SD-toppen till attack mot Northvolt: ”Omättlig aptit på mer stöd”

Sverigedemokraterna är stödparti till regeringen, men det hindrar inte att SD-toppen Tobias Andersson från att gå hårt åt klimatpolitiken. Den har resulterat i en osund stöd- och subventionspolitik, menar Andersson som är ordförande i riksdagens näringsutskott.

”Jag tror att marknadens funktioner blir satta ur spel när politiken med flera ägnar sig åt sådan domedagsretorik. Det är olyckligt. EU riskerar att bli klimatneutrala på bekostnad av vår tillväxt och vårt välstånd. Det vore förödande”, säger han till Affärsvärlden.

Vad menar du med domedagsretorik, klimatförändringarna är ett vetenskapligt faktum?

”Varken jag eller Sverigedemokraterna som parti förnekar att det finns klimatförändringar. Med det sagt är det inte självklart att det mest effektiva politiken kan göra är att erbjuda skattemedel till alla som påstår sig arbeta mot dessa.”

Han lyfter särskilt fram turerna kring batteritillverkaren Northvolt. Tobias Andersson menar att bolaget kan ses som en symbol för en kapsejsad grön industripolitik och exemplifierar med den inställda etableringen av en fabrik i Borlänge.

“Den marken köpte Northvolt till ett billigt pris och nu känner sig politikerna där lurade”, säger Tobias Andersson och fortsätter:

“Förmodligen har det tagits beslut kring Northvolt som inte varit så väl granskade. Snarare verkar ju det bolaget ha en omättlig aptit på mer stöd, vilket de fått eftersom man ingår i ett grönt ramverk som många politiker älskar att synas i. Med det sagt så rangordnar jag inte bolag. Jag vill självklart att det ska gå bra för alla svenska bolag.”

“Fel ordning”

SD ingår i Tidösamarbetet och du är ordförande i näringsutskottet. Borde du verkligen gå ut så här hårt klimatpolitiken och ett enskilt bolag?

”SD och de tre regeringspartierna samarbetar i många av de frågorna som berör klimatutmaningarna – inte minst genom en gemensam energipolitik och det faktum att vi skrivit under klimathandlingsplanen. Det utesluter dock inte att vi ställer kritiska frågor när det är befogat, till exempel kring hur elförsörjningen i norr ska lösas om alla planer för fossilfritt stål blir verklighet eller kring skandalerna runt Northvolt”, säger Tobias Andersson.

Han menar att stöden till de gröna industrisatsningarna har kommit i fel ordning.

”Nu ser vi att elen inte räcker till för att förse de här mycket elintensiva gröna satsningarna samtidigt som det har pumpats in stora summor i de här företagen och projekten. Det finns inte heller några riktigt stora energiprojekt i Sverige idag som har tagit investeringsbeslut. Det hade varit bättre att ta det i omvänd ordning och sett till att det finns ett robust och leveranssäkert elsystem på plats först”, säger han.

”Det sticker också så klart i ögonen för andra vanliga bolag som inte omfattas av den gröna ‘hajpen’ och den mediala särbehandlingen som vi ser kring många av de här projekten. Den kritiska mediala granskningen har varit sällsynt”, fortsätter Tobias Andersson.

VIKTIGARE BYGGA KÄRNKRAFT

En viktig fråga för Tidöpartierna är att staten ska vara med och dela på risken när ny kärnkraft ska byggas. Det är väl också stöd- och subventionspolitik?

”Ja, men att bygga ut kraftproduktion och nätinfrastruktur som kan komma alla till gagn ser jag som viktigare än att spendera stora summor på enskilda företag. Det är också en pågående utveckling i Europa där flera länder nu subventionerar en utbyggnad av elproduktionen.”

Diskuteras de här frågorna i näringsutskottet?

”Självklart, och det finns flera politiska viljor i utskottet. Jag kan inte kommentera de interna diskussionerna men i riksdagens kammare har både SD och andra partier blivit kritiserade för att inte vara tillräckligt engagerade i den gröna omställningen.”

SD:s kritik ska snarare förstås som att det offentliga tar för stor risk i flera projekt, menar Tobias Andersson.

“Det är en sak om ett riskkapitalbolag tar den risken, men när kommuner som Skellefteå belånar sig kraftigt riskerar det att landa i skattebetalarnas knä om det visar sig att de stora investeringarna inte kommer eller att de här projekten inte håller.”

“Då står kommuner med överdimensionerade bostadsbestånd eller hamnar och i slutändan är det skattebetalarna som får betala”, konstaterar Tobias Andersson.

“1% i offentligt stöd”

Northvolt invänder mot Tobias Anderssons beskrivning av bolaget som beroende av offentliga stöd. I en skriftlig kommentar till Affärsvärlden uppger kommunikationschefen Matti Kataja att bolaget hittills investerat 60 miljarder i Sverige, varav “ungefär 1% av det är offentligt stöd, exempelvis forskningsanslag”.

“Resten är eget kapital och skulder – varav över 80% kommer från investerare utanför Sverige som nu driver den svenska ekonomin”, skriver han.

Northvolts kalkyl rymmer hittills utbetalda stöd från svenska myndigheter som Vinnova och Energimyndigheten, men inte kreditgarantier eller lånepaket från offentliga institutioner som till exempel Europeiska investeringsbanken (EIB).

Matti Kataja passar samtidigt på att bjuda in Tobias Andersson att besöka någon av bolagets fabriker.

“Vi uppskattar dialogen med politiker om hur vi kan stärka Sveriges konkurrenskraft, och dörren står öppen i Skellefteå och Västerås, för alla beslutsfattare som vill lära sig mer om vår industri.”

Läs också: Avslöjar: Northvolt behåller internationell tungviktare – blir senior rådgivare

Läs också: Tyska delstaten tagen på sängen av Northvolt-beskedet: ”Mycket överraskade”