Saabs VD efter kursrusningen: ”Växtvärk”

Drönarens kamera fångar en T-90M, en av Rysslands modernaste stridsvagnar.

Sekunden senare exploderar den i ett hav av eld och rök.

“Den ryska stridsvagnsindustrins stolthet förstördes av det svenska handburna granatgeväret Carl-Gustaf. Vi tackar svenska folket och kungen för hjälpen“, skrev Ukrainas försvarsmakt på sociala medier.

Det är bara en av alla hyllningar i kören från Ukraina. I ett annat inlägg lyfter försvarsmakten fram ”Ukraine’s thirteen” – de 13 mest hyllade vapensystemen från väst.

På listan fanns, förutom Carl-Gustaf, även antitankvapnet NLAW från Saab.

Med ett krig i Europa och sociala medier som rapporterar löpande från frontlinjen, kan hela världen se vad Saabs dödliga produkter utföra det de är skapta för.

Något som intresserar inte minst Saab själva.

“Vi jobbar väldigt hårt med att få information och feedback på hur de fungerar i den skarpa miljön, så att vi hela tiden kan vara i framkant och förbättra de system som behövs”, säger VD Micael Johansson när Affärsvärlden träffar honom på huvudkontoret i Stockholm.

Saab har fått sådan återkoppling när ukrainska delegationer varit på besök i Sverige. Men har annars varit beroende av medieuppgifter.

“Vi kan bara utifrån mediala uppgifter skapa oss någon bild av hur mycket av våra system som finns i landet”, säger Micael Johansson.

Saab har endast ett fåtal direkta kontrakt med Ukraina. Nästan allt doneras av andra, som i fallet med det nämnda Carl-Gustaf-geväret – det hade donerats av Kanada.

“Om vi får en stor order, som vi fick till Polen på Carl-Gustaf på 13 miljarder kronor. Då vet inte vi hur mycket Polen kommer donera eller hjälpa Ukraina med. Det är inget vi efterfrågar heller”, säger Micael Johansson.

Inne i värmen

En konsekvens av kriget är att Saab lämnat en tidigare undanskymd tillvaro på börsens storbolagslista.

“Den har ju förändrats våldsamt”, säger Micael Johansson om allmänhetens syn på Saab.

“Nu förstår vi att vi inte får någon avskräckningsförmåga utan en väldigt vass försvarsindustri. Och det har Sverige. Det ska vi vara väldigt stolta över”, fortsätter han.

En annan förändring är enligt Micael Johansson att det till skillnad från tidigare blivit “enkelt” att rekrytera. Saab har nu gått om Ericsson som Sveriges största arbetsgivare för ingenjörer, som till antalet är fler än hälften av de 25 000 anställda.

“Det är trevligt att se alla anställda som kan vara superstolta över vad man jobbar med, även privat som inte riktigt var självklart tidigare då det fanns en beröringsskräck”, säger Micael Johansson.

Beröringsskräcken har också släppts av banker och fonder, samtidigt som Saab blivit något av en folkaktie. Under de 1 000 dagar som kriget pågått har antalet Saab-ägare ökat med närmare 400%. Aktien har samtidigt rusat över 300%.

“Nu har vi kanske 200 000 aktieägare. Många små, absolut. Men också större”, säger Micael Johansson.

“De flesta tycker ju att det är okej, på något sätt i alla fall, att investera i försvarsindustri idag”, fortsätter han.

Långvägaren

Hur har det varit att leda Saab under den här perioden? 

“De tre senaste åren har varit olikt någonting annat”, inleder Micael Johansson sitt svar på frågan.

Han borde veta.

Nästa år firar Micael Johansson fyra decennier på Saab. När han presenterades som ny VD för fem år sedan lyfte ordföranden Marcus Wallenberg särskilt fram hans “tekniska kunnande”, vid sidan om hans långa karriär inom bolaget.

Micael Johanssons profil var, om inte den motsatta, i vilket fall en helt annan än företrädaren och storsäljaren Håkan Buskhes, som under sitt VD-skap lanserade mottot: ”Ingen produkt är en bra produkt förrän den har sålts.”

