Skogmästaren

Han är född uppe i Jokkmokk strax norr om polcirkeln och uppvuxen i Voullerim, en by några mil därifrån. Där var basfödan älgkött, röding och lingonsylt och det fanns två vägar att gå – Vattenfall eller skogen.

”Det blev skogen”, konstaterar Ulf Larsson, SCA:s VD sedan 2017.

Han talar bred norrländska, är utbildad jägmästare och fick sitt första SCA-jobb i Piteå 1992. På fritiden jagar han. Och jobbar i skogen förstås. I Jämtland – mitt emellan Sundsvall och Östersund – har han sin skogsfastighet där han röjer, slår vägkanter och planterar.

”Jag har jordbrukstraktor, timmervagn och lite andra redskap. Men ingen skördare. Ska man göra större avverkningar måste man leja ut det och då lejer jag naturligtvis till SCA”, säger han i en intervju med Affärsvärlden några timmar efter att andra kvartalets rapport publicerats.

Man kan tycka att Ulf Larssons framtoning skiljer sig ganska markant från flera företrädares. Sverker Martin-Löf sågs som en dominerade maktspelare från att han blev VD 1988 till att han sparkades ut som styrelseordförande 2015. Sverker Martin-Löf hade familjebakgrund och framtoning som en brukspatron och ansågs under många år vara en av svenska industrins mäktigaste personer. Jan Johansson, VD mellan 2007 och 2015, odlade en tuffare stil med häftiga investeringar som tidigare VD för Boliden, chef för Telias affärsområde Networks samt vice VD för Vattenfall. Såväl Martin-Löf som Johansson fick sparken 2015 efter SvD Näringslivs uppgifter om överdådig representation, dyra jaktresor och missbruk av privatjet. Och det är inte omöjligt att storägaren Industrivärden, med finansmannen Fredrik Lundberg i spetsen, hade en tanke bakom tillsättningen av en VD med en mer jordnära ”fötterna-på-jorden”-profil.

SCAAnalys

Flest träd vinner?

Samtidigt är det ganska logiskt att en norrländsk jägmästare nu chefar över SCA. Efter avknoppningen 2017 av mjukpapper– och hygienverksamheten Essity är SCA idag snarast en skogsägare med viss industriverksamhet. I somras analyserades SCA i Affärsvärlden som då konstaterar att av ett bolagsvärde på 87 miljarder kronor så stor skogens bokförda värde för 70 miljarder. Det lämnar endast 17 miljarder till industriverksamheten. Just värderingen av skog har varit i fokus den senaste tiden.

Toppad skogsvärdering

Vid årsskiftet gick SCA över till att värdera skogstillgångarna utifrån de transaktioner som gjorts i regionen under en treårsperiod. Den förändringen innebar att skogen fick ett nästan dubbelt så högt värde i SCA:s balansräkning.

”Vi har lämnat en modell som baseras på historiska anskaffningsvärden och gått över till en modell som baseras på genomförda transaktioner. Det är väl det mest riktiga kan jag tycka”, säger Ulf Larsson till Affärsvärlden.

Uppvärderingen har gått hand i hand med att aktien överträffat aktien både 2020 och på ett år sikt. SCA är inte ensamt om att värdera upp skogstillgångar. Holmen, som också kontrolleras av Lundbergsfären, har gjort en liknande manöver. Och även om det kan tyckas rimligt att värdera skog och mark i linje med vad man får betala för en skogsfastighet i dag, finns det bedömare som anser att uppvärderingen ”inte håller”. En av dem är Sten B. Nilsson, internationell skogskonsult och professor vid det internationella institutet för tillämpad systemanalys, IIASA i Österrike.

”Från 1975 och fram till idag har lönsamheten i skogsbruket minskat och vi har tappat 50 procent av realvärdet på virkespriserna. Från 1995 till idag har skogsfastigheternas värde i princip fördubblats i reala termer. Prisuppgången på skog beror alltså på andra saker än virkesproduktion och ekonomin i själva skogsbruket.”

De historiskt höga priserna på skogsfastigheter förklaras delvis av den låga räntan. Men Markus Helin, chefsmäklare på LRF Konsult som redovisar statistik över priserna på privata, enskilda skogsfastigheter, säger till Sveriges Radio att det även handlar om “känslan av att äga skog, möjligheten att jaga i den och så vidare”. Han får medhåll av Sten B. Nilsson.

”Det finns mycket kapital ute i samhället och folk vill helt enkelt äga skog av andra skäl än virkesproduktion. Det är mycket en fråga om mjuka värden.”

