Leif Östling vill privatisera mera: ”Folk har en övertro på svensk välfärd”

Från den kanske bästa kontorsutsikten i hela Stockholm står Leif Östling och blickar ut över staden. Han ojar sig över det stökiga vädret.

Mötet sker på lobbybyrån Kreab, där Leif Östling hyr en kontorsplats. 

Han är fyllda 77 år, men har inga tankar på pension. 

“Vad skulle jag göra annars? Ta det lugnt?”, säger Leif Östling uppfordrande. 

Senior kunskap ska man ta tillvara på, det lärde han sig under samarbetsåren med biljätten Toyota. 

“I Japan finns inte den där åldersnojan som vi har i Sverige. Där är seniora människor lika med vishet”, säger Leif Östling som är full av sedelärande anekdoter. 

Hans engagemang är många, från fastighetsbranschen till äldreomsorgen. Och så Kommissionen för Skattenytta.

Vad får vi för pengarna

Det som för sex år sedan började med ett citat på bästa sändningstid har resulterat i en organisation som just söker svaret på frågan: “Vad fan får jag för pengarna?”, som dåvarande Svenskt Näringsliv-ordföranden uttryckte det i SVT:s Uppdrag Granskning.

Vården är ett ämne som särskilt engagerar Leif Östling. Tillsammans med före detta socialdemokratiske näringsministern Björn Rosengren skrev Östling häromåret på SvD:s debattsida att vårdköerna inte handlade om resursbrist utan snarare om låg effektivitet. De skrev att Sverige hade en lika hög läkartäthet som andra länder, men att en svensk läkare träffade ungefär en tredjedel så många patienter som OECD-snittet.

“År 1990 hade vi ungefär 11 000 läkare. 30 år senare har vi nu 44 000. Vi hade inte alls samma kötider i början av 90-talet. Har det svenska folket blivit sjukare? Det var en fråga vi ställde oss i artikeln”, säger han. 

Den svenska självbilden stämmer inte alltid överens med verkligheten, menar han.

Leif Östling

Ålder: 77 år.

Familj: Hustrun Christina och två vuxna barn.

Bor: I Täby.

Karriär: Tidigare långvarig VD för Scania, ordförande för Svenskt Näringsliv, ordförande för SKF, en mängd styrelseuppdrag och engagemang inom KTH. Rådgivare hos den amerikanska investmentbanken Morgan Stanley.

På fritiden: Är ute i naturen. Reser gärna med Christina, på vinterhalvåret ner mot ekvatorn.

Läser: Dagstidningar och fackböcker. Senaste boken var om offentliga medel.

“Folk har en övertro på svensk välfärd. Man måste nog bo utomlands för att förstå att det fungerar bra på andra ställen också och att man får ifrågasätta systemet här.” 

Östling startade kommissionen före valet med avsikt att granska vad medborgarna får för skattepengarna, men den har fortsatt att leva. Man har valt att uttrycka sig en smula diplomatiskt och talar inte om skatteslöseri, utan skattenytta.

“Under de senaste 30 åren har jag varit en stor skattebetalare och tycker att jag har ett ansvar att ifrågasätta hur skattepengarna används av våra politiker. Målet måste vara att medborgarna får största möjliga nytta för pengarna, inte att politikerna kan stoltsera med stora projekt för att supporta sitt ego.”

Det är Östling själv som finansierar projektet, med stöd av ett antal likasinnade vänner inom näringslivet som delar hans uppfattning. Lokalerna och det administrativa betalar de Kreab för. Bettina Kashefi, som tidigare var chefsekonom på Svenskt Näringsliv, leder organisationen. 

Kritisk till byråkrater

Nyligen släppte Skattenytta sitt årsbokslut för 2022, som är en genomgång av var skattepengarna hamnade under året och hur mycket som hade kunnat sparats. Effektiviseringspotentialen är 250 miljarder kronor på lång sikt, hävdar de. En svindlande summa, men de medger samtidigt att det är uppskattningar och svårt att räkna på.

Östling ger ett exempel på när staten hade kunnat hushålla bättre med skattebetalarnas slantar: 

“Under pandemin upphandlade Region Stockholm munskydd för 42 kronor styck, medan Scania handlade samma munskydd för 27 kronor. Jag föreslog att Scania skulle sköta upphandling på entreprenad och få 10% av det som de sparat åt regionen. Men det gick såklart inte, det finns lagar om offentlig upphandling.”

Byråkraterna har han inte mycket till övers för, vill han vara tydlig med. 

“Det har blivit mer och mer av det”, säger han. 

“Jag tror mindre och mindre att politikerna har makt över byråkraterna. Det är byråkraterna som styr. De tar hand om driften och de vill inte ha in nya idéer.”

Vilka syftar du på när du talar om byråkrater? 

