Rysslandsinvesteraren: ”Blir fred innan årsskiftet – Ryssland orkar inte längre”

Det var en regnig oktobernatt 1981 som Peter Elam Håkansson träffade en ryss för första gången. Eller, träffade är fel ord. Snarare siktade.

Den då 19-årige värnpliktige Håkansson var en av de första på plats för att försvara Sverige när den ryska ubåten U137 gick på grund vid Gåsefjärden utanför Karlskrona. Han och ett tiotal representanter från kustartilleriet tillbringade två veckor på ett skär, allra närmast ubåten. Hans grupp blev ansvarig för att lysa upp det främmande objektet med en stor strålkastare. Helt klart i riskzonen.

”En natt var vi med om ett fritagningsförsök där vi skulle stoppa motståndet. Det var snöblandat regn, mörkt och kallt. Fokus låg på att hålla vapnet och blodsockret i skick”, berättar han idag, över 40 år senare, på det flådiga kontoret på Kungsgatan i Stockholm.

Det där första mötet med Ryssland färgade Peter Håkansson, som efter giftermål har adderat namnet Elam.

”Klart det var spännande. Jag var redan tidigare historieintresserad, men efter en sådan händelse vill man veta ännu mer. När jag växte upp fanns det en mur mellan öst och väst i Europa, där öst låg långt efter. Dessutom var min farfar frivillig i det ryska inbördeskriget, vilket nog präglat mig rätt mycket. Han ville hjälpa Finland och Estland till frihet, och det är värderingar jag vuxit upp med. Jag har också velat hjälpa människor till friare liv.”

GRUNDADE EAST CAPITAL 1997

Elam Håkansson utbildade sig till reservofficer i kustartilleriet, men det var kapitalmarknaderna som slutligen blev hans levebröd. Efter studier på Handels och drygt tio år på SEB bestämde han sig 1997 för att starta East Capital, Sveriges första fondbolag med enbart fokus på Östeuropa.

”Jag jobbade som globalt analysansvarig på Enskilda tiden efter Berlinmurens fall. I den positionen var det svårt att inte se de enorma möjligheterna som växte fram. Europa hade aldrig varit så delat som just då, och jag var helt övertygad om att BNP per capita-gapet behövde stängas. Det var ett helt otroligt konvergenscase. Jag tyckte det var helt självklart att investera i den som jagar, hellre än den som blir jagad.”

Rysslandsfonden lanserades den 18 maj 1998. Det var mitt i den ryska finanskrisen när börsen hade rasat 70%. Till en början trodde Elam Håkansson att man lyckats med det omöjliga – att pricka börsbotten. De första två veckorna steg fonderna, men sen kom det stora raset. Börsen föll nästan 90% till den 3 oktober.

”Vi tappade bara 83%, så vi outperformade ordentligt”, säger han skämtsamt.

MÄTTE TEMPERATUREN PÅ KONTOREN

Men East Capital tog ordentlig revansch under åren som följde. Fonden steg med nästan 10 000% mellan oktober 1997 och december 2007. När marknaden fokuserade på kortsiktiga trades som att köpa och sälja felprissatt olja, så intresserade sig Elam Håkansson för de stora strukturella förändringarna han såg framför sig när 143 miljoner ryssar ville förändra sina liv.

”Det var helt enorma skillnader mellan bra och dåliga bolag. Värdet av att göra en bra analys var så mycket större i Ryssland än någon annanstans. Dessutom var det Barter-ekonomi då, så man kunde inte lita på bokföringen. För att få känsla för hur kassaflödena såg ut besökte bolagen när det var vinter. Genom att känna om det var kallt eller varmt i mötesrummen kunde man förstå hur mycket pengar de hade att betala räkningarna med. En ganska rudimentär bolagsanalys, men träffsäker!”

Analysmetoden må ha ändrats med åren, men idén om att investera i en framväxande medelklass finns kvar. Under årens lopp har man breddat sig och lanserat både specialiserade och mer generella fonder. Idag erbjuder bolaget tolv strategier inom tillväxtmarknader och har ytterligare sex stycken med fokus på Norden och globala marknader.

Du nämnde tidigare att du ville vara med och hjälpa till att driva på positiva förändringar på de marknader ni verkar på, inte minst Ryssland där allt började. Tycker du att ni har lyckats?

