”Spännande projekt inom Parkinson”

Norska medicinteknikbolaget Medistim är en favorit hos Mattias Häggblom, som förvaltar Swedbank Robur Medica. ”Det är relativt okänt, väldigt skyddat från konkurrens och har många år av god tillväxt framför sig”, säger han till Affärsvärlden.
”Spännande projekt inom Parkinson” - mattias-haggblom-900

Du förvaltar den globala hälsovårdsfonden Swedbank Robur Medica. Hur ser din förvaltarstrategi ut?

”Vi är intresserade av bra management, hållbara affärsmodeller och gärna starka balansräkningar. Vi är långsiktiga investerare och kan investera i alla noterade bolag som på något sätt är hälsovårdsrelaterade. Det blir ett ganska stort spann, inte bara läkemedelsbolag eller forskande bolag. Det kan vara apotekskedjor, sjukförsäkringsbolag, vård- och omsorgsbolag. Från västkusten i USA till Japan i öster.

Men nu håller vi oss till Norden. Ett innehav i portföljen är svenska Oncopeptides. Varför har du köpt in det till fonden?

”Oncopeptides är ett bolag som forskar på läkemedel för benmärgscancer. Det är en hemsk sjukdom så till vida att det inte finns något botemedel och samtliga patienter sannolikt kommer behöva byta terapi under sin sjukdom. När man har blivit resistent mot en behandling måste man byta. Det gör att det finns utrymme för många olika behandlingar, och Oncopeptides har ett nytt preparat som är det första och enda inom sin klass. De har lämnat in en FDA-ansökan som förhoppningsvis godkänns innan årets slut.

I början av året cirkulerade det en osignerad analys som gjorde gällande att Oncopeptides preparat var verkningslöst. Vad tänker du om det?

”Onco har sitt ursprung i en tidigare känd substans, som finns generiskt och i princip är gratis, men som bolaget har omformulerat. Så om man inte tror på bolagets omformulering så kan man ju ifrågasätta hur man kan ta ett gammalt preparat och försöka sälja det dyrt. Jag vet fortfarande inte vem som stod bakom analysen. Det är fritt att tycka, men när man inte vill stå för det med sitt eget namn så blir i alla fall jag skeptisk. Dessutom noterar jag att många opinionsbildare inom fältet är involverade i Oncos studier, men substansen fortsätter säkert att vara kontroversiell. ”

Ett annat innehav är finska Herantis Pharma, dubbelnoterade i Sverige. Vad lockar med det bolaget?

”De har ett jättespännande projekt inom Parkinsons sjukdom. Det finns idag bara symptomatisk behandling av Parkinson, men inget som hindrar sjukdomen från att utvecklas. Herantis har potential att bli det första bolaget att få ett sjukdomsförändrande läkemedel att bli godkänt. Både Oncopeptides och Herantis är ganska riskfyllda bolag, men kanske Herantis allra mest. Man kan ju ifrågasätta vad som talar för att ett litet finskt bolag ska lyckas bättre med att lösa Parkinson-gåtan än någon annan? Men det får man ju sätta i relation till värderingen: Herantis är värt 600 miljoner kronor, Oncopeptides är värt 8,5 miljarder kronor.

MATTIAS HÄGGBLOM

Förvaltar: Swedbank Robur Medica.
Förvaltat kapital: 10,8 miljarder kronor.
Avkastning i år: 5 procent.
Avkastning 3 år: 46 procent.

Har ni något danskt bolag i portföljen?

”Ja, ett bolag som heter Chemometec. De säljer delvis maskiner men också förbrukningsvaror kopplade till dessa maskiner som används för att räkna celler i prover. Behovet av sådana hjälpmedel har fullkomligt exploderat de senaste åren i takt med att en viss typ av cellterapibehandlingar och olika typer av genterapibehandlingar är på väg att bryta igenom. Förut har man nyttjat Chemometecs instrument för forskning, och då har de inte sålt i lika stora volymer. Men nu när de ingår i läkemedelsbehandlingar för patienter så blir kvalitetssäkringen under produktionen väldigt viktig. Det blir extremt viktigt att räkna rätt – en missad tiopotens kan vara skillnaden mellan liv och död. Chemometec har dessutom ovanligt bra lönsamhet, nära 90-procentiga bruttomarginaler. Många av grundarna är kvar som stora ägare i bolaget, vilket ju är ett stort plus om man är anhängare av pilotskolan.”

Ett norskt innehav i fonden är medicinteknikbolaget Medistim. Varför har ni det bolaget i portföljen?

”De har utvecklat en teknologi där man avläser flöden i blodkärl på ett väldigt specifikt sätt med hjälp av ultraljud. Denna metod har i stort sett ersatt den tidigare standarden vid kranskärlsoperation, som innebar att kirurgen höll fingret på kärlet. Med Medistims metod använder man sig av ett instrument där man mäter flödena med hjälp av ultraljud, vilket gör det mycket säkrare och mer objektivt att avgöra om operationen har gått bra. De bygger en installerad bas med instrumenten och sedan säljer man de förbrukningsvaror som är kopplade till detta.

Om du blev tvungen att välja ett av dessa nordiska bolag, vilket skulle du välja?

”De är ju fyra bolag med helt olika riskprofil. Chemometec och Medistim är ju båda väldigt lönsamma bolag, så där är risken lägre, även om de kan tyckas vara högt värderade. Givet att bolagens installerade bas kommer fortsätta växa så kommer tiden att jobba för dem. Jag skulle nog vilja lyfta fram Medistim lite extra. Det är fortfarande relativt okänt, väldigt skyddat från konkurrens, och har många år av god tillväxt framför sig.

I veckans nummer av Affärsvärlden skriver vi om kliniska studier som sätts på paus i Coronakrisen.  Är det något du tänker på?

”Absolut. Det finns flera amerikanska CRO:s, clinical research organisations, alltså de som utför kliniska studier som läkemedelsbolagen outsourcar till. Av dessa är en handfull CRO:s noterade i USA, och i deras q1-rapporter gick att läsa att aktiviteten i de kliniska studierna var ned med över 70 procent i mars. En risk som inte så många pratar om är att det är långt mycket värre med en studie som har mer drop-outs än förväntat, än att studierna försenas. Om du har tillräckligt många avhopp underminerar det den statistiska styrkan i planen vilket kan medföra att du får ett studieresultat utan slutsats, och det kan innebära förlorade investeringar. Det kan bli en snackis om 6-12 månader när man ser vilka problem det eventuellt för med sig.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Här hittar du fler intervjuer