“De som sitter i administrationen, i kommuner och stat. Det är tjänstemän som egentligen inte har någon uppfattning om verksamheten. Men de vill sitta på makt och de vill ha sin egen byråkrati. Tjänstemän i administrationen har låg kunskap och erfarenhet från de verksamheter de är satta att leda. Maktambition går före kompetens.”

Begler: “Politiker är inne för mycket”

En frontfigur i Östlings kommission är Ann-Marie Begler, som nog får betecknas som just byråkrat. Hon har en lång ämbetskarriär bakom sig, och har lett både Försäkringskassan, Brottsförebyggande rådet och Skolinspektionen. Tre år före förordnandet på Försäkringskassan gick ut fick hon sparken av regeringen inför valet 2018.

Ann-Marie Begler ser på byråkratin med andra ögon, vilket framkommer när Affärsvärlden pratar med henne över telefon. 

“I vissa fall har byråkraterna för mycket makt, ja. Men ibland är politiker inne för mycket. Det var ju till exempel bra när politikerna togs bort från Karolinskas styrelse. Vissa beslut är väldigt svåra för politiker att fatta, då de följer med in i nästa valrörelse”, säger hon. 

“En politiker ska säga: Här är uppdraget, här är resurserna och detta är målet. Det är det som politikerna ska ägna sig åt.”

Vill se färre kommunikatörer

Var finns den största besparingspotentialen enligt dig i den offentliga sektorn?

“Det finns en stor outnyttjad potential i AI. Man skulle kunna jobba mer med att till exempel digitalisera beslut, att robotar sköter delar av handläggningen. Sedan tycker jag också att man borde titta på administrationen och rannsaka sig själv. Det är ju helt klart att både HR och kommunikation har vuxit kraftigt till exempel”, säger hon och avslutar:

“Sedan tror jag också att det är bättre med färre personer med högre löner och högre kompetens än fler personer med låg kompetens.”

“Vi vet varför näringslivet är så effektivt”

En fråga som både Östling och Begler är engagerade i är privata alternativ i välfärden. Östling tycker att offentlig verksamhet är för fokuserad på budget och inte på resultat. 

“Vi vet varför näringslivet är så effektivt. Vi har hela tiden konkurrens. Konkurrens är den bästa drivkraften till förbättring”, säger han och fortsätter: 

“Man hade ju aldrig som politiker kunnat säga: privatisera allt. Men det kan ju en privatperson säga.”

Du skulle privatisera så mycket som möjligt om du hade makten?

“Ja, det skulle jag tro. Jag skulle förorda att få in betydligt mer konkurrens i systemet. Inte 100% privatisering, men väsentligt mer än vad vi har idag.”

Östling har själv engagemang inom den privata delen av välfärden genom Silver Life. Ett senior- och omsorgsboende för dem med höga anspråk. Lokaliserat i Täby och Nacka. Bolaget startades av Peje Emilsson, som 2020 sålde av hela sitt innehav. Samma Emilsson som också grundade Kreab.

Majoriteten av Silver Life ägs nu av frontfiguren för EQT, mångmiljardären Conni Jonsson, med 82% av kapitalet. Östling äger resten till ett uppskattat värde av 42 miljoner kronor, visar Affärsvärldens genomgång av ägarlistan. 

“Det här handlar om valfrihet. När det gäller äldrevården kommer det att bli väldigt stora problem. Den befolkningsgrupp som kommer att öka mest framöver är 80-plussare. I alla andra intervaller så står det still. Och då kan man ju fråga sig, hur ska de här människorna kunna få hjälp? Det var tanken bakom Silver Life.”

Han har själv valt att bosätta sig där tillsammans med hustrun Christina. Paret har sålt av fastigheter i Norrland och Värmland, och har nu bara kvar en ute i Stockholms skärgård. 

“Man orkar inte mer, utan man måste städa upp i det här. Och sedan är det väldigt kul att bo ihop i ett sådan här community. Vi ska inte säga att det är ett stängt community, men där bor människor i ungefär samma ålderskategori, som har bra inkomst och sådant.”

Det sistnämnda har triggat en del. Häromåret skrev Aftonbladet i en ledartext att Östling nu skulle göra en förmögenhet på skattebetalarnas nota genom lyxiga äldreboenden. Själv viftar han bort kritiken som “kommunistisk retorik”. 

2022 gick Socialdemokraterna till val på att stoppa vinsterna i välfärden, i synnerhet de i skolorna. I Tidöavtalet framgår att vinstutdelning inte ska förekomma under de första åren för en nystartad friskola.

Nej till vinsttak

Det är populistiska vindar som blåser, menar Östling.

“Politikerna har fått tunnelseende. Man glömmer bort alla andra som faktiskt också levererar till de här skolföretagen, så som skolmaten och lokalerna. De gör ju också en liten vinst. Den offentliga sektorn klarar sig inte utan leveranser från privata företag.”

