Niklas Wykman: Blankning hjälper marknaden att fungera

Niklas Wykman är en koncentrerad samtalspartner. I Regeringskansliets vårsoliga bibliotek, med stora fönster åt Tegelbacken till och hyllor fyllda av utredningar och juridisk litteratur, sitter han längst fram på stolen och väljer sina ord.

Bakom sin mörkblåa kostym verkar finansmarknadsministern lika tätpackad med policyinnehåll som böckerna runtomkring. Man får snabbt uppmärksamheten omledd från solkatter som dansar på hans slips med diskreta prickar, till Sverige – och plikten, ett ord som Wykman tycker om. Han pratar om budgetarbete.

Politikintresserade är mer nyfikna på vad som hände bakom kulisserna i finansdepartementet de där dagarna i mars när bankoron spred sig från USA. Men Wykman bjuder inte på någon West Wing-story.

Han säger att han fick reda på att något var på gång “som alla andra, genom de vanliga kanalerna”. Och att han pratade med myndighetschefer under helgen.

Men vad säger man i ett sådant läge, på vilket sätt pratade ni?

”Man ringer ju varandra. Alla rapporterar sin bild av läget. Man undrar: vad vet vi? Hur ser deras bedömningar ut? Det är en möjlighet för mig som stadsråd att ställa frågor. Det är ju så ordningen i Sverige ser ut.”

Hur orolig var du på en skala?

”Myndigheternas bedömning har ju hela tiden varit att risken för spridningseffekter i Sverige är låg. Vi har motståndskraft i det svenska systemet”, fortsätter Niklas Wykman.

Ministerns eftertänksamma framtoning har inte alltid varit ett signum. Under sin tid som politiker har Wykman återkommande stuckit ut hakan. Det ledde bland annat till att han blev av med uppdraget som Moderaternas skattepolitisk talesperson 2016, då han gick emot partilinjen.

Amortera mera

Som minister för stabilitet krävs andra attribut och denna dag är han diplomatin själv. Gång på gång återkommer han till att det råder samsyn både inom och över blockgränserna.

”Socialdemokraterna har gjort många bra saker. Alliansregeringen gjorde många bra saker”, säger Niklas Wykman om finanspolitiken.

Han säger också att Stabilitetsrådet är överens om vilka som är Sveriges finansiella sårbarheter: hushållens och fastighetsbolagens skuldsättning.

”Vi måste ha en stark amorteringskultur i Sverige. Det är ändå grundtanken när man tar ett lån, att man ska betala tillbaka det.”

Och så hamnar vi där direkt, vid amorteringskravet – det vallöfte som inte upphör att förfölja Wykman. I stället har det blivit ett slags symbol för regeringens krishantering i stort, som sticker i ögonen på alltifrån ekonomiprofessor till unga bostadsköpare.

Hur rimmar din betoning av en amorteringskultur med att ni ville avskaffa amorteringskravet före valet, och att du tillsatt två motståndare i din utredning?

”Om jag får korrigera det så handlade det inte om att avskaffa utan det fanns en diskussion om man skulle pausa det eller ej.”

Det var väl mer än en diskussion ändå? Det var ett löfte före valet.

”Ja och den bakomliggande ambitionen var att stötta hushållen. Sen har vi valt andra metoder för att göra det, genom bostadsbidraget och bränsleskatten, bland annat.”

Om invändningen att det inte tillkom någon avgörande makroekonomisk information efter valet, men att regeringen ändå svängde, säger Wykman:

”Ja, men när man får tillgång till hela verktygslådan, som det innebär att utforma en budget, så kunde vi göra åtgärder som var mer träffsäkra.”

Fast ni visste redan före valet att ni skulle ha tillgång till den verktygslådan om ni vann, eller hur?

”Du frågar om min tankeprocess så jag kan bara redogöra för den. Vi har en större verktygslåda och den använder vi för att stötta hushållen. Efter diskussionen om en bred paus i amorteringskraven så kom också myndigheterna med väldigt skarpa rekommendationer. Och det är klart att jag också lyssnade på dem.”

NIKLAS WYKMAN

Född: 1981 i Kalmar.

Utbildning: Nationalekonomi, matematik och matematisk statistik vid Stockholms universitet. Nästan avslutad doktorsavhandling vid Örebro Universitet.

Politiskt yrkesliv: Riksordförande för Moderat skolungdom, ordförande för Moderata ungdomsförbundet. Sakkunnig hos Anders Borg. I Riksdagen sedan 2014.

Familj: Partnern Isak Skogstad, skribent och gymnasielärare, och Cookerpoo-hunden Laban som de delar med klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L).

Favoritfilm: Billy Elliot.