”Ja, även om det kanske inte alltid syns utåt. Jag tycker vi har varit med och bidragit till den ekonomiska utvecklingen i de länder vi har investerat i. Vi har varit tydliga och långsiktiga ägare i många bolag, inte minst i Ryssland. Vi har jobbat med pensionssystem och regleringar i marknaden. Vidare så har vårt påverkansarbete inom miljöfrågor fått ett stort genomslag och vi har fått många bolag att sätt upp mål och arbeta med att minska sin miljöpåverkan. Vi har varit aktiva ägare på alla sätt och vis.”

STÄNGDA FONDER

Men så är det inte längre. Sedan Rysslands invasion av Ukraina är East Capitals två fonder med exponering mot Ryssland, Rysslandsfonden och Östeuropafonden, stängda för insättningar och uttag. Peter Elam Håkansson säger att bolaget gör allt för att begränsa förlusterna för sina fondandelsägare, och att han önskar att det hade varit möjligt att sälja i detta läge. Men han kan inte svara på när fonderna öppnar igen.

”De är stängda tills vidare. Investerarna har varit förstående då fonderna är stängda baserat på att underliggande marknader inte är öppna för handel för utlänningar i nuläget. Vi hoppas det ska bli någon slags organiserad handel för oss, men vi vet inte.”

Ett aber för East Capital och andra utländska investerare är att all valuta som förs in i landet genast måste växlas in till rubel. Kortfattat kan man säga att det nu finns tre delar av den ryska kapitalmarknaden. Den inhemska marknaden och den stora utländska marknaden, som i sin tur är uppdelad i fientligt inställda nationer och icke fientligt inställda nationer. För de fientliga nationerna, där Sverige ingår, kommer det förmodligen bli svårt att få ut pengarna ur landet.

East Capital är i ständig kontakt med inblandade centralbanker och börser för att påverka beslutsfattandet, men han tror att det kan dröja lång tid innan de segmenterade marknaderna försvinner.

Hur ser du på investeringar i Ryssland i framtiden?

”Det är svårt att svara på. Det har gått två månader och det är svårt att ta långsiktiga strategiska beslut nu. Jag tror att de flesta som investerar i Ryssland gör det på lång sikt, och då är två månader mycket kort tid. Men många kommer nog tycka att det är fel att investera i Ryssland under en lång tid framöver.”

Vad skulle ni göra om börsen hade varit öppen? Hade ni likviderat fonden då?

”Fonden är normalt öppen för daglig handel och agerar på vad investerarna vill göra. Vi tar i nuläget inte emot vare sig köp eller säljorder då den är stängd men om den hade varit öppen så tror vi att det hade varit ett säljtryck och då hade vi sålt i marknaden.”

”SVÅRT ATT TA IN”

Rysslands invasion av Ukraina innebär inte bara yrkesmässigt lidande för Peter Elam Håkansson. Han har vänner och familj i både Ukraina och Ryssland. En av hans söner har varit gift med en ukrainska. En annan son har en belarusisk flickvän, vars familj bor nära gränsen till Ukraina.

Invasionen kom som en chock för hela familjen. Det märks att Peter är berörd när han pratar om kriget. Orden stockar sig i halsen.

”Även om det har gått över två månader har jag svårt att ta in hela grejen. Det är så mycket tragik och mänskligt lidande. Det är helt galet att det kan hända 2022.”

Utöver familjeband har Elam Håkansson privata investeringar i Ukraina, bland annat ett stort ägande i ett jordbruk med 500 anställda. Det ligger i Boryspil vid Kievs flygplats, Zjytomyr och i Tjernihiv – alla områden som varit kraftigt krigshärjade.

”Förutom att 10% av våra anställda är ute i krig pågår märkligt nog arbetet ganska mycket som vanligt. 98% av förberedelsearbetet för vårsådden är klar. Chefen ringer till de ukrainska styrkorna och ber dem sluta skjuta när de jobbar, och de plockar bort granater som har fallit ned. Att få jordbruket att fungera igen för landet är bland det mest patriotiska man kan göra nu.”

Du har beskrivit den första tiden efter krigsutbrottet som chockartad och närmast overklig. Ni som ändå har verkat på dessa marknader i 25 år, kunde man inte sett tecken på vad som skulle hända?

”Jo, och det gjorde vi också. Men vi trodde inte att de skulle anfalla så brett, och i synnerhet inte Kiev. Vi trodde att man hade riktat in sig på delrepublikerna Luhansk och Donetsk. Ett sådant scenario hade såklart inte varit bra, men det hade varit en begränsad konfliktsituation.”

Hur förberedde ni er för en sådan situation, rent operationellt?

