Professorn sågar sänkt skatt på ISK: ”Tar principlösheten till nya höjder”

Torsdagsmorgonen bjöd på flera föreslagna skattesänkningar från Tidöpartierna, som en del av den kommande höstbudgeten. Ett jobbskatteavdrag som gynnar inkomsttagare med över 16 000 kr i månadslön, för den med lön över 40 000 kr i månaden planar effekten ut.

Även grundavdraget för pensionärer höjs och en medianpensionär kommer få en skattesänkning på 1 400 kr årligen.

Fortsättningsvis vill de göra sparandet på Investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring helt skattefritt upp till 150 000 kr. Det gäller 2025, året därpå höjs gränsen till 300 000 kr.

“Det är reformer som gör Sverige rikare”, sa finansminister Elisabeth Svantesson under morgonens pressträff.

Men det är Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi, inte lika säker på.

Ingen övergripande tanke

“I något sammanhang skev jag att regeringen tar principlösheten till nya höjder när det gäller skattepolitiken. Nu fortsätter det”, säger han.

Vad gäller det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring problematiserar han hur det skapar olika skatteprinciper och skattesatser för olika typer av sparande, något han anser sakna effektivitet och urholkar systematiken i svensk beskattning.

“Det verkar inte finnas någon övergripande tanke på hur kapitalinkomstbeskattningen och skattesystemet som helhet ska se ut.”

Han tycker att det behövs ett större grepp, alltså en större skattereform där regeringen exempelvis skulle dra ned marginalskatterna på arbete, kraftigt.

När det kommer till jobbskatteavdragen och skattesänkningen för pensionärer ifrågasätter han om det vore bättre att använda åtminstone en del av skattesänkningarnas kostnader, som beräknas ligga på 13,5 mdr kr bara 2025, till utgifter för både investeringar och till välfärden.

Professorn har dock en ros att ge med sitt ris.

“Från en tillväxtsynpunkt kan det finnas en poäng med att göra sparandet mer lönsamt. Men jag tror att det skulle vara större effektivitetsvinster av att dra ned på marginalskatterna för arbete”, säger han.

Avtrappningen står kvar

Avtrappningen av jobbskatteavdraget börjar i dag på cirka 65 000 kr i månadslön, och är helt utfasat när man tjänar omkring 184 000 kr i månaden. Regeringen har tidigare remitterat förslag om att ta bort denna, men det var ingenting som nämndes under torsdagen.

“Det tror jag skulle ha en bra effekt, flera beräkningar visar att borttagandet av avtrappningen inte skulle kosta något på lång sikt. Jag är förvånad över att det inte föreslogs, men det kanske kommer senare”, säger Calmfors.

Regeringen ska presentera sin fullständiga höstbudget den 19 september. Torsdagens förslag om skatt ska, enligt regeringen, underlätta för svenska hushåll som har haft det tufft ekonomisk.

Vad tycker du att regeringen bör vidta för åtgärder, för att främja de svenska hushållens ekonomi?

“Jag skulle inte rekommendera några ytterligare åtgärder. Nu har inflationen gått ned, reallönerna börjar öka och ytterligare räntesänkningar väntar. Hushållen är på väg att komma i kapp, utan ytterligare skattesänkningar.”

Läs också:

Regeringen vill satsa 60 miljarder i höstbudgeten: ”Sverige ska bli tryggare”