkna – det kunde han.

Efter en licentiatexamen i matematik fann han att försäkringsbranschen hade ett skräddarsytt yrke för räknenissar som han själv: aktuarie.

Skandias sakförsäkringsdel fusioneras med norska Storebrands 1999. Två år därpå tar Sampo för stegen in i If som delägare. Redan vid den här tiden fanns långt gångna planer på att ta If till börsen, men planerna går i stå.

”En förutsättning för att börsnotera är ju faktiskt att man går med vinst.”

“Och det gjorde vi verkligen inte!” säger Magnusson.

Det dröjer inte många år i Bergshamra innan han får frågan om han vill bli VD för If. Året är 2002 och siffrorna såg allt annat än bra ut.

”Då såg det förfärligt ut.”

If blödde 200 miljoner i månaden, bland annat på managementkonsulter. Nu ersattes de av personer som förstod sig på försäkringsverksamheten. Även ledningen skiftade form.

”Jag fick välja ett ledningsteam som var väldigt specialiserat på försäkring. Så hade det inte sett ut tidigare”, säger Magnusson och fortsätter:

”Vi var väldigt unga och trodde att vi visste någonting om hur man skulle driva försäkringsbolag för att det skulle gå bra. Och så fick vi fria händer att göra det av Nalle Wahlroos, som var VD på Sampo på den tiden.”

Under de första åren gjorde Torbjörn Magnusson och hans ledning en klassisk turnaround. De höjde priser och försökte höja effektiviteten. Många anställda fick också lämna bolaget. Själv tycker han de viktigaste åtgärderna var de som bidrog till att återupprätta stoltheten i bolaget, som falnat efter åratal av dystra kvartalsrapporter.

”Det hade gått dåligt under så lång tid att många kände en tveksamhet inför om det här egentligen var en bra arbetsplats eller inte”, säger Torbjörn Magnusson.

Mest engagerad blir han dock när han får tala om kostnadskontroll.

”Den interna kostnadsnivån har vi sänkt i alla år sedan jag tillträde i If, 20 år i sträck”, säger Torbjörn Magnusson som medger en plump i protokollet:

”Det finns ett undantag men det beror på att vi investerade i Ryssland.”

Ifs utsvävningar i öst avlutades 2009 och varken Sampo eller dess dotterbolag har haft någon Rysslands-exit att hantera i år. Trots ett mörkt börsår generellt är Sampo-aktien på plus. Sedan årsskiftet är den upp 10%. Lika viktigt som att nå bra resultat, försöker försäkringskoncernen få stabila resultat, enligt Magnusson.

”Det är inte självklart när det blir lågkonjunktur att försäkring måste gå dåligt”, säger han och fortsätter:

”Tittar man på vad som händer om det blir lågkonjunktur, då industrierna går sämre eller producerar mindre, får vi lite omsättning, men vi får ju inte fler skador.”

Han exemplifierar med en bilförsäkring. När priserna på bensin och diesel går upp som det har gjort under 2022, samtidigt som människors privatekonomi stramas åt i inflationsekonomin, ställer fler antingen bilen eller kör färre mil.

”Det är ju inte nödvändigtvis så att du krockar oftare för att det blir lågkonjunktur.”

Ett konkret exempel för Sampo är brittiska Hastings. Dotterbolaget hör till Storbritanniens största motorförsäkrare och är koncernens senaste större förvärv som slutfördes under 2021.

”Vi fick möjlighet att köpa dem under omgångar. Först hade vi covid under två års tid. Det är en tragisk anledning, men om man är motorförsäkrare och ingen kör bil det bra resultat. Så där hade vi tur.”

Turen var dock övergående. I början av 2022 slog inflationen till lika plötsligt som plågsamt för britterna. Inflationen ökade från 5,5% i årstakt till 9% i maj. I oktober var den 11%. Det har varit svårt för Hastings att hålla den prisökningstakten.

”Vi höjde priserna ganska snabbt, men det har varit en lite svårare marknad i år”, säger Torbjörn Magnusson.

MAGNUSSON OM NORDEA

Var det ett klokt beslut för Sampo att gå in i Nordea?
”Det har ju blivit en bra investering, men det är en meningslös sysselsättning att recensera saker som hände för decennier sedan.”

Nordea presterade sämre än sina nordiska konkurrenter under en längre tid. Vad har banken misslyckats med?

”Då måste man fundera över historien och förutsättningarna som fanns när vi gick in i Nordea. En förutsättning som inte fanns var den här regelvågen som drabbade bankverksamheten. Det kunde man inte veta då, men det har påverkat bankerna väldigt mycket.”