”Vi var beredda på att det skulle kunna bli mer valutakontrollsbegränsningar. Historiskt sett har mycket av den ryska marknaden varit dollarbaserad, men veckorna innan kriget bröt ut förberedde vi oss på att handla mer i rubel.”

TROR PÅ FRED 2022

Du har som sagt verkat på den ryska marknaden i snart 25 år. Hur skulle du säga att din syn på Ryssland har förändrats under dessa år?

”Det är klart att den senaste utvecklingen inte var något vi räknade med när vi startade bolaget. De första åren var ju fantastiska. Enorm tillväxt och framtidstro. Men den globala finanskrisen 2008 slog hårt mot många av de gamla kommunistländerna, mycket på grund av att man inte hade hunnit bygga upp ordentliga inhemska finansiella strukturer. Invasionen av Krim 2014 var jättenegativ. Det första gången på länge som gränserna i Europa ifrågasattes och det blev också inledningen till ett lågintensivt krig i östra Ukraina som har varat fram till nu med många dödsoffer och flyktingar. Som ett resultat av detta så infördes också sanktioner mot Ryssland av EU och USA och detta drabbade i sin tur den ryska ekonomin. Och nu all denna tragedi 2022.”

Det är mycket tal om att globaliseringstrenden är på nedgång och att allt fler bolag flyttar hem produktion. Vad innebär det för er?

”Vi får tänka lite annorlunda. Innan kriget bröt ut såg Ukraina ut att vara en relativ vinnare på detta eftersom det är så låga löner i det landet, men samtidigt en högt utbildad befolkning. Om det blir fred snart så tror jag att Ukraina kan bli en supervinnare på den globaliseringstrenden vi ser nu.”

Hur sannolikt är det att det blir fred?

”Det enkla svaret är att det måste bli fred. Rent ekonomiskt har inte Europa, inklusive Ryssland, råd att fortsätta på detta sätt.”

Tror du på fred redan i år?

”Ja, absolut. Jag ser inte att varken Ryssland eller Ukraina skulle orka längre.”

Vem orkar längst?

”Jag vet inte. Men det har ju dött fler ryska soldater i detta korta krig än vad det gjorde i Afghanistan som höll på i tio år. Lägg därtill enorma materiella förluster. De har förlorat mer än 1 000 stridsvagnar och nästan 200 flygplan. Frågan är hur mycket man har att ösa in, samtidigt som det är embargo på väldigt många viktiga insatsvaror.”

När denna intervju görs har kriget pågått i precis två månader. Vad tänker du kring EU:s sanktioner mot Ryssland. Har de varit tillräckliga?

”Om man vill ha den effekt jag tror man är ute efter, det vill säga påverka valutainflödet till Ryssland, så har man fortfarande inte gjort någonting inom olja- och gasområdet. Jag tycker att EU har varit för sega på att komma i gång med sanktioner. Om man vill ha effekt måste de vara kraftfulla.”

Och strypa gasen?

”Ja, och oljan. Om det nu ska göras.”

Vad tycker du själv? Den största delen av era Rysslandsfonder består av olja och gas.

”Jag vill ju att kriget ska ta slut. Om det är vad som krävs borde man göra det. Däremot tycker jag inte att man ska införa verkslösa sanktioner, då blir det bara en backlash. Det var ju det som hände 2014 när Ryssland tog Krim. Om man bara kommer med tomma hot som man aldrig verkställer så blir det inte bra.”

SVÄNGT OM NATO

Du är tidigare reservofficer och är militärhistoriskt intresserad. Jag antar att du har funderat en del kring ett eventuellt svenskt Natomedlemskap.

”Ja, och jag har nog svängt i frågan. Jag har alltid trott att Sverige skulle kunna hålla fast vid vår neutralitet, men nu har vi inget val längre. Vi har underinvesterat mycket i vårt försvar, under 1% av BNP om året. Som Natomedlemmar kommer vi behöva lägga 2% på militära utgifter. Men det är bättre än om vi fortsätter stå ensamma. Då kommer vi behöva investera ännu mer, säkert över 4%. Jag tror att det blir svårt för försvaret att på kort sikt ta in och upprusta med så mycket pengar på ett bra sätt.”

Det är ett osäkert läge både inrikes och i omvärlden när Sverige går till val i höst. Vilken svensk partiledare tycker du har övertygat under den gångna mandatperioden?

”För mig är det viktigt att vi går med i Nato. Om Magdalena Andersson lyckas styra in oss i detta har hon lyckats bäst. Det är otroligt farligt för oss att inte vara med i detta läge.”