Strandförvaltaren: ”Intrum är ett klockrent high yield-case”

I de senaste årens nollräntemiljö har det inte direkt varit rock n’ roll att förvalta en företagsobligationsfond. Att ett 30-tal fonder dessutom stängde för uttag i coronakraschen 2020 skrämde också många investerare. Det som skulle vara en krockkudde kastades ut genom säljfönstret i panik.

Men i takt med att räntorna stigit har också intresset ökat rejält för att investera i räntebärande papper igen.

“Att man börjar prata om det nu är ju för att det har varit så fruktansvärt tråkigt och ointressant de senaste åren i nollräntemiljön. Nu är det många nya investerare som hör av sig vilket är jättekul”, säger Carl Johan Lagercrantz, när vi passerar Johan Thorén och de andra kollegorna i “aktierummet” på Strand Kapitalförvaltning.

Carl Johan Lagercrantz förvaltar sedan 2020 Strand Företagsobligationsfond och har precis haft en obligationsskola i konferensrummet på Artillerigatan.

UPP- OCH NEDVÄNDA VÄRLDEN

“Jag får många frågor och det är en utmaning att förklara ibland, för det är ju lite upp- och nedvända världen”, säger han och suddar bort anteckningarna från whiteboarden.

När räntan går upp så är det nära tillhands att tänka att räntebärande papper som företagsobligationsfonder också ska gå upp, men det är precis tvärtom. När räntan går upp går värdet på en obligation med fast ränta ner och i förlängningen då också fonden. Och vice versa när räntan går ner, så går fonden upp.

Med hopp om en annalkande räntetopp så finns det en bra uppsida för investerare i nuläget, menar Lagercrantz.

“Vi har en rätt defensiv portfölj som ändå ger 8,5% årligen just nu och det är väl också därför som intresset har kommit”, säger han och ger en snabbkurs i hur företagsobligationer fungerar.

Carl Johan Lagercrantz menar att givet ränte- och makroläget så är räntefonder eller företagsobligationsfonder en bra placeringsidé, som lönar sig när räntan väl viker.

“Då kommer obligationsfonder att gynnas och gå upp och då ser vi troligtvis skiftet på börsen, att det blir större riskaptit igen. Jag tror att den vändpunkten kommer snart.”

TAGIT NER RISKEN

Fonden består i nuläget av cirka 65% investment grade-obligationer och 35% high yield, med runt 90-100 innehav.

“Vi har dragit ner risken och har fler och mindre innehav, jag tycker inte att det är värt att ta högre risk i det här klimatet. Det är svårt att se att vi ökar high yield-delen i närtid.”

Det är också stor skillnad i vad ett investment grade-papper ger nu, jämfört med för ett par år sedan.

“Jag köper gladligen obligationer med fast ränta idag i svenska storbolag som Volvo, Scania, Ica och Latour. De tittade jag inte ens på för två år sedan, då de betalade noll och ingenting och hade inneburit en negativ avkastning. Nu köper jag dem på fast kupong med 5% ränta, eller FRN (Floating Rate Note reds anm) som ger 50-100 punkter plus Stibor som är 4,10 %.”

Bland fondens high yield-innehav finns Intrum, Storskogen, Vestum, Stillfront, Cibus och Corem.

“Intrum är ett klockrent high yield-bolag. I våras gav de ut en tvåårig obligation som gav över 10%. Om de skulle sluta köpa portföljer så kan de bygga kassa för att täcka kommande obligationsförfall. Intrum har vi tittat mycket på, både ur ett aktie- och kreditperspektiv. Just nu är de klart mycket bättre ur ett kreditperspektiv.”

OLIKA GLASÖGON

Förvaltarna i ränterummet kan ha en syn på ett bolag och de i aktierummet på Strand en annan.

“Storskogen är ett typiskt exempel. Vi räknade en massa på aktien när de skulle göra IPO men fick inte ihop värderingen. Kreditmässigt så visst är det en risk, men vi ser inte att de kommer fallera på att betala sina obligationer och räntor.”

Lagercrantz visar en bild på “den lite säkrare delen av portföljen” som bland annat innehåller Ica, Swedavia, Arla, Ellevio och ett gäng fastighetsbolag.