Problemet i ekvationen är att skogsbolagen inte äger skog för att det är en statussymbol eller för att agera på skogsfastighetsmarknaden.

”Skogsbolagen har skogen för att leverera råvara. Och ser man skogen som råvaruleverantörer så blir den nya värderingen inte hållbar. För skogsbruket går den reala lönsamheten ned år för år och virkespriserna går ned och då kan man inte försvara den typen av värde på skogen”, säger Sten B. Nilsson och fortsätter:

”SCA har dessutom så stora skogsinnehav att de inte kan få ut de priserna om de skulle sälja ut skogen på marknaden.”

På köpstråt efter mer skog

Att SCA har stora skogsinnehav är något som VD Ulf Larsson gärna återvänder till. Bolaget är redan Europas största, privata skogsägare och den uttalade strategin är att skogsinnehavet ska växa ytterligare. Just nu är det Baltikum som gäller.

”Ett första delmål är att köpa 100 000 hektar under en femårsperiod och under det här första året har vi köpt 30 000 hektar”, säger Ulf Larsson.

Kan andra områden bli aktuella? 

”Vi tror på att skog och industri ska finnas tätt tillsammans och Baltikum ligger inom vårt upptagningsområde. Där kan vi dra nytta av den starka, integrerade värdekedjan.”

Varför Baltikum? Är skogen billigare där?

”Det kostar ungefär lika mycket som i norra Sverige. Men tillväxten är betydligt högre i Baltikum. Om man skulle sköta skogen som vi sköter den i Sverige, skulle den växa två till tre gånger snabbare än i norra Sverige. Men för att komma dithän måste vi investera en hel del i skogsskötsel.”

Tryckpapper med nedläggning

Men att köpa mer skog är bara en del i SCA-chefens arbete med att ställa om bolagets produktportfölj. Ett annat viktigt beslut av strategisk karaktär rör produktionen av tryckpapper. På grund av corona-krisen minskade efterfrågan på SCA:s tryckpapperskvaliteter med 30 till 40 procent under andra kvartalet jämfört med föregående år. Ulf Larsson spår att nedgången delvis blir bestående.

”Jag tror vi kommer att möta en ny normalitet. Under finanskrisen 2008 fick vi en väldigt kraftig nedgång i efterfrågan och vi kom aldrig upp till ”gamla” nivåer igen. Jag tror att vi får se ett liknande mönster nu. Vi har gått från 2 miljoner ton 2012 till dagens 700 000 ton och kommer att minska ytterligare.”

Vad innebär det?

”Tryckpapper befinner sig i ett negativt momentum och för vår del tänker vi inte kämpa emot. Om fem år har vi nog lagt ned produktionen.” 

Miljarder till förpackning

Samtidigt som de stora trenderna talar emot tryckpapper-affären ser Ulf Larsson förpackningsproduktionen som ett strategiskt tillväxtområde.

”Vi ersätter plast med papper av miljöskäl och e-handeln ökar. Många faktorer talar för ökad förbrukning av förpackningspapper.”

För knappt ett år sedan beslutade SCA:s ledning att investera 7,5 miljarder kronor i en ny pappersmaskin för tillverkning av kraftliner vid pappersbruket i Obbola. Planen är att maskinen ska tas i drift 2023 och att produktionen i Obbola ska öka från dagens 450 000 ton kraftliner till 725 000 ton årligen.

”Det blir världens största maskin för att producera kraftliner, alltså förpackningspapper baserat på jungfrulig fiber.”

Massatillverkning räknas som ytterligare ett av SCA:s strategiska tillväxtområden. I februari förra året invigdes den kraftigt uppgraderade massafabriken i Östrand med pompa och ståt av ingen mindre än Hans Majestät Konungen. Efter en investeringen på närmare 8 miljarder är Östrand nu världens största fabrik för produktion av långfibrig, kemiskt blekt sulfatmassa. Beslutet om Östrand, som beskrivits som den största industriinvesteringen i Norrland genom tiderna, togs i augusti 2015. Ulf Larsson var då fortfarande vice VD men ska, enligt en källa, vara den som starkast drev på.

”Efterfrågan på massa som går till tryckpapper minskar. Men det överkompenseras av en ganska kraftig ökning på tissue-sidan. Vi såg en hamstring under corona, men efterfrågan ökade redan innan pandemin. Vi kommer att se en underliggande tillväxt i efterfrågan på massa om ett par procent per år.”

