Toppförvaltaren: Låga värderingar i sektorn – vi viktar upp i stora bolag

Sedan Henrik Rhenman medgrundade Rhenman Healthcare över tio år sedan har fonden haft en formidabel utveckling är en av världens absolut bästa i sin kategori. En stark utveckling för inte minst tillväxtorienterad bioteknik har gett vind i seglen men nu kan det vara dags för kursändring. 
Fondförvaltaren Henrik Rhenman.
Fondförvaltaren Henrik Rhenman äger en rad svenska bolag i sin fond.

Rhenman Healthcare är en sektorfond med inriktning på hälsovård men är samtidigt en hedgefond vilket innebär att man jobbar med både hävstång och korta positioner. Avkastningen har tidvis varit ryckig men sedan starten 2009 har man nått en avkastning på 681%, eller 18% per år i genomsnitt. Det både slår börsen med hästlängder och placerar dessutom fonden i den internationella toppen för hälsovårdsfonder, oavsett om det är hedgefonder eller ”vanliga” fonder. 

”Att vi varit en sektorfond har varit viktigast för utvecklingen men vi har också haft ett fokus på tillväxtinriktade bolag vilket varit lyckosamt. Det har inte varit de allra minsta men ändå förhållandevis unga bolag. Det har också varit viktigt att vi haft investerare som förstått vad vi gör. Om vi tappar 10% en månad som till exempel var fallet i januari ser våra kunder det snarare som en köpmöjlighet än säljsignal. Det gör att vi kan arbeta långsiktigt”, säger Henrik Rhenman. 

HAR DELAT UT 1,3 MILJARDER

Idag har fonden omkring 10 miljarder under förvaltning. Det är en Luxemburgbaserad alternativfond med månatlig handel men omkring en tredjedel är ändå privatsparare, enligt Henrik Rhenman. Ytterligare en tredjedel är förmögna privatpersoner och resten institutioner, företrädesvis stiftelser. Utländska ägare utgör cirka en fjärdedel.

Fonden startades 2009 av Henrik Rhenman, Göran Nordström och Carl Grevelius, som alla kom från Carnegie. Tillsammans äger de 70% av fondbolaget där Henrik Rhenman har ”lite mer” än de andra två och resterande 30% av en extern investerare. 

I och med att man tillämpar en ”success fee” som är vanligt bland hedgefonder har en räcka framgångsrika år för fonden betytt klirr i kassan för ägarna. Sedan starten 2009 summerar utdelningarna till drygt 1,3 miljarder kronor. Henrik Rhenman har själv ”en hygglig del” av sina besparingar i fonden. 

”Vi har valt bort amerikanska investerare på grund av kraven som omgärdar de men vi har idag uppnått kritisk massa för att kunna överleva i både vått och torrt. Vi kan lätt bli dubbelt så stora utan att bli trögrörliga och ser framför oss möjligheten att vara dubbelt så stora om fem år om marknaderna är förhållandevis bra”, säger Henrik Rhenman.

“VI GILLAR ASTRA ZENECA”

Totalt har man väl över 100 innehav i fonden och även om man är ganska långsiktig i innehaven har man ett knippe aktier överst i portföljen som tror lite extra på i ett lite kortare perspektiv, toppinnehaven som står för mellan 3 och 7% av portföljen. 

”Det är stora stabila bolag där förväntningarna på tillväxt är stigande och sannolikheten är stor att de överträffar förväntningarna. Det är aktier med bra momentum där pengarna flödar in. Vi är rätt bra på att hitta de men visst händer det att ett av toppinnehaven går dåligt men då har det ofta hänt något särskilt. I de här aktierna har vi större exponering än i andra. Det brukar vara omkring fem aktier och vi byter oftast ut någon varje månad”, säger Henrik Rhenman. 

I februari fanns United Health Group, Eli Lilly, Horizon, Abbvie och McKessen i gruppen toppaktier, alla större amerikanska hälsovårdsbolag. United Health Group är världens största sjukförsäkringsbolag. Tidigare har även svenska Astra Zeneca funnits med där men inte i nuläget. 

”Vi gillar Astra Zeneca men på kort sikt är tillväxtutsikterna lite svårbedömda. De har stor exponering mot Kina där det varit prisminskningar och som drabbats av ytterligare covid-vågor”, säger Henrik Rhenman. 

LIGGER LÅNG JUST NU

Kriget i Ukraina, en pandemi som inte riktigt vill ge sig och stigande inflation och räntor tynger börserna men hälsovårdsaktier tenderar att stå emot rätt väl. 

”Pandemi, krig, minskad globalisering och högre inflation ger en ökad risk för lägre tillväxt eller till och med recession. Men faktorer som leder till lägre tillväxt kan vara bra för hälsovårdssektorn i relativa termer och den påverkas mindre än andra sektorer. Eftersom Ryssland utgör en väldigt liten del av hälso- och sjukvårdsmarknaden, påverkar kriget efterfrågan med någon tiondels procent men flera hälsovårdsföretag fortsätter att leverera till Ryssland. Vi kommer från en period med ett starkt fokus på tillväxtbolag. Snabbväxare inom bioteknik har gått svagt senaste halvåret och detsamma gäller även tech-sektorn. Framöver får vi lägre tillväxt, högre inflation och stramare penningpolitik vilket gör att större, lite ”tråkiga” bolag går bättre. Vi har fått en omorientering från små snabbväxande bolag till de större som har lägre p/e-tal, klarar alla typer av konjunkturer.” 