Gillar att göra på fritiden: Vara i naturen.

Semesterplaner: Bada i småländska sjöar och vandra i alperna.

Bermudatriangeln

Statsrådet lyssnade på Erik Thedéen, är vad han indirekt säger. Thedéen som fortfarande var chef för Finansinspektionen, FI, i oktober, numera som bekant chef för Riksbanken, tredje basen i Sveriges finanspolitiska makttriangel, bredvid FI och finansdepartementet.

Balansen mellan Wykman och Thedéen, samt numera Daniel Barr på FI, är föremål för spekulationer. En källa nära Moderaternas ledning som Afv talat med ifrågasätter om finansmarknadsministern har tillräcklig gravitas för att driva sin linje mot de erfarna myndighetscheferna. Wykmans lappkast om amorteringskravet skulle vara resultatet av ”ett samtal på FI där han fick smisk av Thedéen”, kort efter valet.

Med andra ord skulle Wykman ha låtit sig köras över av FI:s chef.

”Amorteringskravet har kommit att handla om egon istället för innehållsargument. Thedéen fick inte gehör för sina idéer när han var på finansdepartementet, men när han kom till FI drev han fram reglerna och ville inte släppa dem sen mot Wykman. Och Ingves som ju förlorat ansvaret för landets finansiella stabilitet till FI, ryckte på axlarna åt hela frågan och sa ’ert problem’”, säger källan.

Men Wykman vill inte veta av någon tuppfäktning.

Ska utredningen ge dig tyngd mot FI och Riksbanken?

”Nej, vi ska ha ändamålsenliga, effektiva och bra regler på plats. Då är det viktigt att göra den här utredningen.”

Kommer inte “bara köpa” FI:s argument

Wykmans tillsättning av två uttalade kritiker till utredningen, professorerna John Hassler och Peter Englund, tyder på att han vill ha torrt på fötterna innan han tar sig an myndighetscheferna igen.

Till Affärsvärlden svarar John Hassler, på frågan om regeringen saknade argument för att avskaffa amorteringskraven, att “man måste tolka det så”.

Om varför han tror Wykman tillsatt två kritiker till utredningen säger ekonomen:

”Jag tolkar beslutet att utse oss som ett uttryck för att han vill visa att han verkligen vill ha en kritisk granskning av amorteringskravet. Vi har inte bestämt oss på förhand men det är uppenbart att vi inte bara kommer att köpa Finansinspektionens tidigare argumentation.”

Hassler menar att man kan “notera” att regeringen inte tyckte att man hade tillräckligt med beslutsunderlag för att ändra Riksbankens och Finansinspektionens uppfattning.

”Man måste ju tolka det på det sättet. Kände regeringen att man hade tillräckliga argument för att säga att nej så hade man inte tillsatt den här utredningen”, säger han.

Hemlig verktygslåda

Bredvid hushållens skuldsättning nämner Wykman fastighetsbolagens situation som en “traditionell källa till kriser i ekonomier”. Dock är han noga med att det inte ska leda till en orättvis bedömning av dem eftersom deras affärsmodell bygger på stora lån.

Vilka äss har du i rockärmen, om det börjar se svajigt ut?

”Jag har alltid som princip att inte spekulera i vad man gör i olika situationer. I den bästa av världar…”

…kanske vi kan ställa åt sidan, den kräver ju inte så mycket.

”Förhoppningen är att detta ordnar sig på marknadsmässiga grunder. Det kan handla om att de som har tagit lite mindre risker och är mer kapitalstarka förvärvar dem som har tagit mer risker, att man gör börsintroduktioner eller får in kapital utifrån.”

Det är huvudscenariot, säger han. Sen måste man ha beredskap för om det sker en sämre utveckling och då åker verktygslådan fram igen.

Vad har du redo i den?

”Då får man agera utifrån hur den situationen ser ut.”

Men vad finns i verktygslådan?

”Det finns både bredd och djup i den. Men jag ger mig inte in i att spekulera kring vilka verktyg man ska använda.”

Ger det inte en viss trygghet om du berättar, så att ingen får för sig att den är tom?

”Jo, men så är det inte i Sverige. Det finns bredd och djup i verktygslådan ifall situationen blir sämre än huvudscenariot.”

Skatten jämnar ut sig

Moderaterna gick också till val på att sänka skatten på investeringssparkonton. Genom att den kopplas till styrräntan har dock skatten för ett ISK dubblat i år.

”Man kan alltid diskutera exaktheten. Det jag tycker är bra med investeringssparkontot är förutsägbarheten i att man skattar löpande, det är en trygg sparform. När börsen har gått upp och räntorna har varit låga så har skatten också blivit låg. Över tid ska det jämna ut sig”, säger han.

