Linc-miljardären: ”Det är med bolag som cancerpatienter – de vill överleva”

“I bolag som inte tjänar pengar är det tufft på marknaden nu. Även om vi investerar är den största frågan idag – vem går in med oss?”

Bengt Julander, grundare av investmentbolaget Linc, är på konferens där ett antal bolag inom cancerbehandlingar presenterar sig för branschen, bland dem BioInvent, Cantargia och HealthCap-ägda börsförloraren Oncopeptides. Av Lincs innehav är Medivir på plats.

“Många bolag kom till marknaden 2021-22 med retail-pengar. Men de finns det inte längre. Så om man klev in utan tyngre investerare och behöver mer pengar nu för att överleva 12 månader så vet vi att ytterligare en runda väntar runt hörnet. Och vem kommer med då?” frågar Julander.

Ljus i USA kanske spår bättring

Det överraskar inte att bristen på generalist-investerare, som vill gå med i inköpskonsortier, ligger högt på hans agenda. Av Lincs 3 miljarder i substansvärde består mer än 600 miljoner av “torrt krut” att sätta i arbete.

“Finansieringsmässigt är det lättare i kommersialiseringsfas eftersom risken är borta då. Inom medicinteknik är det den typen av investeringar vi gör. Inom läkemedel går vi ofta in tidigare”, säger han.

Lincs satsar runt 25 och 250 miljoner kronor i små och medelstora bolag, både noterade och onoterade, där de största börsinnehaven är MedCap (26% av portföljen), Calliditas Therapeutics (19%), Stille (6,7%) och Sedana Medical (6,3%).

Själva noterades Linc 2021 på Mid Cap, samtidigt som man tog in 1,2 miljarder genom en emission. Julander är fortsatt störste ägare med 59% av aktierna.

När förväntar du dig en bättre kapital-situation?

“Det börjar ljusna i USA och då tror vi att det kanske blir bättre här också. Men det är bara en gissning. Risken är att marknaden går tillbaka till hur det var för ungefär fem år sedan och då fanns inte retail-kapitalet på samma sätt.”

Ur hand i mun

Julander säger att läget gör Linc och många andra investerare försiktigare. Man försöker ser till att de bolag man redan har överlever. Och fokuserar på den mindre riskfyllda medicintekniken i kommersiell fas.

“I Stille tog vi in 400 miljoner i december, det var inga problem alls – ett lönsamt bolag som vill ha pengar för att göra ett förvärv. Men att ta in kapital i den typ av cancerbolag som vi ser här idag är en annan sak. De ska ofta in i en fas 2-prövning som om den går bra  kräver ännu mer pengar”, säger han.

Att det blivit svårare för den typen av bolag återspeglas i lägre värderingar. Det ser ut som en fördel för investerare i första steget, men Julander menar att risken ökat från att handla om själva projekten till att även omfatta finansiering fram till lönsamhet.

“Bolag hänger på gränsen och många gånger finansierar man sig bara för att ha kvar infrastrukturen, inte för att göra studier.”

Då tror man på bättre tider, om man vill göra den bryggan?

“Nja, det är som med allt annat, det vill överleva helt enkelt. Precis som cancerpatienter, de vill överleva”. säger Julander.

Han talar om olika nivåer av finansiering som life science-bolagen kan landa i. En är “full fart framåt”, en annan att ha kvar infrastruktur, som team och ledning och göra “små saker” utvecklings- och affärsmässigt. Den lägsta nivån är att man bara sparar patenten och stänger ner resten.

“På börsen finns flera bolag som velat ta in kanske 500 miljoner men får in 100 och då blir det överlevnads-lösningen som återstår för dem”, säger han men vill inte nämna några fall.

Fiskar i samma vatten

Lincs i särklass tyngsta innehav är MedCap, där man äger 20%, värda runt 1,2 miljarder kronor. MedCap gör förvärv inom branschen och Julander säger att en av de vanligaste frågor han får är varför Linc äger i en sådan spelare.

“Men vi har runt 30 minoritetsinvesteringar på 10-20%. MedCap heläger dotterbolag. Så vi fiskar i samma vatten men vill vi köpa något till 100% så gör vi det via MedCap”, säger han.

MedCap beskriver han som ett bolag i en “rörelsedriven värld där alla tjänar pengar”. Där finns inte någon brist på kapital och inga finansieringssvårigheter.

Ett bolag i den säkra zonen är Calliditas Therapeutics, Lincs näst största innehav, där man är andre störste ägare. I somras fick bolaget fullt godkännande för njurläkemedlet Tarpeyo inom EU. I USA har man varit godkända sedan 2021 utifrån ett snabbförfarande, som blev ett fullständigt godkännande i december 2023. Det har skruvat upp förväntningarna till tillväxtnivåer på 50-70% de kommande åren om man får tro analytikerkåren.