Kopplat till regelefterlevnad har du tidigare uttryckt att Nordea haft problem med kundfokus.

”Vi har en VD sedan några år tillbaka nu (Frank Vang-Jensen, reds. anm.) som förstår vikten av det, och som jobbar med att skapa en kundkultur i bolaget. Det har varit en av de stora förändringarna i Nordea.”

Hur är det att kombinera VD-jobbet med ordförandeuppdraget?

”Första åren var ganska slitsamma måste jag säga, när vi gjorde de här stora förändringarna på Nordea samtidigt som vi gjorde stora förändringar på Sampo. Det var rätt intensivt. Men samtidigt är det alltid en spännande fas i ett bolags historia när man gör stora förändringar och det är ju alltid kul att få vara med om en sådan ’resa’ som folk brukar kalla det.”

”Vi hade också en väldigt bra styrelse i Nordea, som var väldigt delaktiga i förändringarna. Ibland har folk sagt, ’oj vad många utlänningar det var i den där styrelsen’. Min uppfattning är att det var en superstark styrelse och att är fullständigt irrelevant vilket land de kom ifrån. Utan de hade massor av bankerfarenhet. Det var jättekul att jobba tillsammans.”

Hur tycker du flytten av huvudkontoret har fallit ut?

”Det är väl någonting man får utvärdera efter ganska långt tid, men det ger ju en annan stabilitet för Nordeas nyckeltal och Nordeas bedömning är att ECB som tillsynsmyndighet det ger en annan trygghet för investerare.”

Wahlroos resa

Sampos historia inleddes i Åbo under tidigt 1900-tal, men då som ett helt annat bolag. Det drevs, liksom många svenska försäkringsbolag fortfarande gör, ömsesidigt. Men en ny era inleddes under det sena 1980-talets finansyra då Sampo gjorde sitt intåg på Helsingforsbörsen.

Nästa stora skifte kom efter millennieskiftet då Sampo fusioneras med statsägda banken Leonia. I samma vända gjorde bankmannen Björn Wahlroos entré, då hans skapelse och investmentbank Mandatum anslöt till Sampo-koncernen där Wahlroos blir VD.

2006 avyttras bankverksamheten till Danske Bank. Det dröjde dock bara tre år innan Sampo under Wahlroos ledning blev ägare till mer än 20% av aktierna i Nordea. En investering som Wahlroos under åren uttryckt självkritik kring och menat på att den inte borde ha gjorts. I takt med att aktiekursen rest sig har dock också tongångarna från Wahlroos blivit mer positiva.

”Nalle Wahlroos har kanske en image av att vara en person som gör väldigt mycket affärer. Men om du tittar tillbaka på vad han har gjort i Sampo så har han inte gjort så förfärligt många affärer, men det har varit väldigt bra affärer”, säger Torbjörn Magnusson.

Annars uttrycker han sig ofta kort och koncist. Som när han får frågor om hur hans egen relation är till Wahlroos:

”Okomplicerad”, svarar han kort och gott.

Försäkringsbolag lockar Warren Buffett

En investerare med en fäbless för försäkringsbolag är Warren Buffett. Men varför? Afv ringde upp Spiltan-grundaren och Buffettkännaren Per H Börjesson.

Hallå Per H! Varför försäkringsbolag? 

“Det är det här klassiska med floaten. Buffett tycker det är spännande att placera den och få högre avkastning, vilket väl är det stora som han har tjänat mest pengar på.”

“Sen tar han super-cats, försäkringar mot katastrofer som orkaner och jordbävningar. Han säger att det var något han lärde sig redan vid första bolagsköpet: det finns inga dåliga risker, bara dåliga premier.”

Han ökar på i rätt tid?

“Ja, ibland ökar han på, och ibland minskar han. När försäkringsbolag åker på riktiga smällar, som gör att ingen vill sälja försäkringar. Då passar han på.”

“Ta en brand som den i Älvsbyn. Efter sådana händelser drar premierna inte sällan i väg på brandförsäkringar, som färre bolag vill sälja. Då finns det pengar att tjäna om man tar risken.”

Hur tänker Spiltan kring försäkringsbolag?

“Problemet med försäkringar är att det är ganska komplext. När man tittar på ett försäkringsbolag måste man se till tekniska reserver och risker i balansräkningen, eftersom bolagen kan åka på jättesmällar.”