Som svar på de kritiska invändningarna om modellen säger Wykman att man som konsument kan välja bort ISK om man vill.

Det låter som om ni har dålig produkt där, om du föreslår att man väljer bort den?

”Jag tycker inte att investeringssparkontot är en dålig produkt. Man kan ju diskutera designfrågan men i grunden tycker jag att det är en väl utformad produkt.”

Det fanns ett vallöfte att man skulle kunna spara 300 000 kronor skattefritt på ett ISK. Vad händer med det?

”Det är inskrivet i Tidöavtalet och det kommer ju verkställas”, säger Wykman rappt.

Inte persondriven

Wykman säger ofta att ämbetsmanna-proffsen runt honom jobbar hårt. Inte minst när det som nyligen brände till kring bankerna och alla var tvungna att växla upp.

Hur får du ut den insatsen av medarbetarna? Vad är du för slags ledare?

”Det ledarskap man har som statsråd inom finansmarknadspolitiken är ju okomplicerat eftersom det finns väldigt många dedikerade människor som arbetar mot samma gemensamma mål.”

Nu gör du det lite lättare än vad det är, även väl fungerande organisationer behöver ledarskap. Så vilken är din stil, nog har du funderat på det?

”Den får andra recensera. För min del är det viktigt att vara påläst, engagerad i sakfrågorna, nyfiken på de frågor som finns. Sen kan man ju tro och hoppas att det leder till att de som jobbar inom olika områden känner att deras arbete blir sett och tillvarataget. Men det är inte huvudanledningen till att sätta sig in i saker utan det är ju att när man har den här statsrådsportföljen så fylls man av en väldigt plikt- och ansvarskänsla.”

Det låter som om du är mer innehållsdriven än persondriven?

”Det är absolut så. Det är därför människor söker sig till olika befattningar på myndigheter och på departementet. Det är ju för att man har ansvarskänsla och pliktkänsla mot Sverige.”

Du använde det ordet tidigare också, det verkar viktigt för dig.

”Jag har väl alltid känt så, en pliktkänsla kring saker och ting man tar på sig. Givet det läge som är i omvärlden och den oro som finns så gör det ju inget om fler känner så”, säger han.

Blankare hjälper marknaden fungera

Blankning är dock ett tema där riksdagsledamöter från samarbetspartnern SD motionerat för inskränkningar. Och där håller faktiskt finansmarknadsministern emot.

”I normalläget är blankning ett sätt som hjälper marknaden att fungera och som får prissättningsmekanismen att fungera på ett korrekt sätt.”

SBB är blankat till nästan 20%. Apropå fastighetsbolagens sits, kan blankare ge situationen en knuff åt fel håll?

”Vi har regler i Sverige om hur man behöver anmäla blankning. Det är väldigt viktigt, för risken som du pekar på här är ju att om man använder kombinationen av blankning och sedan sprider information. Då är vi inne på vad som skulle kunna vara marknadsmanipulation som inte är tillåtet.”

Och du litar på de regler som är på plats?

”Ja det finns inget nu pågående arbete med att ändra dem”, säger han.

Dr Wykman

Intervjutiden är slut men medan vi går runt in biblioteket och Wykman fotas pratar vi om böcker. Som om han äntligen givits tillåtelse att lägga sin politiker-hamn åt sidan ger han sig med ett stor leende i kast med frågan om favoriter och berättar att han häromdagen började läsa om En vampyrs bekännelser, av Anne Rice. En tonårsfavorit som fick honom att fastna för läsandet.

”Jag gillar Singer (Isaac Bashevis Singer, reds. anm.) också. Han var den första, kanske enda, det vet jag inte, Nobelpristagaren som skrev på jiddisch. Det sägs vara svårt. Jag brukade läsa mycket förut, men när jag skrev min avhandling var jag tvungen att läsa annat”, säger vad som känns mer som privatpersonen Niklas än tidigare.

Han som inledde arbetet med en doktorsavhandling vid Örebro universitet för tio år sedan.

Varför avslutade du den aldrig?

”Men jag ska lämna in den! Det är lite redigeringsarbete kvar bara, så det är nära.”

Så det blir en doktor Wykman snart. Det lär blir en fullsatt disputation. Finns någon tidsplan?

”Det är bara småpill kvar.”

Mer vågar finansmarknadsministern inte säga där han står uppsträckt av fotografen framför en fond av läderband.

”Jag ger inga prognoser.”

Nej, bäst att inte lägga fast sig, det har Wykman lärt sig. Då kan det ju bli som med amorteringskravet. Det tar upp så oerhört mycket tid att förklara sig sen.