Stålveteranen: ”Tror alla européer tvekar – utom Stegra”

Stålutmanaren Stegra har tagit sig an ett "gigantiskt projekt" – men det finns inte mycket utrymme för misstag. Det bedömer Anders Werme som har haft ledande positioner i stålindustrin i över tre decennier. Konkurrenterna i Europa kan ta sin omställning i etapper. "Den möjligheten har inte Stegra. Jag tror de ligger lite tidigt", säger han till Affärsvärlden.
Stålveteranen: ”Tror alla européer tvekar – utom Stegra” - anders-werme-stegra
Anders Werme. Foto: Simon Eliasson/BILDBYRÅN och pressbild

Sverige är inte ensamt om att ställa om stålindustrin. Men Stegra, som bygger ett stålverk i Boden, är först ut att i stort sett försöka eliminera utsläppen.

“Stegra är väldigt, väldigt tidiga”, säger Anders Werme.

I över tre decennier har han haft ledande positioner inom stålindustrin, senast på ståljätten ArcelorMittal i Luxemburg. Innan dess var han VD för SSAB Tunnplåt och SSAB i Oxelösund. Idag är han pensionerad, men verksam som konsult och föreläsare inom stålindustrins omställning.

Att klimatpolitiken ligger fast är en förutsättning för att omställningen ska ske, framhåller han.

“Så småningom när folk ser hur dyr den här omställningen blir så kommer politiken, både på nationell nivå och EU-nivå att, kanske inte vika sig, men förskjuta skedena framåt i tid. Det är min lite pessimistiska syn.”

Han är mer pessimistisk nu än tidigare, vilket han själv medger.

“Sverige ligger långt fram och har många viktiga förutsättningar att bli ett föregångsland kring fossilfritt stål”, sa han 2023 under en föreläsning på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) där han är ledamot.

“Den optimism vi såg för några år sedan finns inte längre. Motkrafter har blivit tydliga, USA är ett exempel. Sen har företagen lärt sig mycket under de sista åren, vilket fått dem att skruva ned målsättningarna”, säger han idag.

Jätten pausar omställning

Senast 2050 ska Europa nå netto-noll i utsläpp av växthusgaser, men på kontinenten tvekar flera av Stegras konkurrenter. Bland dem Wermes tidigare arbetsgivare ArcelorMittal.

“De har pausat sin omställning, åtminstone på pappret. De tycks mena att det idag inte finns ekonomiska incitament till att omgående genomföra den. Det går inte att räkna hem i Centraleuropa”, säger han.

Tyska Salzgitter, österrikiska Voestalpine och Tata Steel i Storbritannien har dock ångat på. I likhet med SSAB ersätter de några av sina kolbaserade masugnar med elektriska ljusbågsugnar.

“Däremot vad gäller vätgasbaserad direktreduktion, där tror jag alla européer tvekar. Utom möjligen Stegra.”

Stegras bygger ett stålverk i Boden. Foto: Simon Eliasson / BILDBYRÅN

“Den möjligheten har inte Stegra”

De nuvarande europeiska stålföretagen har ofta också en fördel gentemot Stegra, menar Anders Werme.

“De befintliga verken har möjligheten att inte sätta hela sin satsning på ett kort, utan kan ta en sak i taget”, säger han och lägger till:

“De kan ligga kvar med en del fossil teknologi och testa sig fram med fossilfri. Men den möjligheten har inte Stegra. Jag tror de ligger lite tidigt.”

Hur bedömer du den tekniska utmaningen? 

“De har ju tagit åt sig en rejäl utmaning om vi tittar tekniskt på det hela”, säger Anders Werme.

Han lyfter fram att Stegra både ska bygga vätgasanläggningar, en reduktionsanläggning för fossilfri järnproduktion, ståltillverkning av krävande platta produkter i ljusbågsugn och därefter gjuta stålet med moderna metoder.

Det gjutna stålet ska sedan direkt varmvalsas i ett bandverk, följt av kallvalsning och olika typer av beläggningar.

“Jag håller tummarna för dem, men det är ett gigantiskt projekt och min erfarenhet säger att det kommer ta tid att köra igång.”

“Kommer säkert överraskningar”

En av utmaningarna är att direktreduktion med vätgas inte gjorts i någon större skala tidigare.

“Det finns pilotprojekt. Små, äldre, anläggningar har gjort det, men aldrig i större skala. Så det kommer säkert att komma fram överraskningar där”, säger Anders Werme.

Han påpekar att Stegra inte är ensamma om de tekniska utmaningarna. SSAB, som ska uppföra ett fossilfritt stålverk i Luleå, delar flera av dem.

“I Oxelösund kan SSAB falla tillbaka på mer stålskrot då grovplåt kan tolerera något mer av de besvärliga föroreningar som kan vara showstoppers (föroreningar som kan omöjliggöra försäljning, reds. anm.) för vissa kvaliteter till bilindustrin.”

“Lokaliseringen är inte dum”

Stegra räknar med att få en premie på sitt gröna stål på 20–25%. Men VD Henrik Henriksson har tidigare sagt till Affärsvärlden att han tror ATT premien kan komma att stiga.

“För varje kvartal ser vi att viljan att betala går upp”, sa han i fjol.

Vad tror du om förutsättningarna att ta ut en premie?

“Kanske i ett övergångsskede, men jag är rädd för att konkurrensen sen kommer ta ut sin rätt. Då tror jag det är tveksamt att folk kommer vilja betala mer för det”, säger Anders Werme.

Vad tycker du talar för Stegra? 

“Lokaliseringen i norra Sverige är inte så dum. Fossilfri energi är grunden för att lyckas med omställningen och i Sverige behöver vi inte börja med att ställa om hela vår energiproduktion för att tillfredsställa den befintliga marknaden. Många centraleuropeiska länder sitter i denna rävsax.”

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du fler intervjuer