Produktionen av både kraftliner och massa att återgå till ett stabilt normalläge inom en snar framtid, spår Ulf Larsson. Så länge corona-viruset inte slår till med en ”andra våg” vill säga. Trävaror har stått emot väl under corona-epidemin. Ja, faktum är att segmentet Trä visade ett förbättrat resultat under andra kvartalet jämfört med föregående kvartal.

”Jag trodde att vi skulle få en viss sättning på trävaror. Men det har varit precis tvärtom, och det tror jag är kopplat till att många jobbat hemifrån och att man – istället för att åka på semester – stannar hemma och bygger en veranda. Den skandinaviska bygghandeln har varit väldigt stark och det är lite samma tendens i England och USA.”

Även i ett längre perspektiv har trävaror medvind. Segmentet gynnas av strävanden mot en hållbarare värld.

”Av klimatskäl ersätter vi stål och betong med solida träkonstruktioner som binder koldioxid. Hela vår affärsidé bygger på det förnybara och det cirkulerbara.”

Förnybar energi

Förnybart, cirkulerbart och klimatneutralt. Ett område som Ulf Larsson spår kommer att växa kraftigt det närmaste decenniet är förnybar energi. Sedan 2017 har förnybar energi varit ett eget affärsområde även om resultatet rapporteras där “energiråvaran” genereras – pellets i segmentet Trä, vindkraft i Skog och så vidare. I den senaste kvartalsrapporten skriver bolaget att den utbyggda massafabriken i Östrand kommer att producera 1,2 TWh grön el, vilket motsvarar nästan 1 procent av Sveriges totala elförbrukning.

”Fabriken är självförsörjande på el och överskottet på 0,5 TWh säljs på elmarknaden.”

På hemsidan skriver SCA: ”Bensin, diesel, flygbränsle och kemikalier som idag framställs av olja, kan i framtiden produceras av restprodukter från skog och skogsindustri.”

”På tio år tror jag vi har ett fullskaligt bioraffinaderi på Östrand. Där har man de bästa förutsättningarna. Storlek är viktigt”, säger Ulf Larsson.

Det finns också en långsiktig målsättning om att de vindkraftverk som står på SCA:s mark ska producera 11 TWh – ungefär dubbelt så mycket som idag. I dagsläget skulle 11 TWh motsvara ungefär 40% av Sveriges totala vindkraftsproduktion.

”Som Europas största skogsägare har vi många områden som lämpar sig för vindkraft. För några år sedan identifierade vi de bästa vindkraftlägena och nu jobbar vi med bland andra norska Statkraft och Eon. Så här långt är det andra aktörer som tagit investeringarna och vi tar betalt på olika sätt. Ibland baserat på hur mycket som produceras. Ibland rör det sig om fasta avgifter.”

För SCA är produktion av energi egentligen ingenting nytt. På 1970-talet var SCA via vattenkraftföretag Båkab Energi en ganska betydande kraftproducent. Båkabs verksamhet inbegrep bland annat Bålforsens kraftverk i Umeälven samt nio andra kraftverk. Den totala medelproduktionen låg på närmare 11 Twh och räckte till den egna verksamheten men även till leverans av el till samhällen längs Norrlandskusten. 1992 såldes Båkab till Sydkraft för cirka 11 miljarder.

När blir SCA återigen nettosäljare av energi?

”Vi är fortfarande nettoköpare men i och med att vi minskar vår tryckpappersproduktion är vi väldigt nära att bli nettosäljare”, säger Ulf Larsson.

Klimatfrågetecken

Under 2019 ska SCA:s klimatnytta ha uppgått till 10,5 miljoner ton koldioxid ”vilket motsvarar utsläppen från alla personbilar i Sverige”. I sitt senaste VD-ord skriver Ulf Larsson:

”Jag vill lyfta fram det stora värde som skogen har för att möta vår tids största samhällsutmaning – klimatfrågan. SCA:s verksamhet genererar väsentlig klimatnytta både genom att våra välskötta skogar binder koldioxid när de växer och genom att den förnybara råvara de genererar kan ersätta fossila och ändliga produkter med stort kolspår.”

Numera rider SCA alltså på trenden hållbara investeringar. Det är stor skillnad mot när Sverker Martin-Löf så sent som 2008 skapade rubriker genom att uttrycka sig skeptiskt till larmen om global uppvärmning och klimatförändring. I en artikel i SvD från 2012 upprepade SCA:s VD Sverker Martin-Löf sin skepsis mot såväl beskrivningen av problemet som vidtagna åtgärder.