”När de stora förvaltarna nu gör omfördelningar mellan sektorer går pengarna mestadels till de stora bolagen. De är defensiva till sin karaktär men jag uppfattar de ändå som stabila tillväxtbolag. En del kanske har en tillväxt på 5–10% som inte är så pjåkigt, särskilt i en sämre konjunktur. Risken för en sådan situation är nu så pass hög att marknaden på allvar börjar rotera in i de här defensiva bolagen och även vi har viktat upp i de här bolagen”, säger Henrik Rhenman som ser en bra tid för fonden framöver. 

”Nu går vi in i en tid som är gynnsam för fonden. Det är låga värderingar för vår sektor, många bioteknikaktier som halverats i värde och risken för prisreglering har minskat i USA. Just nu och kanske ett år framåt ligger vi nog ganska långa och hälsovårdssektorn kan gå bättre än marknaden,” säger han. 

RHENMAN HELTCHARE NOBBAR NOVARTIS

Alla större läkemedelsbolag faller dock inte Rhenman på läppen, som till exempel schweiziska Novartis. 

Novo Nordisks kontor.

”Det händer för lite i bolaget just nu, det har nästan ingen tillväxt och det ser inte ut att vända. Det skulle kunna vara ett blankningscase men jag ser heller inte att det är en aktie som ska ned. De har en intressant tidig pipeline,” säger Henrik Rhenman. 

I Nordens största bolag, danska Novo Nordisk, har man en rejäl position. Novo Nordisk har gått bra senaste året men drabbades i december av leveransproblem i USA, vilket drog ner kursen. 

”Alla bolag har operativa problem ibland och nu hände det Novo. Det drog ner uppsidan för 2022 men det är ändå temporärt. När sådant händer så hinner vi ibland kanske reagera men när nedgången redan hänt låter vi det vara. Om ett år är problemen borta och då vill man ju äga aktien,” säger Henrik Rhenman. 

Den andra stora danska läkemedelsbolaget Lundbeck har heller inte rosat börsen på senare tid. 

”Deras pipeline är inte tillräckligt övertygande just nu men det kan bli intressant framöver. Det är ett fint bolag men för tidigt att äga Lundbeck just nu”. 

Ett bolag där man succesivt däremot ökat sitt innehav är Pfizer som blivit högaktuellt i och med pandemivaccin. 

”Vi var inte så förtjusta i Pfizer under många år men vaccinet och deras antivirala läkemedel gör det intressant. De har sålt hur mycket vaccin som helst och det kan mycket väl komma en fjärde spruta globalt. Det antivirala läkemedlet har samtidigt en stor marknad. De har nu fått en väldigt fin balansräkning och kan köpa till sig både forskning och kommersiella produkter. De kan i princip bara peka på vad de vill ha. Vi ägnar en hel del tid åt att försöka klura ut vad de kommer att köpa,” säger Henrik Rhenman. 

ÄGER EN RAD SVENSKA BOLAG

Svenska bolag i portföljen är Astra Zeneca, Bioinvent, Episurf, Bio-works och Sedana Medical. Det finns många mindre läkemedelsbolag på den svenska börsen men de flesta är för unga och för små för fonden, enligt Henrik Rhenman. Totalt står nordiska bolag för omkring 10% av fondförmögenheten. 

Bio-works är det minsta av bolagen och tillverkar kromotografigeler som används i produktionen av läkemedel. 

”Det har en potential att bli något stort på lång sikt och för mig personligen är det extra spännande att följa bolagets utveckling då jag arbetade med tillverkningen av just denna typ av produkter i början av min karriär.” säger Henrik Rhenman. 

Sedana sysslar med nedsövning av intensivvårdspatienter medan Episurf utvecklar produkter för behandling av broskskador i till exempel knäet. 

”Episurf och Sedana Medical är bolag med försäljning vilket gör dem något lättare att värdera, och min personliga gissning är att bolagen blir uppköpta så småningom.”  

HAR SLAGIT PÅ VÄRDERINGARNA

Digitala vårdgivare är ett fenomen som fått ett rejält uppsving under pandemin både i Europa och USA. Aktier som Teladoc, där Rhenman har en mindre position, och brittiska Babylon har dock haft det kämpigt på börsen. 

”Det har blivit en stor marknad och där finns ett antal bolag som gått fantastiskt bra. Med så snabba uppgångar blev en rekyl naturlig. Bolagen kunde inte fortsätta växa med 100% när pandemin lugnande ner sig. Samtidigt börjar många av de stora vårdgivarna att göra egna lösningar. Digital vård är för stort och strategiskt för att lägga på underentreprenörer och det har förstås också slagit på värderingarna. Vi tror att digitala lösningar för det mesta måste vara integrerade med de som levererar sjukvården. Det kommer det finnas oberoende leverantörer men det finns frågetecken kring hur lönsamma de blir. Vi prövar oss fram i sektorn”. 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Här hittar du fler intervjuer

Annons från Spotlight Group