Julander tycker också att allt “går klockrent framåt” för Calliditas. Att man just nu “ömsar skinn” och går från utvecklingsbolag till ett med stor säljstyrka. Han beskriver det som att de står i “väntefas” för att få ett positivt kassaflöde, då institutionella investerare typiskt sett blir intresserade.

“Jag brukar kalla det dödvatten emellan. Den där perioden mellan att vara forsknings-case till att vara ett riktigt kommersiellt bolag.”

Dödvatten låter farligt. Hur svårt är det skiftet?

“Calliditas har byggt säljkanaler i hela världen, direkt i US och genom partners i övriga världen, perfekt för att skapa lönsamhet. Utmaningen är värderingen där det knepiga är finansmarknadens förväntningar. Det finns en gråzon mellan att vara ett förväntningsbolag och vara ett med positivt kassaflöde som blir fullt P/E-värderat.”

Men är det ett problem? Det är väl bara att segla igenom de vattnen om man är långsiktig?

“Ja, för oss spelar det ingen roll, vi seglar igenom det. Men kortsiktigt ser det ut så. Det behövs kanske två kvartal som är kassaflödespositiva för att man ska vara ur det dödvattnet.”

Magsyrespecialisterna Cinclus Pharma nämns som främsta noterings-kandidat bland Lincs portföljbolag. På frågan om ryktena stämmer skrattar Julander:

“Det har jag också hört! Jag kan inte säga mer än så. Men nästa steg för dem är att göra fas 3-prövningar, det är stora prövningar som kräver mycket pengar. Det går inte att ta från de gamla ägarna utan då måste man notera.”

Ett halvt medgivande, men utan tidsplan.

Vidare i listan av portföljbolag finns Stille, ett företag med anor från tidigt 1800-tal, som utvecklar och säljer kirurgiska instrument och operationsbord.

“De har inte varit på börsen hela tiden, men länge. Vi har varit med i 30 år och nu ger kämpande och uthållighet resultat”, säger Julander.

Vid insteget helägde Linc Stille. Sedan låg man en längre tid på 40% som så sent som i november ifjol minskade till 22% när man köpte tyska familjeföretaget Fehling för 410 miljoner kronor. I emissionen Julander kallade problemlös tidigare i intervjun, köpte riskkapitalfonden Impilio in sig till lika stor andel som Linc.

Ändrar det er roll?

“Nej, vi jobbar vidare som förut, men får två huvuden att tänka på samma sak. Impilios sätt att jobba, deras verktyg, är annorlunda eftersom de normalt äger 100%. Så vi ser fram emot nya idéer. Och 22% ägande är mer normalt för oss. ”

Och på den nivån vill ni stanna kvar?

“Det får vi se”, säger Julander.

Finns det inga känslomässiga bindningar efter så lång tid, om ni skulle kliva ur helt?

“Jodå, visst är det så.”

Hur är det med exit-möjligheter överhuvudtaget? Riskkapitalister har sagt att flera affärer gått i stöpet. 

“Venture och riskkapitalbolag måste göra exit, medan vi kan stanna hur länge som helst. Det är en variabel att ha en likvid aktie hellre än en illikvid, om man är noterad. Men exits är inte så relevanta för oss som fonder med sina cykler”, säger Julander.

LincAnalys

Linc: Ett hälsosamt investmentbolag

Garageprojekt

Någon lär ha sagt att det bara finns tre sektorer: “life science, fastigheter och resten”. En fingervisning om att Lincs aktivitetsområde fungerar utifrån egna spelregler. Investerare som håller sig utanför kallar ibland litet elakt satsningar på de svårbedömda projekten “pilkastning”. Bengt Julander säger inte emot dem.

“Min bild är att vi inte förstår någonting om hur kroppen fungerar. Inte om världen eller universum heller för den delen. När man pratar om cancerbehandling så pågår tusentals forskningsprojekt där jag tycker det är otroligt svårt att välja vilka som kommer att vinna.”

Han ser det inte heller som Lincs expertis att skilja agnarna från vetet.

“Vi investerar i garageprojekt istället. Sådana där en beprövad teknik används på nya områden och blir lågriskprojekt.”

Ett exempel han nämner är en molekyl som hittar till cancern som förses med ljus så att kirurgen kan jobba med den. Ett annat projekt som söker sig till cancern har strålning med sig. Kända tekniker i första steget, men ett nytt sätt att föra dit dem.

“Det kanske konstigaste vi har inom cancerområdet är ett svampgift som slår ihjäl njurarna. Människor dog av det där giftet, det var så man upptäckte det. När njurcancer gått så långt att det bildats metastaser och njurarna redan slagits ut, kan man använda giftet för att ta metastaserna”, säger han.

Apotekaren som blev miljardär utstrålar en energi när han berättar om garageprojekten, som inte tycks ha avtagit på de nära 30 år han drivit Linc. När vi blir avbrutna för att konferensen ska dra igång vill han gärna fortsätta samtalet:

“Jag älskar ju att prata om det här”, säger han och slår ut med armarna.