När tidningen Chef gjorde ett porträtt av företagsledaren Buskhe blev han beskriven av en kollega som någon som lever i “kappsäck” och “sover på flygplatser”.

Sen behövde Saab någon som kunde komma in och se till att bolaget faktiskt levererade på beställningarna.

“Det var därför man tog in Micael”, säger en person som jobbat Johansson nära.

På resande fot

Fem år senare har Micael Johansson sålt mer än Håkan Buskhe någonsin kunde drömma om. Orderboken har växt till hissnande 190 mdr kr, vilket kan jämföras med omsättningen på 52 mdr kr. Sedan Bushkes sista kvartal 2018 har orderboken nästan fördubblats.

Och nu är det Micael Johansson som reser till världens alla hörn. När Affärsvärlden träffar honom är han just hemkommen från Brasilien, där han skakat hand med försvarsministern José Múcio och andra potentiella Gripen-kunder.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) undertecknade samtidigt en avsiktsförklaring med sin brasilianska dito om utvidgat flygsamarbete.

Om affären går i lås kan det innebära att Brasiliens kontrakt på 40 mdr kr utökas med 25%. I utbyte skulle Sverige köpa det brasilianska transportplanet Embraer C-390.

Det har kommit uppgifter om att även grannen Colombia valt Gripen, vilket skulle kunna röra sig om en affär i storleksordningen 35 mdr kr.

“I Latinamerika är både Colombia och Peru väldigt intresserade”, säger Micael Johansson och berättar att båda länderna deltog i flygövningen.

“Vi gör kampanjer och försöker få dem att välja Gripen. Då är det väldigt viktigt att ha en hubb i Brasilien, där vi har tillverkning, flygprovs- och utvecklingsverksamhet.”

Ett svenskt industribolag

Även om beröringsskräcken kring försvarsbolag släppt och Saab idag omhuldas av banker och pensionsbolag som tidigare gav dem kalla handen, gäller det långt ifrån alla.

“Det är fortfarande en del att göra. Alla fonder och pensionsfonder har inte tagit det här steget”, säger han.

Sen ger han en känga till Europeiska investeringsbanken (EIB), som har en styrelse bestående av EU:s finansministrar. Sveriges representant är Elisabeth Svantesson (M).

“Det som är störande är att Europeiska investeringsbanken fortfarande inte har rätt att investera i rena försvarsprojekt som vi behöver så mycket i Europa”, säger Micael Johansson.

Han pekar på att EIB endast kan investera i “dual use”, det vill säga projekt som både tjänar militära och civila behov.

“Ett helt annat tryck skulle skapas om de omvärderade det och finansministrarna kom överens om att vi ska kunna investera i försvarsprojekt”, säger Micael Johansson och lägger till:

“Det skulle sända signaler till större pensionsfonder och andra i olika länder att också investera. Det skulle jag önska.”

Gripen – på grönt bränsle

Saab lägger idag stor vikt vid hur de uppfattas. Ett uppenbart exempel är satsningen på en ny hållbarhetspolicy, där försvarsindustrin ligger långt efter.

“Vi jobbar stenhårt på att kunna flyga på Sustainable Air Fuels, SAF som det kallas, vilket Gripen är helt förberedd för att kunna göra.”

Ett krav från kunderna, säger Micael Johansson. Men det kanske också finns andra skäl.

Hjälper det er i samtal med institutionella investerare? 

“Det kan säkert finnas sådana aspekter på det hela också från investerare som vill vara ägare. Absolut.”

Den viktigaste ägaren är dock fortfarande familjen Wallenberg och Investor.

Micael Johansson säger att han har kontakt med Marcus Wallenberg flera gånger i veckan.

“Engagemanget han visar för vad vi gör är väldigt högt”, säger han om sin ordförande.

Men om det finns en Wallenberg-anda i väggarna kan han inte svara på. Han har inte så mycket att jämföra med.

“Jag har ju bara jobbat i det här bolaget.”