FastighetsbolagArtikel

Fastighetskungarna del 1: Den grå eminensen

“Vi var generellt sett underviktade fastigheter innan den här stora sättningen, vilket har gynnat oss. Sedan tyckte vi att fastigheter började se rätt intressant ut och har köpt bland annat Sagax, Castellum och Balder“, berättar han och fortsätter:

“Sagax har ett fint kreditbetyg och goda marginaler. De kan vara ganska aggressiva och förvärva med bibehållet betyg och marginaler, så de är superintressanta. De har också varit betydligt mer konservativa med sin skuldsättning jämfört med Castellum och Balder, som legat och maxat vad de kan utifrån kreditbetyget. Där har vi köpt euroobligationer från europeiska investerare som sålt av.”

FANTASTISKT CASE

Teknikbolaget Sdiptech, som ligger på gränsen mellan high yield och investment grade, köptes nyligen in i fonden och är just nu största innehavet.

“Ett fantastiskt kul case. De är ju ett Strandbolag. Vi var med på börsintroduktionen och har varit med dem hela vägen. Det är skönt att ha ett försprång när ett bolag ska ut på kreditmarknaden, så där gick vi in massivt. Ett klockrent case med nästan 9% ränta.”

SinchAnalys

Sinch: Rabatt mot Telia

Molnkommunikationsbolaget Sinch, som inte rosat aktiemarknaden, är ett annat av innehaven.

“Jag är inte orolig för hur de ska hantera sina krediter, utan tvärtom så är de ett stort fint bolag med bra bankrelationer. Man måste göra en helhetsbedömning.”

ANALOG HANDEL

Hittills i år så har fonden avkastat 5,5%, vilket Lagercrantz är nöjd med.

“Men det är ju lite osexigt i aktievärlden, för där går det upp så mycket på en dag”, säger han med ett skratt.

Obligationshandeln skiljer sig också från aktiehandeln då den till största delen fortfarande är analog, med ordrar som rings in.

“Det är ett femtontal olika mäklare och banker som hör av sig och de vet vad vi vill investera i, sen får jag försöka pruta och kohandla lite.”

Under den senaste tidens ränteuppgång har svenska företagsobligationsfonder presterat bättre än europeiska och amerikanska, mycket tack vare Floating Rate Notes, FRN.

“FRN präglar den svenska marknaden och är som ett rörligt bolån, där räntan justeras var tredje månad med Stiborräntan. Då får du inte samma slag i din investering, eftersom värdet på obligationen räknas upp, så där faller inte kursen alls på samma sätt som i en fasträntekupong”, säger Lagercrantz och fortsätter:

“En genomsnittlig företagsobligationsfond i Sverige backade kanske mellan 5 och 7% under 2022, medan en motsvarande europeisk backade runt 15-20%, eftersom de inte har FRN.”

HögräntefonderArtikel

Genomgång: Så presterar (och investerar) högräntefonderna

KUNSKAPSLUCKA

Efter att vissa fonder stängde för uttag på grund av likviditetsbrist i samband med coronakraschen, så har kraven från Finansinspektionen ökat när det gäller likviditetsreserver. Carl Johan Lagercrantz menar att det också krävs mer kunskap bland investerarna.

“Fonderna måste klara en viss typ av storlek på uttag. Samtidigt tror jag att det är viktigt att investerare förstår vad det är de har köpt och inte får panik och vill sälja till vilket pris som helst bara för att fonden går ner. Det här är ju lån och förstår man det så vet man att pengarna kommer tillbaka på förfallodagen, allt annat lika.”

SLÅ BÖRSEN

Att Carl Johan Lagercrantz och hans kollegor känner majoriteten av fondens andelsägare är en stor fördel menar han.

“Det är Strandkunder eller folk som kontaktat oss som vi kan ha en dialog med. I bankoron nyligen såg man ju massa utflöden igen, men då kan vi prata med kunderna och berätta att kreditläget är det samma. Svenska banker är sjukt välkapitaliserade i jämförelse, så det har gynnat våra investerare att vi har kunnat köpa i nedgångarna istället för att behöva sälja.”

“I år kanske blir det första året man slår en positiv börs avkastningsmässigt. Det vore ju fantastiskt!”