Regeringens börshaj har sålt: ”Aktier har gjort mig till en bättre politiker”

Väggarna i Utrikesdepartementets voluminösa salong är guldklädda. Kristallkronorna blänker. Johan Forssell kommer in i en svart kostym. 

“Vi kunde tyvärr inte hitta ett större rum”, ursäktar han sig med ett snett leende.

Vi sätter oss ner i hörnet med en kopp svart kaffe. Han kan inte stanna längre än till halv tre. 

“Viktigt möte?” 

“Ja, föräldramöte”, svarar han. 

Med fyra barn blir det en del sådana. 

Från gängbekämpning till bistånd

I slutet av oktober tillträdde Johan Forssell posten som Sveriges förste bistånds- och utrikeshandelsminister. En sammanslagen ministerpost som inte tidigare funnits, men som i nuläget är nödvändig, enligt Forssell. 

“Det är ju bara att titta på vår egen resa. Det var inte bistånd som gjorde oss till ett av världens rikaste länder. Utan det var ju den här handelsresan. Och rent konkret så har bistånd och handel allt för länge setts som olika saker.”

Utnämningen kom nog som en överraskning för många. Innan han tog plats i regeringen var han rättspolitisk talesperson för Moderaterna och under valkampanjen 2022 prydde hans ansikte affischer med budskap om hårdare tag mot gängen.

Men Forssell påpekar att han bytt område flera gånger under sin karriär.

“Jag tror det är rätt bra att ibland komma in och se på frågan med nya ögon och nya perspektiv och röra runt lite.”

Politiska låsningar

Just nu tar frihandelsavtalen mycket av ministerns fokus. Sedan 2019 har inte ett enda nytt handelsavtal slutits, men på senare tid har det lossnat i flera förhandlingar. Närmast på tur ligger Australien, där förhandlingarna ser ut att vara klara till sommaren, uppger en regeringskälla.

Det har också skett ett genombrott i avtalsdiskussionerna med Mercosur-länderna – bestående av Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay – efter år av förhandlingar. Politiska låsningarna har lösts upp när Brasilien fått en ny och mer handelsvänlig president i Lula Da Silva.

Mercosur-avtalet ses inte minst som viktigt för EU:s möjlighet att säkra tillgången på metaller som behövs för den gröna omställningen. Brasilien hör till världens största producenter av grafit, och står för nästan all produktion av den kritiska jordartsmetallen niob. Den används i viktiga legeringar, och är avgörande i teknik som jetmotorer. Argentina är dessutom en av de största producenterna av litium. 

EU:s skräck

Men det finns också en huvudvärk för Forssell som stavas IRA, Inflation Reduction Act. Det massiva amerikanska stödpaketet på 369 miljarder dollar som i huvudsak syftar till att hjälpa amerikanska företag att bli klimatsmarta genom en rad subventioner för grön teknik. 

Den amerikanska lagstiftningen trädde i kraft vid årsskiftet och har stött på rejäl patrull från EU då den anklagas för att enbart gynna inhemsk produktion. Vissa menar också att det blir svårt för europeiska bolag att konkurrera, och att stora investeringar som batterifabriker riskerar att gå förlorade.  

“Det är jättepositivt att USA äntligen tar sitt ansvar för den gröna omställningen och visar ett intresse. Men det finns saker i det här paketet som är protektionistiska och diskriminerande helt enkelt. Och det har vi problem med”, säger Johan Forssell.

I slutet av förra året, när paniken började sprida sig inom näringslivet, sa Forssell i en intervju med Dagens industri att Europa behöver markera mot IRA om USA håller fast vid sin plan.

Nu tycks tongångarna ha mjuknat.

“Vissa vill ha en form av ‘buy European‘ och göra motsvarande det som USA gör. Men vår hållning från Sveriges sida har varit att istället öka Europas konkurrenskraft. Vi vill inte ha ett handelskrig med USA. Vi vill inte ha ett stort subventions-race heller.”

Vad är anledningen till att du mjuknat i frågan? 

“Om jag jämför med var vi är idag, mot när vi sågs med handelsministern (USA:s reds. anm.) i november första gången så har vi ändå rört oss ganska långt framåt. Vi har ju fått ett undantag för leasingbilar i USA. Och det är en rätt stor del av marknaden, mellan 40 och 60%”, säger han och fortsätter: 

“Jag har haft jättebra samtal med USA, de förstår verkligen, men det är ju vad man gör som räknas. Jag ska inte säga att alla problem är borta, men de är avsevärt mindre nu än vad de var för ett halvår sedan.”

Den här bilden delas av flera experter på området som Affärsvärlden varit i kontakt med. De menar också att det blir allt tydligare att stödpaketet snarare handlar om att trycka till Kina än att konkurrera med den viktiga handelspartnern EU.

Johan Forssell

Roll: Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister sedan oktober 2022.

Karriär: Trädde in i riksdagen 2010, var då profilerad inom migrations- och socialförsäkringsfrågor.

Dessförinnan försvar och näringsliv. Senast Moderaternas rättspolitiska talesperson.

Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Studier vid London School of Economics

samt Otago School of Business, Nya Zeeland.

Familj: Fru och fyra barn.

Bor: I Bromma.

Ökad protektionism i Europa

Men det finns de som menar att EU är minst lika protektionistiskt som USA. Mats Kinnwall är chefekonom för industrins största arbetsgivarorganisation, Teknikföretagen. Han säger att det finns en viss oro bland bolagen de företräder.

“Man måste komma ihåg att EU håller på med minst lika mycket sådana här protektionistiska åtgärder. Det är lite av ett ställningskrig mellan amerikanska och europeiska lagstiftare”, säger han och lägger till:

”Men det är klart, skulle energin i USA bli så mycket billigare så kommer många bolag överväga att flytta över verksamhet dit, även om det finns många fler parametrar än relativa energipriser att ta hänsyn till i den typen av beslut.”

