Fondjätten om Saab: Det finns försvarsbolag som möter ESG-kraven

När före detta riksbankschef Stefan Ingves skulle ersättas i början av året tisslades det en del om att Kristin Magnusson Bernard var en lågoddsare. Istället fylldes stolen som bekant av tidigare Fi-bossen Erik Thedéen. När vi frågar om det kan vara aktuellt för Magnusson Bernard att i framtiden tacka ja till en sådan roll, skruvar hon lite på sig.

“Just nu är mitt mål och min dröm att använda det förtroendet jag fått i det här uppdraget. Jag ser att vi kan åstadkomma mycket mer än vad vi gjort hittills. När vi är klara med det, vem vet vad som händer då?“, säger hon diplomatiskt. 

Magnusson Bernard berättar att det finns en tydlig röd tråd genom hennes karriär. Internationella Valutafonden till Europeiska Centralbanken vidare till rollen som Sverigechef för Nordea Markets, för att nu sedan 2020 sitta på VD-posten på Första AP-fonden. Hon har låtit nyfikenheten styra, berättar hon när Affärsvärlden möter henne strax innan jul på kontoret på Regeringsgatan.

“Ibland har jag fått reaktionen att det ser ut som att jag gör många olika saker. Det har varit internationellt, det har varit Sverige, det har varit privatsektor och det har varit myndigheter. För mig handlar det om uppdraget och kollegorna, det man kan åstadkomma tillsammans.”

Kristin Magnusson Bernard

Gör: VD för Första AP-fonden sedan 2020.

Tidigare: Nordea, Europeiska centralbanken, Frankfurt och Internationella Valutafonden, Washington D.C.

Utbildning: Doktorsexamen i nationalekonomi från Handelshögskolan i Stockholm.

Ålder: 44 år.

Uppvuxen: I Linköping.

Familj: Man och två söner.

Julplaner: Fira med nära och kära hemma i Stockholms innerstad.

Pandemin tuffaste tiden

Första AP-fonden förvaltar 446 mdr svenska pensionskronor. Det är en global portfölj med aktier, räntebärande värdepapper, fastigheter, riskkapitalfonder och infrastruktur. Den genomsnittliga avkastningen de senaste tio åren ligger på 5,7%. Förra året backade fonden -8,6%, i år ser det lite ljusare ut. Men trots att det har varit en stormig tid för fonden har läget varit bra mycket lättare att navigera än under pandemin, menar Kristin Magnusson Bernard.

“Det var tufft att komma in som ny chef när väldigt många jobbade hemma. Vi hade många förändringar vi ville genomföra, och att börja göra det utan att känna sin organisation var svårt.”

När organisationen nu har satt sig är det inte lika tufft att parera den dramatiska omvärlden, berättar hon. Första AP-fondens investeringsstrategi i stort ligger kvar, samtidigt som vissa faktorer har blivit viktigare.

Exempelvis deras egen kassa.

“När det svänger så här mycket är likviditet så otroligt centralt. För oss som har stora derivatportföljer, stora onoterade innehav, så ligger det i portföljens natur att likviditetsbehoven kan svänga väldigt mycket. Så att hela tiden ha örnkoll på likviditetssituationen i portföljen och att så snabbt som möjligt kunna ställa om när vi ser möjligheter, det är viktigt.”

Synen på försvar och spel

Bland fondens största noterade innehav på Stockholmsbörsen finns Atlas Copco, Investor och Volvo. Första AP-fonden har även en större position i Saab, där man tidigare suttit i valberedningen.

“Vi ser att det finns försvarsbolag som möter de krav på ESG som vi har. Det betyder inte att alla gör det. Försvar, liksom spel och banker, hör till de sektorer där vi tycker att man behöver vara extra försiktig”, säger hon. 

Ett annat större innehav i Sverige är Evolution.

“Även vad gäller spelbolag ställer vi krav på hur bolagen jobbar mot sina slutkunder. Hur de jobbar med ansvariga tillsynsmyndigheter. Att man har olika typer av kontroller, både till exempel för riskspelande men också penningtvätt”, säger hon. 

Första AP-fondens största svenska noterade innehav

1. Atlas Copco 8,5 mdr kr

2. Investor 7,2 mdr kr

3. Volvo 5,8 mdr kr

4. Assa Abloy 3,5 mdr kr

5. Sandvik 3,2 mdr kr

6. Hexagon 3,2 mdr kr

7. Epiroc 2,6 mdr kr

8. SEB 2,4 mdr kr

9. Evolution 2 mdr kr

10. Swedbank 2 mdr kr

Källa: Holdings

Onoterade fastighetsbolag

Ingen har nog undgått det stålbad som fastighetssektorn gått igenom när nollräntornas tid tog slut. Första AP-fonden har endast onoterade fastighetsbolag i portföljen, däribland Wilhelm, Cityhold och Vasakronan. 

Har ni blivit uppvaktade att köpa fastigheter?

“Det pågår alltid ett antal dialoger om både ytterligare investeringar och avyttringar i marknaden. Jag tycker inte den senaste perioden sticker ut i det avseenden”, säger Magnusson Bernard.