“Växtvärk här och där”

Om Micael Johansson utsågs till VD med uppdraget att leverera på orderboken, är det behovet idag ett helt annat idag än 2019.

På ett år har orderboken växt med över 40%. Hinner ni med?

“Det är naturligtvis ingen enkel resa. Man måste ju växa på ett kontrollerat sätt och det tycker jag vi har klarat”, säger Micael Johansson.

Han fortsätter:

“Men det är klart att man får lite växtvärk här och där när man växer en verksamhet som vi gör. Vi ska samordna och automatisera produktionslinjer, samtidigt som vi ska in väldigt många i verksamheten. Inte bara i produktionen, men också i ingenjörskonsten och mjukvaruutvecklingen.”

Lönsamhet under snittet

Flera av Saabs europeiska konkurrenter, som franska Safran SA, tyska Rheinmetall och norska Kongsberg Gruppen har en rörelsemarginal som vida överstiger 10%. Det kan jämföras med Saabs på 8,7% hittills i år.

“Vi växer vår lönsamhet mer än vi växer vår omsättning och det är hela målet så att säga”, säger Micael Johansson.

Tidigare hade Saab ett finansiellt mål för rörelsemarginalen på 10% (över en konjunkturcykel). Sedan i början av 2023 har bolaget i stället haft mål för tillväxt och kassaflödeskonvertering (operativt kassaflöde/Ebit). I fjol nåddes det med god marginal.

Under 2025–2026 förväntar sig dock analytiker, enligt Factset, att Saab inte når upp till sitt mål för kassaflödeskonvertering.

Men redan nästa år kan Saab få nya finansiella mål. Micael Johansson öppnar för att revidera målen som sträcker sig fram till 2027. Det skulle i så fall ske under det första kvartalet 2025.

“Nu har det gått en tid och vi håller på och tittar på det här nu”, säger han och lägger till:

“Vi kommer komma tillbaka till uppdaterade targets, men exakt vilka det blir vill jag inte föregå.”

Nya mål skulle kunna presenteras under februari eller mars nästa år.

“Jag ser framför mig att vi antingen gör en utökad kvartalsrapport med en del förtydliganden kring hur vi ser på det långsiktiga perspektivet i februari, eller så kör vi en kapitalmarknadsdag i mars nästa år”, säger han.

Skala ska öka lönsamhet

Just nu drivs lönsamheten framför allt av affärsområdena Dynamics och Surveillance. Dynamics omfattar bland annat understödsvapen, som nämnda granatgeväret Carl-Gustaf, men också missilsystem. Surveillance är radar- och övervakningssystem och hit hör det flygburna övervakningssystemet GlobalEye.

Enligt Micael Johansson drivs lönsamheten inom Dynamics framför allt av skalfördelar, som de också väntas ska öka genom automatisering.

“Vi måste få många, många fler Carl-Gustaf och AT4 att leverera. Delvis är det också så på Surveillance. Vissa radarsystem är av den karaktären att högre volym ger bättre lönsamhet i fabriken”, säger han och exemplifierar med radarsystemet Giraffe 1X.

“Men sen är Surveillance mycket mer mjukvaruorienterat”, säger Micael Johansson och påpekar att det också gör det lättare att skala.

Maktskiftet skakar om

Under Micael Johanssons decennier i företaget har Saab gått från att vara ett inhemskt intresse med få andra kunder än Sverige, till en global spelare. I dag har Sverige fallit till omkring 40% av Saabs omsättning.

Inprisat i kursrusningen på över 300% sedan krigsutbrottet är förväntningar på att länder ska köpa vapen för att exportera till Ukraina, men också att de ska rusta sina egna försvar.

Valet av ny amerikansk president har sått tvivel om den utvecklingen ska fortsätta, eller om den ska stanna av med en pausad konflikt.

Efter rapporten för det tredje kvartalet noterade Saab-analytikern på Kepler Cheuvreux att aktien nedvärderats “trots en fortsatt stark försäljnings- och marginalutveckling och möjlighet till bokning av stora ordrar”.