Frankrike har länge haft en Frankrike-först-attityd, i synnerhet vad gäller jordbruket. Den hållningen har Tyskland börjat närma sig mer och mer, enligt experter som Affärsvärlden talat med. De båda länderna har varit drivande i frågan att ändra EU:s statsstödsregler. 

EU:s kontring

För att kontra IRA har EU lagt fram liknande förslag, bland annat “Net Zero Industry Act” som är på remiss hos medlemsländerna. Det skulle bland annat göra det lättare för EU:s medlemsländer att ge ut skattelättnader. Något som skulle kunna vara förödande för ett litet land som Sverige. 

“Sverige tillhör den grupp i Europa som är allra mest frihandelsvänlig, och allra minst statsstödsivrig. Det är för att man inte kan tävla med Tyskland och Frankrike”, säger Johan Forssell och fortsätter:

“Vi har mycket att förlora på ett system där det inte längre är det företag som kan erbjuda bäst produkter som avgör, utan istället vilket företag som råkar vara i det land som för tillfället kan erbjuda störst stöd.”

Men det har höjts en hel del röster på hemmaplan från näringslivet. Svenska Northvolt till exempel, som vill att EU ska matcha det amerikanska stödpaketet, annars kommer batteritillverkaren överväga att bygga nästa fabrik i USA. 

Kommer regeringen stötta svenska bolag som riskerar att drabbas?

“Sverige lämnar redan idag stöd nationellt och genom EU till svenska företag. Detta kommer fortsätta. Men till största del förbättrar vi svensk konkurrenskraft genom satsningar på forskning, utbildning och infrastruktur”, säger Forssell.

Han uppmanar svenska bolag att ha is i magen då lagen är relativt ny och det fortfarande är svårt att säga vad utfallet blir av den.  

Börshajen

Vi rör oss från frihandel till börshandel. För Johan Forssell är känd som just regeringens “börshaj”. Hans intresse har varit stort ända sedan han fick sina första aktier av sin morfar. Och som de flesta andra gillar han att se små staplar växa sig stora. 

Innan årsskiftet bestod ministerns portfölj bland annat av kinesiska Alibaba, teknikjätten Apple och Spotify. Värdet på hela hans innehav uppgick då till 5,4 miljoner kronor. 

“Jag har haft aktier under hela min tid i riksdagen. Jag tycker det är en väldigt fin sparform. Det tycker svenska folket med. Vi är ett av de länder i världen som har det allra största aktieägandet.”

Men att vara regeringens börshaj är inte nödvändigtvis en önskvärd titel. Få riksdagspolitiker i Sverige äger enskilda aktier, eller ens fonder. Kanske av rädsla för granskningar och ifrågasättanden, tror Forssell.  

I januari sålde han av sina aktier och äger nu fonder och ETF:er, visar Affärsvärldens genomgång av statsrådens finansiella instrument. 

Han berättar att det är många som misstänkliggör politiker som har aktier. 

“Jag ser det där precis tvärtom. Jag tycker det är jättebra. Jag tycker fler politiker borde ha aktier. Det ger en kunskap om det som är grunden för hela Sveriges välstånd, nämligen våra företag.”

Om du tycker att fler politiker ska ha aktier, varför har du då sålt dina?

“Jag är ju fortfarande exponerad mot börsen”, säger han och fortsätter:

“Det uppkommer hela tiden frågor om min portfölj kring olika företag. Vi har ju tillgång till information som är marknadspåverkande. Jag vill inte att det ska finnas några frågetecken kring om det påverkar mina egna aktier. Då är det mycket lättare att överlåta de besluten till en förvaltare helt enkelt.”

Vad anser du om att det är så få politiker som handlar på börsen?

“Jag gissar att det har att göra med den tid vi lever i, att allting kan misstänkliggöras. Jag tycker det är rätt trist. Att äga aktier har gjort mig till en bättre politiker. Men det är klart att det är jobbigt att få den här typen av frågor hela tiden. Om man sitter i ett utskott. Det går alltid att hitta en koppling”, säger Johan Forssell och duckar frågan om vad han tänker om marknaden just nu.

“Det kan gå upp eller ner eller runt, som de säger i filmen Wall Street”, säger han och ler. 

Nitar i tech-sektorn

Har du åkt på några nitar när du har sparat i aktier?

“Jag har åkt på många nitar. Men de har lyckats vara ganska små. Det var inte så kul under finanskrisen. Men det var det inte för någon.”

Han tvekar en sekund och tillägger sedan: 

“Det är ju mycket psykologi som styr. Idag kan vi blicka tillbaka på värderingar ganska nyligen i techsektorn. Som alla nu är överens om var de uppblåsta. Hur kan det bli på det här sättet? Ändå pågick det under flera års tid. Och det är väl… inga träd växer ju till himlen. Men det vet man ju först efteråt. När de där träden ska sluta växa. Jag har väl åkt på en del nitar i det.”

Han tillägger snabbt: 

“Det är väl den här klassiska lärdomen. Är man långsiktig så brukar det gå bra till slut.”

Syntpop-fantast

När det blir dags för fotografering rör sig Forssell avslappnat framför kameran och testar olika poser och vinklar. Den svarta kostymen sitter som en smäck och inte ett enda hårstrå i hans strama frisyr ligger fel.

Eftersom alla formella ämnen avhandlats vid det här laget vill han gärna prata syntpop från 80-talet.

“Det kanske inte är det allra trendigaste. Men det kommer snart bli det igen. Då vet ni var ni hörde det först”, säger han och tackar för mötet och ilar illa kvickt iväg till sitt föräldramöte.