Sveriges tredje rikaste: ”Man kan inte dansa på alla bröllop”
✓ Bråket med Fredrik Karlsson: "Det var oskickligt"
✓ Att slopa betyget underkänt: "Människor på alla nivåer behöver känna sitt värde"
✓ Att ha röstat fel om euron: "Jag konstaterar bara hur bra det går för Schweiz"
✓ Vad han lär sin svärson som ska ta över: "Man kan inte mer än visa"
”Om du har problem med sömnen måste du ha en sån här. Känn hur lätt den är”, säger Carl Bennet, drar av sig en ring från fingret och lobbar den över bordet. Det är en finsk Oura, som mäter hälsodata på samma sätt som en smartwatch.
Vi har knappt hunnit sätta oss innan Sveriges tredje rikaste person med stor elan inleder en säljoffensiv, samtidigt som han fixar runt med kaffetermosen och serverar. Jag blir uppmanad att skriva upp namnet på ringen för att googla senare, och även fotografen ska väga den lilla tech-prylen i handen.
Det entusiastiska säljet visar sig bero på att Oura tillverkas av Lövånger Elektronik i Västerbotten, som ägs av serieförvärvaren Lifco, Bennets mest värdefulla innehav. Efter i princip kontinuerlig tillväxt sedan start är hans ägarandel på 50% idag värd 65 miljarder kronor, och han håller i 69% av rösterna.
Bredvid Lifco är Bennet även styrande ägare i medicinteknikföretagen Getinge och Arjo, samt logistikbolaget Elanders. Tillsammans med 26% ägande i investmentbolaget HealthInvest Partners och en i sammanhanget mindre passiv aktieportfölj, summerar hans tillgångar till en förmögenhet på 91,5 miljarder kronor i den senaste listan över svenska dollarmiljardärer, som Afv gör i samarbete med Forbes.
LIFCO – ”VI BEHÅLLER FOREVER”
Trots miljarderna öppnade Bennet själv dörren när vi anlände till Lifcos kontor i World Trade Center. En lokal som, om den vore ett hotell, skulle balansera på gränsen mellan en och två stjärnor. Printern i hallen, kaffeapparaten och övriga möbler ser ut att stå kvar där de en gång hamnade när man flyttade in.
Men om någon bryr sig om kontrasten till herrgården Fjerrestadstorp, där friherre Carl Bennet växte upp, är det i alla fall inte han själv. Han ser helt hemmastadd ut när vi går in i det modesta konferensrummet.
”500 000 tillverkade de ifjol”, fortsätter han marknadsföringen av ringen inför sin minimala publik. ”Alla vill ha den. Basketteamet i USA. Och professorer. Max Tegmark har en på fingret.”
I motsats till en säljare låter han sig dock avbrytas och ledas in på annat.
Vad är hemligheten bakom en bra serieförvärvare som Lifco? Inte alla lyckas.
”Det där ordet ’serieförvärvare’”
Han viftar avfärdande.
”Det är det nån som hittat på!”
Vad är det du inte gillar? Låter det för transaktionellt? Eller tänker man på seriemördare..?
”Nejmen, vi är ett konglomerat som expanderar. Och du får intervjua Per (Waldemarson, Lifcos VD) om vad hemligheten är.”
Det är den första av otaliga gånger under intervjun som Bennet hänvisar till andra han tycker vet bättre. Men sen berättar han ändå vad som fungerar. Bara två, tre personer, plus en ekonomiavdelning i Enköping, håller i Lifcos portfölj av 250 små och medelstora företag.
”Det är decentraliserad affärsidé. Vi går in i företag som leder sina nischer. Till rimligt pris givetvis. Sen bygger vi dem forever. Vi säljer inte.”
Hur kan ni vara så få? Riskkapitalbolag håller sig med hela arméer som söker uppköpskandidater.
”Vi etablerar kontakter i länderna där vi finns, inom ett fåtal affärsområden. Så kommer det upp idéer internt. Men också externt”, säger han och hänvisar återigen till VD.
”Du ska verkligen intervjua Per.”
Vad gör han som är så rätt? Vad söker du i en ledare?