“Vi tror att detta beror på att Saab har varit en av de som gynnats mest av ökade försvarsutgifter i samband med kriget i Ukraina, samtidigt som marknaden ser ökade chanser för en lösning av konflikten efter det amerikanska valet”, skrev analytikern.

Hur ser du på maktskiftet? 

“Jag brukar säga att vi i Europa måste göra ännu mer nu när Trump sitter vid bordet än om Harris suttit där, men det är bara en spekulation”, säger Micael Johansson.

Investerarna verkar såhär långt dela hans analys. Europeiska försvarsaktier har lyft på börserna. Och ingen aktie har gått bättre på storbolagsindexet OMXS30 efter USA-valet än Saab.

Eftersatta försvar

Långsiktigt tyder också det mesta på att Europa kommer fortsätta upprustningen oavsett om USA gör reträtt från Ukraina eller ej.

Europa har i decennier underinvesterat i sin försvarsförmåga. I alla fall om man tar Natos tvåprocentmål som ett riktmärke.

Enligt en analys från banken Berenberg har europeiska länder under de senaste tre decennierna spenderat 15 000 mdr kr mindre än vad som hade krävts för att nå Natos mål.

Men omsvängningen sker nu i en rasande takt. Om man ser till Nato, vars medlemmar till största delen utgörs av europeiska länder, var det bara tre av nuvarande 31 medlemmar som lade 2% av BNP på försvaret 2014. I dag är det 23 av 31.

Vid sidan om Sverige redovisar Saab bara intäkter fördelat på region. Men genom att gå igenom vilka länder bolaget har fabriker och säljkontor i, eller som i årsredovisningar omnämns som “exempelkunder”, kan vi få en någorlunda bra bild av var Saabs viktigaste kunder finns.

Affärsvärlden har kartlagt hur försvarsbudgetarna utvecklat sig i 33 av Saab nämnda länder. På fem år har försvarsbudgetarna ökat som andel av BNP i 19 av dem. Nästan samtliga länder där försvarsutgifterna minskat eller stått stilla ligger utanför Europa. Undantaget är Norge – men där estimerar Nato en kraftig ökning under 2034.

Europa stod för 65% av Saabs försäljning 2023. Om man räknar in de strategiska marknaderna USA och Australien (där försvarsutgifterna stått still) utgör de 80% av försäljningen.

Kravet: Köp mer från Europa

Micael Johansson vill att europeiska länder ska köpa betydligt mer från inhemska försvarsbolag, säger han.

En utveckling som han också räknar med framöver.

“Under ett år mitt under kriget har vi spenderat 78% av EU:s försvarsutgifter på att köpa saker utanför EU. Från USA till största del, men också mycket från länder som Sydkorea”, säger Micael Johansson och fortsätter:

“Det borde vara tvärtom, kanske 70% själva och 30% utifrån.”

Riktigt så långt går inte EU i sin nya försvarsindustristrategi, som släpptes i mars i år. Men i strategin slår EU-kommissionen fast att medlemsstaterna senast 2030 ska spendera minst varannan euro i sina försvarsbudgetar på produkter som tillverkats i Europa.

Men det är ingen garanti för att europeiska länder ska köpa mer från sina egna försvarsindustrier.

Till exempel kan amerikansk försvarsindustri etablera tillverkning i Europa – precis som Saab har gjort i USA. Nu senast med en ny Carl-Gustaf-fabrik i Michigan, efter ett miljardkontrakt med USA:s armé.

“Ukraina behöver bygga förmåga”

Micael Johansson tycker heller inte man ska underskatta Ukrainas behov av försvarsmaterial. Det kommer vara stort oavsett vilken vändningen kriget tar, menar han.

“Även om vi förhoppningsvis får ett krig som tar slut, och det på ett vettigt sätt för Ukraina, kommer vi behöva bygga upp vår egen förmåga i Europa. Den efterfrågan kommer vara omfattande, men Ukraina kommer också behöva hjälp med att bygga upp en förmåga att skydda sig själva.”

Läs också Afv:s färska analys: Saab: En säker tillväxtmotor