”Sinch har bidragit mest”

Du är född 1979 och tillhör generationen Xennial, alltså den mellan generation X och Millenials, vilket du menar påverkar dig som fondförvaltare. På vilket sätt?  

”Framförallt är det ett lite skojigt sätt att beskriva sin approach till ny teknik, men jag tycker det ligger något i det. Jag har växt upp utan de digitala verktyg vi har idag, men har under min skolgång behövt lära mig hur jag ska använda den nya tekniken som successivt har kommit. Xennials ses som en brygga mellan den äldre generation X som ibland kan ha svårt att ta till sig den nya tekniken och Millenials som har fått med sig digitala verktyg sedan barnsben.”

Ditt teknikintresse har lett till att du idag förvaltar fonderna Lannebo Teknik och Lannebo Teknik Småbolag tillsammans med Helen Broman. Berätta lite om fondernas inriktning.

”Vi investerar i aktier från hela världen men har nischat in oss på sex investeringsteman som bygger på teknikdriven tillväxt. Idag är det datahantering, säkerhet, resurseffektivisering, hälsa, miljö och digitalt innehåll.”

Ni har positionerat om er en del under året. På vilket sätt?

”Vi fortsätter såklart att investera i bolag inom våra investeringsteman, men när marknaderna föll i mars passade vi på att öka i flera gamingbolag, bland annat Nintendo. Flera av tech-bolagen har ju fått en boost av corona, i och med den digitaliseringen som tvingats fram av nedstängningarna. Men alla våra teman har inte gått bra. Inom digitalt innehåll har vi flera utbildningsbolag, bland annat svenska BTS, som inte riktigt har lyft i pandemin.”

Varför släpar utbildningsbolagen efter? 

”Utbildning har i stor utsträckning varit fysisk, både när det kommer till företagsutbildning och undervisning vid lärosäten. Flera av utbildningsbolagen har drabbats hårt av pandemin, men vi har köpt in oss för att ta del av den annalkande digitaliseringen inom sektorn. Vi vet att vi kommer arbeta mer hemifrån även efter pandemin, och det kommer att behövas digitala utbildningsverktyg men även nya strategier och arbetssätt. Här kan BTS ha en bra position.”

Ni äger även brittiska Learning Technologies Group (LTG). Hur skiljer de sig från BTS?
”De har kommit lite längre i digitaliseringsresan, och jobbar både mot företag och lärosäten. De förvärvar bolag inom digital utbildning. De har bland annat bolag inom open source-mjukvaran Moodle som flera av de svenska universiteten använder sig av för att kunna bedriva online-utbildning. Men LTG har också drabbats av fysiska restriktioner. Man måste skapa innehåll till utbildningarna, och historiskt har det gjorts fysiskt. Men det är också det som vi tycker är intressant, vi ser ju att digitaliseringen även inom den branschen accelererar.”

Ett annat svenskt bolag som ni har i era fonder är mjukvarubolaget Sinch. Hur kommer det sig?

”Sinch sysslar med kundkommunikation, exempelvis sms eller chattmeddelanden, och har varit bästa bidragsgivaren i båda fonderna det senaste året. Den organiska tillväxten är stark, men framförallt har de gjort flera fina förvärv historiskt. Dessutom händer det väldigt mycket i sektorn. Vi har sett det norska bolaget Link Mobility noteras till vad vi tycker är en väldigt hög värdering. Samtidigt har Sinchs amerikanska konkurrent Twilio gjort ett förvärv, Segment, som vi tror faktiskt kan vara bra för Sinch.

Hur menar du då, att konkurrentens förvärv kan gynna Sinch?

”I och med köpet av Segment rörde sig Twilio upp i värdekedjan och började konkurrera med sina och Sinchs kunder. Twilio har tidigare varit leverantör åt större bolag som exempelvis Salesforce och liknande, men nu blir de en direkt konkurrent. Sinch har inte en sådan konkurrerande position, så det finns en möjlighet att dessa större bolag flyttar över viss volym till Sinch.”

Ni har också finländska Talenom i fonden. Är det som ett finskt Fortnox eller hur ska man tänka där?

”Talenom är mer av en redovisningsbyrå som hjälper små bolag att digitalisera och effektivisera sin bokföring, så Fortnox kan snarare vara ett verktyg i Talenoms verktygslåda. De har uppvisat en väldigt fin tillväxt och har som många tillväxtbolag sett en uppvärdering senaste året. Samtidigt har bolaget möjlighet att fortsätta tillväxtresan i nya marknader och med nya produktområden. Så fortsätter Talenom leverera lönsam tillväxt som historiskt så ser relativa värderingen hygglig ut.

Ni har också flera av FAANG-bolagen i Lannebo Teknik. Hur ser du på värderingarna för dessa bolag?

”Det ser dyrt ut på vissa håll, absolut, men jag ogillar uttrycket FAANG. Affärsmodellerna för dessa bolag är så fundamentalt olika. Facebook och Alphabet drivs av annonsintäkter, vilket man ju har sett bristerna med nu i och med corona. Aktörer inom exempelvis resebranschen eller detaljhandeln har inte annonserat lika mycket. På så sätt är ju Facebook och Alphabet mer konjunkturberoende än exempelvis Amazon som rider på en långsiktig e-handelstrend samt molntjänster via Amazon Web Services.”

Men ni har minskat i Apple under året. Varför?
”Vi tycker inte att värderingen på bolaget har speglat den Iphone-försäljning vi räknar med. Dessutom är vi lite tveksamma till bolagets tjänster, som ju är det som ska föra bolaget framåt, exempelvis försäljning av mjukvara via App Store eller AppleTV. Men där har vi ju sett att både konkurrensen och retoriken mot Apple hårdnar. Flera utvecklare har tagit bort sina spel från App Store och skapar egna plattformar istället.”

Vi har pratat en del om dina bra investeringar, men vilken är din sämsta affär? 

”Vi var alldeles för tidiga in i miljöteknik, och vi ser nu att det tagit över tio år för sol, vind och liknande att bli kommersiellt gångbart och klara sig utan statligt stöd. På det privata planet är det att jag bodde i hyresrätt alldeles för länge.”

Slutligen: har du något läs- eller lyssningstips för att bli en bättre investerare?

”Jag brukar lyssna på Bloombergs podcast Odd lots. Programledarna är lite flamsiga ibland, men de har ofta intressanta gäster. Sedan borde alla läsa Kinas femårsplan.”