“Därför har vi aldrig vågat ge oss in i utländska försäkringsbolag, men vi har köpt på oss i Solid, som delades ut av Resurs. Där är vi nu näst största ägare med 8% av aktierna. Det handlar också om att komma åt floaten, och en fördel är att Solid främst har produktförsäkringar med korta avtal, och inga dolda risker som kan leda till stora smällar.”

Men ni har inte köpt Sampo?

“Jag lyssnade på Kari Stadigh (tidigare VD, reds. anm.) häromåret och blev intresserad, men det är ju ett finskt bolag. Som analyserna säger är det väl ett stabilt bolag, men vi har inte tittat djupare på det.”

Sakförsäkring dominerar allt mer

Den största affären för Sampo finns i Sverige med If och det märks också av i bolaget. Inte bara har Magnusson sitt kontor i Sampo-korridoren hos If. Flera i ledningen har sin bas i Sverige och ett femtontal av Sampos anställda utgår från Stockholm. Det kan låta som få – men Sampo påminner idag mer om ett investmentbolag och har bara 49 anställda totalt.

Torbjörn Magnusson har affärsmässigt hittills mest varit inställd på att sälja av verksamheter och renodla försäkringsverksamheten. Något han själv tror var ett viktigt skäl till att styrelsen, med Björn Wahlroos i spetsen, plockade in honom som VD.

”Det är klart att om man väljer en person som har jobbat större delen av sitt liv med försäkring så är det ganska stor risk att man får ett bolag som arbetar med försäkring framåt. Han hade nog det i bakhuvudet när vi började med strategiarbetet”, säger han.

Sampos huvudsakliga två ben, sakförsäkring och livförsäkring, skiljer sig dock rätt mycket åt. Sakförsäkring är ett ettårigt kontrakt emellan försäkringsbolaget och försäkringstagaren. Livförsäkring å andra sidan innehåller ofta ett sparelement och kontrakten löper inte sällan under betydligt längre tid.

I Sverige och Storbritannien är Sampo endast verksamma inom sakförsäkringssegmentet. I Danmark gjorde Topdanmark, där Sampo är storägare, en deal med Nordea som tar över livförsäkringsverksamheten.

Tidigare har livförsäkring stått för närmare hälften av den danska verksamheten. När den är såld kommer sakförsäkring stå för 85% av Sampos premieintäkter.

Kvar återstår då Mandatum Life, som för tankarna till Wahlroos investmentbank. Idag är det varumärket för den finska livförsäkringsverksamheten. Någon plan på att avyttra den finns dock inte när Sampo renodlas, enligt Magnusson.

”Mandatum är ett väldigt bra bolag som utvecklas fint. Det har en väldigt stor tillgångsportfölj som långsamt går ner, som en run off-portfölj. Det hjälper till med vår utdelning varje år, vilket passar oss väl. Men vi kommer inte starta livförsäkring i något annat land än Finland. Vi håller oss där.”

Förutom Nordea har Magnusson varit med och sålt av en större position i inkassabolaget Intrum. Fortfarande finns onoterade innehav i Nordax Bank och tradingplattformen Saxo, kreditinformationsbolaget Enento och betalningsbolaget Nexi. Men även de ska avyttras när det finns möjlighet.

”Vi tror att vi kan utveckla försäkringsbolagen mer än de här bolagen som vi bara är delägare i, även om det har varit jättebra investeringar.”

Trots att Sampo fyllt kassan vid Nordea-försäljningen planerar Magnussons ledning varken några förvärv på försäkringsområdet, eller uppköp av de resterande aktierna i Topdanmark.

”Vi skulle vara intresserade av att köpa hela verksamheten om det fanns en möjlighet att göra det till ett väldigt bra pris, men det har inte funnits en sån möjlighet och finns inte nu heller”, säger Torbjörn Magnusson och fortsätter:

”Organisk tillväxt är för oss klart prioriterat nu, mycket mer prioriterat än förvärv. Vi har bra resultat samtidigt som vi har mer tillväxt.”

Ingen landskamp

Efter intervjun påpekar Torbjörn Magnusson att det var en fråga han inte fick, för en gångs skull. Den om sätet för Sampos huvudkontor.

Flera har redan försökt få det till att den svenska noteringen är första steget mot att även huvudkontoret flyttar till Sverige. Men det är bara att glömma så länge Sampo har en svensk VD som gärna skyltar med kostnadskontroll. Inte för att det är landskamp, påpekar Magnusson.

“Det skulle bara kosta pengar!”