”Han är mångfacetterad. Väldigt duktig både i analys och handlingskraft. Han skapar kraft i organisationen.”
Kraft måste du själv vara bra på, givet framgångarna genom åren.
”Man måste ge bra förutsättningar. Rätt människor växer under decentralisering. Det är bra att vara affärsmässig och kunna räkna. När Per ska dra en sak i styrelsen som tar två timmar för andra behöver han max 30 min”, säger Lifcos ägare och skakar beundrande på huvudet.
| Carl Bennet AB:s aktieportfölj | |||
| Bolag | Kapital | Röster | MSEK |
| Lifco | 50,2% | 68,9% | 65 949 |
| Getinge | 20,0% | 50,1% | 9 871 |
| Arjo | 25,0% | 53,2% | 2 875 |
| Sandvik | 0,9% | 0,9% | 2 352 |
| Elanders | 50,2% | 65,9% | 1 841 |
| ABB | <0,1% | <0,1% | 408 |
| Investor | <0,1% | <0,1% | 303 |
| Lundbergföretagen | 0,2% | <0,1% | 285 |
| Industrivärden | 0,2% | <0,1% | 250 |
| Alleima | 0,9% | 0,9% | 154 |
| Holmen | 0,1% | <0,1% | 84 |
| Atlas Copco | <0,1% | <0,1% | 67 |
| Swedbank | <0,1% | <0,1% | 65 |
| Handelsbanken | <0,1% | <0,1% | 60 |
| Epiroc | <0,1% | <0,1% | 58 |
| BICO Group | 1,4% | 1,2% | 44 |
| Hufvudstaden | 0,1% | <0,1% | 37 |
| SEB | <0,1% | <0,1% | 30 |
| Ratos | <0,1% | <0,1% | 1 |
| Summa värde | 84 734 | ||
| Källa: Holdings | |||
AFFÄRSMAGIN – ”NISCHER GER PRISUTRYMME”
En finansman som Afv pratat med beskriver skåningens framgångsformel med orden: ”Han går in med ett antal nyckeltal han lärde sig av Rune Andersson. De tjatar han om och ger sig aldrig. Det funkar. Gör honom till en bra ägare.”
Stämmer det, tycker du?
”Hm”, säger Bennet, kanske osäker på om det är en komplimang eller inte.
”Det började med Getinge, det var väldigt tacksamt. En verksamhet som inte var bra skött men hade en bra produkt och starka marknadspositioner. Där hade du ett drömläge.”
Men man måste hitta de där lägena. Det kan inte vara bara tur, eller..?
Efter en paus tillskriver han framgångarna en nisch-strategi:
”Det var helt felprisade produkter i Getinge. 1% på priset är tre på volymen. De omsatte 500 miljoner när vi köpte det, och gick back. Vi höjde priset 12% första året. Då kan du räkna.”
Han kommer tillbaka till decentralisering och tillit.
”Du vet, när jag tog över ägarskapet sa jag vad jag ville skulle hända. De bara drog iväg! Innan de hört meningen klart. Förstår du? Då blir det rätt.”
”Så det är väl att jag får till lagspelet ”, säger han tillslut om sin egen insats.
Det var 1989 som Bennet tillsammans med sin dåvarande kollega Rune Andersson (numera ägare av investmentbolaget Mellby Gård) köpte ut Getinge från Electrolux för 320 miljoner kronor och vände det nya bolaget till vinst på ett halvår. Åtta år senare sålde Andersson till Bennet, som idag äger 20% och har 50% av rösterna i bolaget med 50 mdr kr i börsvärde.
På senare år har dock medicinteknikbolaget haft det rejält motigt både på börsen och i de amerikanska affärerna. Sedan i maj uppmanar den amerikanska kontrollmyndigheten FDA vårdgivare i USA att använda alternativa produkter. Bennet säger utan omsvep att misstag begåtts, men han är positiv inför bolagets möjligheter att åtgärda situationen:
”Fram tills allt är löst och vi har en ny produkt gäller det att hålla ställningarna. Vi har en bra balansräkning, företagsledning och koncernchef. Det är bara att borra sig igenom.”