SCA:s nuvarande klimatfokus imponerar dock inte på vissa i miljörörelsen. 2017 genomförde Greenpeace en demonstration mot pappersmassafabriken i Östrand. Fyrtio aktivister från sju länder stoppade tillförseln av råvara. En youtube-film visar hur aktivisterna hänger upp en jättebanderoll med buskapet ”Stop wiping away forests” på SCA:s skorsten.

Delvis handlar kritiken om att SCA skövlar naturskog och odlar monokulturer som ”varken klimatet, renen eller den biologiska mångfalden tål”. Men Greenpeace ifrågasätter också skogsindustrins beräkningar om klimatnyttan i koldioxidtermer.

”Biobränslen släpper ut precis lika mycket koldioxid som de fossila bränslena när man eldar upp dem. Ändå räknar man med att biobränslen har noll i utsläpp – för att träden växer upp igen. Men det tar 80 till 100 år för ett träd att växa upp och binda den koldioxid som släpps ut vid avverkning. Och vi har inte 80 år på oss för att avvärja klimathotet. Så det blir alltså noll i bokföringen trots att koldioxiden går rätt ut i atmosfären”, säger Greenpeaces kampanjledare Carl Schlyter.

Här får Greenpeace faktiskt stöd av en lång rad olika forskare, däribland professor William Moomaw, ledande företrädare för FN:s klimatpanel IPCC. Och i en debattartikel publicerad i SvD i juni skriver sju svenska forskare: ”I det korta perspektivet, det vill säga inom den tidsperiod klimatkrisen måste lösas, är de (bränslen från skogen, reds anm) lika illa som fossila bränslen.”

Professor Sten B. Nilsson pekar också på klimatrelaterade risker som är ännu mer påtagliga och som enligt honom borde få konsekvenser för värderingen av skog.

”Riskerna med att odla skog ökar betydligt i takt med de pågående klimatförändringarna. Det rör sig om angrepp av insekter och svamp, stormfällningar, brand, försvårade avverkningsförhållanden och så vidare. Därför måste prissättningen av skogen också omfatta en prisreduktion för risk.”

För närvarande stavas största gisslet granbarkborren. Den fruktade insekten har gynnats av stormar och värmeböljor som svept över Europa de senaste åren och under 2019 slog den ut stora delar av gran- och tallbestånden i Centraleuropa. I Sverige är det framför allt södra Sverige som drabbats. Att SCA:s skogar hittills inte blivit lika hårt attackerade beror på att  somrarna i norra Sverige typiskt sett är något kallare och blötare.

Skogssemester

Några timmar efter Affärsvärldens intervju går Ulf Larsson på semester.

Ska du till din skog i Jämtland nu? 

”Ja, absolut.”

Enligt uppgifter från Lantmäteriet är det ingen liten skogsdunge vi talar om. Skogsfastigheten mäter 972 hektar vilket motsvarar 1361 fullstora fotbollsplaner.

”Jag har väldigt starka band till skogen och jag och hela familjen tillbringar mycket tid i Jämtland. De pengar jag har haft, har jag investerat i skog faktiskt.”

I årsredovisningen för 2019 introducerar SCA en metod för att mäta totalavkastningen för skog som baseras på statistik från 1956 och framåt. Utifrån de siffrorna resonerar SCA-chefen.

”Om jag hade köpt en hektar 1956, avverkat lite grann varje år, köpt mer skog för direktavkastningen och hållit på så fram till 2019, då hade den genomsnittliga, årliga totalavkastningen blivit 10 procent. Och det motsvarar en placering i en indexfond på börsen. Dessutom har volatiliteten varit lägre.”

Kan skogspriserna gynnas av corona?

”Ja, det är klart. I dåliga som goda tider växer skogen ett antal kubikmeter. Och om man tittar på transaktionspriserna har priset på skog gått upp under corona-pandemin”, säger Ulf Larsson och tillägger:

”Corona-pandemi, finanskris eller bankkris. Att äga en real tillgång som skogen ger en oerhörd styrka.”

I samband med att SCA knoppade av Essity flyttades huvudkontoret från Stockholm till Sundsvall.

Har huvudkontorsflytten till Sundsvall betytt något för företagskulturen?

”Jag tror att det har betytt jättemycket för vår kultur. Just att man har fötterna i backen och känner närhet till de som gör jobbet ute i våra skogar och på fabrikerna. Koncernstaben är liten och organisation platt. Det skapar en väldigt stor lojalitet.”