”Reformagenda kommer driva Brasiliens börs”

Handelsbankens Brasilienfond i svenska kronor har backat 27 procent sedan årsskiftet samtidigt som brasilianska börsen (Bovespa) har gått ned 12 procent. Nedgången för fonden handlar alltså till stor del om en försvagning av valutan. Hur ser prognosen för den ut?

”Försvagningen har dels berott på investerares ”flight to safety” under coronakrisen, men även på att räntorna kommit ned ganska mycket. Som ränteinvesterare får du inte längre lika bra avkastning. På kort sikt kan vi gynnas av en återhämtning i valutorna.”

Brasiliens president Jair Bolsonaro har varit emot en nedstängning av ekonomin till följd av corona. Hur ser situationen ut?

”I Brasilien, som utgör cirka 60 procent av ett latinamerikanskt index, har det inte funnits någon nationell plan. All nedstängning har skett på lokala initiativ. Den viktiga sydöstra delen – med städer som São Paulo och Rio – stängde ned i april. Men där har man börjat öppna upp. Tidigt i juli öppnade köpcentrum och en del restauranger och barer.”

Hur stöttas företagen under krisen?

”Tittar man på hela Latinamerika ser det väldigt olika ut. Mexiko har bara lanserat stödpaket motsvarande 1 procent av BNP. Där kan det bli väldigt jobbigt – framför allt för mindre bolag som inte har tillgång till kapitalmarknaderna. I Peru och Chile är motsvarande siffror mellan 12 och 13 procent av BNP. Brasilien har sjösatt stödpaket motsvarande 7,5 procent av BNP. Dels rör det sig om rena kontantbidrag. Det finns ett stort stödprogram för fattiga familjer som skulle ha upphört i somras men som har förlängts. Sedan har man lanserat olika program för lån till företag. Men enligt bankerna har det varit svårt att få ut krediterna till framför allt mindre företag.”

För Latinamerika och Brasilien spår man en BNP-utveckling på runt minus 6,5 procent för 2020. Statsskulden för Brasilien väntas öka från cirka 75 procent vid utgången av 2019 till 95 procent vid utgången av 2020. Hur ser investerarna på det?

”Det som är positivt är att statsskulden framför allt ägs av inhemska aktörer – man har inte så stor utlandsskuld. Innan coronakrisen vidtog man också åtgärder för att minska statsskulden.

Förra året genomfördes exempelvis en pensionsreform som är viktig för att man ska lyckas hålla ett långsiktigt utgiftstak. Och jag tror att det är denna reformagenda som kommer att driva börsen i ett längre perspektiv.”

Vad finns i pipeline?

”En avloppsreform. I Brasilien släpps cirka 60 procent av avloppsvattnet ut orenat. Målet är att allt avloppsvatten ska renas, och att alla ska ha rent dricksvatten, år 2033. Det kommer att innebära nya upphandlingar och att uppdrag läggs ut på privata företag. Hittills är det kommunala och delstatliga bolag som skött vatten- och avlopp. Vi tror att detta kommer att erbjuda intressanta investeringsmöjligheter under ganska många år framöver och både vår Brasilienfond och Latinamerikafond har investerat i sanitetsföretaget Sabesb. Nu kontrolleras företaget av delstaten São Paulo som varit väldigt tydliga med att de avser att privatisera bolaget. På sikt tror vi att Sabesb kommer att vara med och driva på en konsolidering och investeringar i vatten- och avloppssektorn. En annan investering på temat är vatten – och avloppsföretaget Copasa.”

Hur tänker ni kring största innehaven – utbildningsbolaget CognaEducacao och elbolaget Copel?

”De är också bolag som är intressanta ur ett strukturellt perspektiv. Brasilien har ett behov – och ett uttalat mål – att höja utbildningsnivån. Cogna är det största universitetsutbildningsföretaget i landet men bolaget har också grundskoleutbildning och digitala läromedelsmaterial som skolor kan prenumerera på. Copel befinner sig i elsektorn som reformerats. Företaget har inte privatiserats men har fått en ledning som är mindre politiskt styrd. Den är mer fokuserad på affären och har gjort ganska stora lönsamhetsförbättringar under de senaste åren.”

Finns det sektorer som ni undviker?

”Vi försöker undvika råvaror även om vi har en liten investering i skogs- och massabolaget Suzano. Där handlar det framför allt om att vi ser en kostnadsfördel för skogsbolag i Sydamerika jämfört med företag i andra delar av världen. ”Inom finanssektorn föredrar vi bolag som vårdförsäkringsbolaget SulAmerica framför banker.” I Brasilien har man två parallella vårdsystem. Dels finns ett offentligt vårdsystem, dels ett privat. Och det offentliga är väldigt otillräckligt vilket vi sett inte minst under Coronakrisen. Så en försäkring via SulAmérica ligger högt upp på listan över vad folk vill ha som ersättning vid en anställning. Vi ser en långsiktigt positiv trend för SulAmérica som är duktiga på att hantera sin kostnadssida.”

Bolsonaro är en mycket kontroversiell president som bland annat kritiseras för att skövlingen av Amazonas tillåts accelerera. Nu finns det stora institutionella investerare som hotar med att ”avinvestera” om regeringen inte tar skogsskövlingen på allvar. Vad skulle det innebära för börsen om investerare börjar göra verklighet av sina hot?

”Bra fråga. Generellt är såväl skogsskövlingen som Bolsonaros allmänna framtoning dålig för sentimentet. Men för fonden spelar det nog mindre roll. Vi investerar en hel del i mindre bolag som de stora institutionerna inte nödvändigtvis är intresserade av. Och dessutom har Handelsbanken redan exkluderat investeringar i den fossila sektorn och i bolag som bryter mot internationella normer. Vi investerar alltså inte i tunga börsbolag som järnmalmsbolaget Vale – som bryter mot internationella regler – och stora oljebolaget Petrobras. Och vad jag vet har Handelsbankens aktiva fonder aldrig investerat i brasilianska köttproducenten JBS som figurerar i media på grund av skogsskövlingen.”

Är Bolsonaro bra eller dålig för börsen?

”Det har blivit lite mer tveksamt. Trots sin populistiska framtoning har han omgett sig med ministrar som varit väldigt reformvänliga och som haft ett marknadsliberalt förhållningssätt. Det har varit väldigt positiv för börsen. Och nu är det viktigt att reformerna fortsätter. Till exempel diskuterar man en skattereform för att förenkla det extremt krångliga skattesystemet. Det vore en viktig signal om det blir av.”