KARLSSON-BRÅKET – ”DET VAR OSKICKLIGT”
Han kommer tillbaka till att han gärna ser människor i verksamheterna som ”kan räkna”.
Vad betyder det? Det handlar ju sällan om någon högre matematik i affärer. Menar du egentligen att man ska vara rationell och inte dras med av känslor?
”Exakt. Man ska ha känsla för sin omgivning och sin kund, men inte dansa på alla bröllop samtidigt. Att finnas på en jättemarknad är sällan lönsamt, då det blir prispress. Men i en nisch där du kan jobba med priset och skapa ett värde som syns, där kommer lönsamheten.”
Hur agerar du själv i situationer som blir emotionella? Om det nu är räddningen av Boliden vid millenieskiftet eller konflikten med Fredrik Karlsson mer nyligt.
Bennet går in på Karlsson, Lifcos tidigare VD, som han sparkade 2019 efter ett bråk om ersättningsnivån som otypiskt nog för Bennet utspelade sig inför öppen ridå i media.
”Fredrik var här 22 år och gjorde ett jättebra jobb, det får man minnas. Genomsnittstiden på börsen är 6-7 år. Så det var mycket som var bra också.”
Vägen till toppen
1989
- Grundar ägarbolaget Carl Bennet AB.
- Förvärvar Getinge från Electrolux tillsammans med Rune Andersson för 320 MSEK. Inom sex månader vänder man bolaget till vinst.
1993
- Getinge börsintroduceras.
1995
- Getinge förvärvar Arjo (merger).
- Getinge förvärvar dentalbolaget LIC Care AB, vilket senare blir Lifco.
1997
- Blir ensam huvudägare i Getinge genom köp av Anderssons andel.
- Blir även huvudägare i Elanders genom förvärv av familjen Elanders aktier.
1998
- Lifco, en division i Getinge Group, delas ut till aktieägarna i Getinge. Bennet blir huvudägare i Lifco.
2000
- Köper ut Lifco från börsen, och bolaget blir ett helägt dotterbolag till Carl Bennet AB.
2001
- Bennet räddar Boliden från konkurs genom en uppmärksammad deal med långivarna.
2006
- Lifco AB förvärvar systerbolaget Sorb Industri AB, ett diversifierat industribolag som ägs av Carl Bennet AB. Det inleder en expansion av Lifco.
- Grundar tillsammans med Anders Hallberg fondbolaget HealthInvest Partners, och förvärvar 26% av aktierna.
2014
- Säljer 49,9 % av aktierna i Lifco i ett offentligt erbjudande. Lifco noterades på Nasdaq Stockholms huvudlista den 21 november.
2017
- Getinge delar ut affärsområdet Patient- and Post Acute Care till aktieägarna. Bolaget noteras på Nasdaq Stockholm, som Arjo. Bennet är huvudägare.
2018
- Utökar sitt innehav i Getinge AB och Arjo AB med 900 MSEK, och äger därmed mer än 50 % av rösterna i båda bolagen.
2023
- Inom ramen för ett optionsprogram måste Bennet betala 1,6 mdr ur egen ficka till 33 nyckelpersoner på Getinge och Arjo.
Källa: Carl Bennet AB
Jag menar litet bredare. Vilka sidor tar drama fram i dig?
Men Bennet återgår till Karlsson, uppenbarligen det mest laddade exemplet.
”Det kan uppstå efter 22 år. Sånt händer. Men jag vill bygga på människors förmåga, inte söka konflikter. Där kanske du kan säga att jag är för positiv ibland. Men om jag gör 80-90% rätt med den filosofin så blir mycket rätt”, säger han och tillägger:
”Jag lever efter att man följer upp istället för kontrollerar, det är väldigt stor skillnad.”
Fredrik Karlsson var en av Stockholmsbörsens bäst betalda chefer med 58 miljoner i lön och Carl Bennet är känd för sin generositet mot nyckelpersoner, ämnade att skapa starka incitament. I början av 2023 gick dock ett optionsprogram över styr, som designats utan tak, där Bennet fick betala 1,6 miljarder kronor ur egen ficka till 33 ledare på Getinge och Arjo. Varav endast en bråkdel återinvesterades av förmånstagarna.