Försiktighet har varit ledordet i dessa typer av investeringar.

“Kanske tråkigt, men nu har det lönat sig.”

Duckade SVB

Andra pensionsbolag har inte varit lika försiktiga i sin förvaltning. Alecta har, förutom sin stora position i det krisande fastighetsbolaget Heimstaden, även haft poster i amerikanska nischbanker, som också de föll som dominobrickor när räntan svängde. Första AP-fonden blev uppvaktade av en av dem, Silicon Valley Bank, men valde istället att kraftigt minska sitt innehav under förra året.

“I det här fallet var det en algoritm som flaggade upp risker i SVB, som man sedan kompletterade med ansvarig förvaltares bedömning. Och det är något vi vill jobba med generellt, att vi har ett datadrivet beslutsstöd vid sidan av som fungerar som en second opinion.“

Hon vill ogärna recensera andras förvaltning.

Vad är de största riskerna i er egen portfölj?  

“Vi behöver ta risk för att uppfylla vårt uppdrag. De största riskerna är att vi tar för mycket eller för lite risk. Och framförallt skulle jag säga att det nog är en ganska komplex portfölj i att saker händer som vi inte kan parera. Det kan handla om en väldigt försämrad likviditetssituation eller snabba ränterörelser.”

Är det något som får dig att ligga sömnlös om nätterna?

“Om jag ligger sömnlös på nätterna handlar det oftare om människor än om investeringar”, säger hon och tillägger att det är ett generellt ledarbeteende. 

Vad tror du om börsen nästa år? 

“Med lägre räntor och en någorlunda mjuklandning borde det vara ett ganska bra börsklimat. Men samtidigt är det alltid frågan om hur vinstmarginaler ser ut kontra och hur mycket som har tagits ut i förskott. Men ett hyfsat börsår tror jag vi har framför oss.” 

“Inflationen kommer överraska på nedsidan”

Dessutom tror hon att räntan kommer att komma ned snabbare än vad centralbankerna just nu signalerar.

“Råvarupriser kommer ned väldigt snabbt och Kina exporterar deflation till resten av världen. Det, tillsammans med ett svagare eftertryck i många länder, gör nog att inflationen kommer att överraska på nedsidan”, säger hon och tillägger att första sänkningen kan komma redan första halvåret 2024.

När hon ser tillbaka på Riksbankens penningpolitik under de senaste åren kan hon dra några slutsatser.

“Stora stödköp av finansiella tillgångar och minusräntor gav inte riktigt de resultat man hoppades på i termer av att nå inflationsmålet när vi låg under det. Samtidigt som man ser att andra verktyg kanske skulle kunna ha varit mer kraftfulla. Finanspolitiken framför allt.” 

Magnuson Bernard: Slopa inflationsmålet

Samtidigt tycker hon att inflationsmålet borde ses över.

“Jag ser inflationsmålet som ett avkastningskrav på en AP-fond. Naturligtvis vill man nå målet, men man ska nå det på ett sätt som alla tycker är lätt att förstå och som är i linje med hur man ska jobba”, säger hon och fortsätter sitt resonemang:

“Sättet vi mäter inflation på är ingen exakt vetenskap. Så att försöka benhårt nå ett mål som är siffersatt på det sättet, det är faktiskt nästintill omöjligt.”

Så målet borde snarare ligga runt 2%?

“Jag tycker man ska säga att över tid ska man ligga i närheten av 2%. Men att försöka slå det exakt hela tiden, då kan man hamna lika fel som när man säger att en AP-fond ska ha en avkastning på en visst procentsats på ett år.”

Kronan: Svag eller inte?

Ett ämne som debatteras flitigt under året är kronans värde, som kraftigt minskat i takt med att stora valutor stärkts i en tid av osäkerhet. Kristin Magnusson Bernard har varit tonsättande, redan 2019 varnade hon för kronans försvagning.

“När man har en flytande växelkurs så blir valutan vad den blir. Vi har inget mål för kronan i Sverige och det är viktigt att trycka på från vårt perspektiv.” 

Varför är det viktigt?

“Vi vill som en stor marknadsaktör bidra till en faktabaserad diskussion av hur valutainvesteringar och marknad fungerar.”

Ett potentiellt eurosamarbete tycker hon är en mycket större fråga än bara valutan, och menar att hon är färgad av hennes man med rötter i Tyskland och Nederländerna.

“Kommer man från Tyskland, Frankrike eller Nederländerna så är euron, på samma sätt som hela EU, framför allt ett politiskt fredsprojekt. Sverige har andra historiska erfarenheter och det gör att till exempel de ekonomiska för- och nackdelarna oftare betonas här.“

Hon tycker att man därför bara bör gå in i ett sådant samarbete om man ser fler fördelar som land, mer än på växelkursnivå.

Oavsett om man tycker att kronan är svag eller stark. Vad tror du kommer hända med den nästa år?

“Normalt när vi är i den här delen av cykeln så brukar dollarn försvagas lite grann och då stärks kronan.”

Hur skulle du sammanfatta hur du tror nästa år blir?

“Den var svår. Får man hoppas på lugnt uppåt kanske?”