Var du för snäll?
”Det blev fel.”
En övertro på mänskligheten?
”Det var oskickligt. Man ska alltid ha ett tak.”
Sen med eftertryck:
”Men det var tur att det var jag. Inte bolaget. Jag fixade till det, men det var oskickligt.”
Under samtalet skiftar Bennets röst hela tiden med hans olika uttryck. Nu har den ett märkbart dovt tonläge.
Det är ett hårt ord, oskickligt.
”Det var ogenomtänkt. Man måste tänka igenom alla scenarion, det har man lärt sig.”
För en tid sedan skrev Bennet en krönika i Afv om hur Sveriges konkurrenskraft kan stärkas. Där listades en hel rad åtgärder, många utbildningsorienterade. Bland annat uppmaningen att ta bort betyget underkänt.
Är det samma humanistiska tankegångar som bakom VD-ersättningarna du ger uttryck för där?
”Jag tror det där att underkänna…det har man upplevt själv att det inte är bra. Jag tror det påverkar negativt. Vissa kan ta det och komma igen, men inte alla.”
Men vad händer när ungdomar möter en krassare verklighet efter skolgången?
”Man kan ge konstruktiv kritik även på en lägre nivå. Man ska ställa krav, det är viktigt. Men människor på alla nivåer behöver känna sitt värde. Och kunna gå från en nivå till en annan”, säger Bennet som varit ordförande för en högskola under sex år och för Göteborgs universitet under lika lång tid.
EURON – ”JAG TROR JAG RÖSTADE FEL OM EMU”
I krönikan skrev Bennet även om vikten att ge lärarprofessionen tyngd. Han kallar Sverige i det avseende för ”en rysare” och imponeras av den engelska grundskolan. Den vägen kommer han in på Brexit som var ”ett förfärligt beslut”.
”Jag tycker det är så hemskt. Jag tänker på det varje gång vi besöker.”
Men EU gör fel också, tycker han. De driver centralisering när man borde ha förtroende för det lokala, som i hans egen ledningsmodell.
”Där har du det!” utropar han när han upptäcker parallellen mellan hans företagandefilosofi och politiken.
”Tillit fungerar.”
Ett problem med EU är att fransmännen driver på en alltför centralistisk utveckling, tycker han.
Kan man vända den trenden? Tror du på EU?
”Jag tror absolut på EU. Däremot är jag inte övertygad om EMU. Jag röstade för euron, men jag tror att jag röstade fel.”
Många vänder åt andra hållet nu.
”Vi klarade krisen på 90-talet med vår egen krona. Det där snacket om liten valuta, det stämmer inte. Titta på Schweiz”
Men praktiskt taget alla andra mindre valutor tyngs av en riskpremie, är det inte så?
”Jag konstaterar bara hur det gått för Schweiz. Och det är bra.”
Han säger sig se värdet av att finnas med vid bordet, men värderar självständigheten högre. Och att kunna “jobba med konkurrenskraften”. Sverige bör ta till sig från dem som lyckats, och notera att skuldsättningen är högre i många euro-länder.
Allt hänger ihop ur Carl Bennets perspektiv. Politik, näringsliv och samhälle.
”När man varit engagerad får man stor respekt för utbildningen, forskningen, infrastrukturen, kulturutbudet – den miljö vi lever i. Man inser att näringslivet är en mindre del av samhället. Det är viktigt att näringslivet ser hur beroende det är av samhället runtomkring”, säger han.
Ja, ibland blir det silos.
”Det kan man lugnt säga! Det kan bli så att man bara tänker på sig själv. Vi har ju faktiskt både ett beroende och ett ansvar att vara del av en helhet.”
Säger det något om var du står politiskt? Ser du dig på vänstersidan?
Han trycker händerna mot bordsskivan som för att skjuta undan något ovälkommet.
”Det där har kommit upp sedan jag blev ombedd av facket på Elanders att prata på första maj 2005 i Kungsbacka. Sedan dess har det dragits en massa slutsatser. Jag ligger i mitten i svensk politik. Jag tror på marknadsekonomin.”
DEN EGNA SUCCESSIONEN – ”JAG VISAR UPP. MER KAN MAN INTE GÖRA”
Du har utsett din svärson att ta över efter dig så småningom?
”Ja, precis”
Det är ovanligt.
”Ja!” säger Bennet och ser oerhört nöjd ut. Inga tveksamheter.
Vad lär du honom om hur slipsten’ ska dras?
”Han har jobbat länge redan, han är civilingenjör och har arbetat i USA i 10 år som konsult. Och min dotter har doktorerat där borta också, på NYU.”
I utvecklingspsykologi, visar det sig. Ett mer spännande ämne än svärsonen, eftersom doktorshatten är sprillans ny.
Vi är överens om att det kan vara svårt att förstå exakt vad någon doktorerar i och Bennet säger att han tog ett foto på avhandlingens titel på promoveringen.
”Nu ska jag läsa den ordentligt”, säger han med ett brett leende.
Men hur var det nu med lärdomarna till svärsonen?
”Han har ett bra sätt att komma in. Han är anspråkslös och tar inget för självklart.”
Som sin svärfar?
”Ja, men han gör det bra. Det var därför han fick… Han är analytiskt lagd. Jag visar upp vad man kan göra så får han ta till sig eller inte. Man kan inte göra mer.”
Man pratar inom psykologin om att integrera rollmodeller för att få kraft bakom det egna agerandet.
”Precis! Det är det man måste göra. Och det händer när man får förtroende. ’Gör det på ditt sätt.’ Det gäller verkligen!”
När vår tid är slut låter sig Carl Bennet välvilligt ledas upp och ner för trappor och runt i World Trade Centers korridorer av fotografen.
Han tycker det är synd att vi inte träffas i Getinges ventilator-fabrik i Solna.
”Det var dumt, där är spännande. Och som de steppade upp under pandemin.”
Det måste känts meningsfullt – du som tycker om meningsfullt.
”You bet!”
”Där kan du få dina storys alltså! När New Yorks borgmästare ringde personligen och sa ’jag vill ha 2000 ventilatorer’ och Mattias (Perjos, Getinges VD) sa ’men vi har fem amerikanska underleverantörer som är blockerade av Washington’. Och fick till svar ’I know the guy in the White House’.”
I slutet av dagen fick Perjos ett samtal och leverantörerna var fria att leverera.
”From the White house. Förstår du! Där kan du prata om hotline. Och sen när svenska regeringen hjälpte till och öppnade en fabrik i Malaysia… Det är så många härliga stories!”
Vad gjorde du själv i allt detta?
”Jag ringde mest och frågade hur det gick.”
Vi skrattar högt åt det.
”Ja, det var väldigt kul alltså!”
New York, New York
Bennet fixar med sin telefon och nämner att han regelbundet reser till Kina bland annat för Getinges räkning. Numera måste man lämna alla elektronik-prylar hemma, det känns besvärligt. Roligare är det att åka till New York där dottern och barnbarnen finns. Nån gång i kvartalet blir det minst och han svärmar för staden.
”Det är alltid nåt speciellt med New York alltså. Man ledsnar aldrig”, säger han.
“När min dotter frågade om hon borde doktorera i Göteborg eller New York tänkte jag – om jag hade haft den chansen!”
Du håller på med så mycket. Äger skog också, det har vi inte ens pratat om. Vad uppfyller dig mest?
”Allt har nåt. Att vara med och rädda liv, det kan motivera mig vilken dag som helst. Att ge familjeföretag chansen att blomma ut är också spännande. Att hålla på med äldrevård, det är viktigt. Att jobba i dödsskuggans dal är viktigt. Att gå i skogen är fint.”
Sen lägger humanisten Carl Bennet förstås till:
”Det som ger stimulans är att göra det tillsammans med andra. Att vara en del av laget, att klara motgångar. Man ska vara tacksam att man får hålla på.”
LÄS ÄVEN:
Carl Bennet om sorgebarnet Getinge: “Vi har gjort självmål”
Sveriges rikaste: Här är Sveriges alla 43 dollarmiljardärer
Här hittar du fler intervjuer
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