Tycker du att det ska finnas vinstbegränsningar? 

“Jag har inte hört högre rörelsemarginaler än 3,4,5% för dessa bolag ändå. Det är klart att något undantag kan finnas. Sedan är det ju en del företag som inte tar ut någon vinst alls utan låter den ligga kvar och jobba i företaget”, säger han och fortsätter:

“Det pratas om stöld, vinst, stöld. Jag ser det där som en ren socialistisk argumentation.”

Tre av de största skolkoncernerna Academedia, Thorengruppen och Kunskapsskolan redovisade i 2022 års bokslut en rörelsemarginal på mellan 4 och 11%.

Ann-Marie Begler, som sitter i Academedias styrelse, tycker likt Östling att fokuset i frågan har hamnat fel.

“Vad gäller Academedia så återinvesteras vinsterna i stor utsträckning i verksamheten. Så det är desinformation att pengar plockas ut och går in i redan rika människors fickor”, säger hon och fortsätter:

“Allt är inte perfekt i den miljön, men man behöver snarare skärpa tillsynen, inte prata om vinsterna. För mig är det väldigt viktigt att det finns valmöjligheter. Det är inte säkert att den kommunala skolan passar alla. Det är ett ganska övervakat system också. Tycker man inte att det är tillräckligt så får man skärpa kontrollen av skolorna. Det viktigaste är att skolorna är välskötta och håller hög kvalitet”, säger Ann-Marie Begler. 

Fastighetsinvesteraren

Östling har även engagemang inom fastighetssektorn. Han är ordförande för Företagsparken som är inriktad på små och medelstora industrifastigheter med investmentbolaget Fastator som majoritetsägare. Under 2022 växte fastighetsbeståndet från 4 till 6,4 miljarder kronor genom ett stort antal förvärv, enligt årsredovisningen. Östling själv står som ägare till 0,5% av kapitalet, värt 19 miljoner, enligt Holdings.

“Hittills så har det fungerat bra, vi är ju nischade med den här Företagsparken. Jag kan föreställa mig att de som är inne i bostäder och i affärslokaler, även kontor, har en jobbig period nu och det kan nog bli ännu jobbigare framöver.”

Hur tror du det kommer att gå för fastighetsbolagen? 

“Vi har ju redan sett att värderingarna har gått ner väldigt mycket. Frågan är både var det bottnar ur och hur det bottnar ur. Och om vi får några stora konkurser. För får vi det så kommer det att slå på bankerna också. Men det är en spännande period vi har framför oss.”

Östling har som bekant aldrig dragit sig för att uttrycka sin åsikt. Och så är inte heller fallet vad gäller Riksbanken. Han ser kritiskt på före detta chefen Stefan Ingves och den ultralätta penningpolitik som förts. Att pengar inte ska kosta och ha minusränta för att bibehålla inflationstakten, det fnyser Östling åt.

“Det känns totalt fel. Vi har ju fått en gigantisk inflation på tillgångsvärdena när det gäller bostäder och fastigheter. Och nu får vi väl ställa det där till rätta på något sätt. Men det kommer ju bli hårt för väldigt många medborgare och jag tror de gör ett jättefel om de kör upp räntan ytterligare.”

Östling om Scania: “Rätt riktning”

På börsen satsar han på traditionellt goda industriföretag, säger han, och tillägger att han tar det säkra före det osäkra. Det är inte tal om några techbolag – minnena från 90-talets IT-bubbla finns fortfarande färskt i minnet. Nu består hans portfölj av EQT, Saab, Volvo, Sandvik och dess avknoppning Alleima, enligt Holdings. 

Traton-ägda Scania lyser med sin frånvaro. Det är ett ämne han inte vill ägna alltför mycket tid åt, men säger sparsmakat på frågan om hur han tycker att det går för bolaget:

“De har varit inne i en svår period med pandemi och allting. Men jag tycker att de utvecklas i rätt riktning. De har tagit ett antal affärsmässiga beslut som gör att vi får en tydligare managementstruktur.”

Mötet med Putin

Den tidigare Scania-VD:n lägger hellre ut orden om de stora frågorna, som Rysslands angreppskrig mot Ukraina. Han inleder en ny anekdot, om de gånger han träffat Vladimir Putin, eller ”Putte simpan”, som Östling benämner presidenten.

“Du vet simpor, sådana där fiskar med stort huvud och taggar, som är ett helsike att få bort från nätet!” säger den Luleåbördige Östling som frampå höstkanten brukade lägga ut nät för att fiska löjrom. 

Första gången han träffade Putin var runt ett långbord i Sankt Petersburg 1996. Den nuvarande presidenten var då assistent till stadens guvernör och Scania ville anlägga en fabrik där. 

“Vi satt och tittade på den där figuren, precis blank i ansiktet. Inga ansiktsuttryck, ingenting. När vi reste oss upp så kom han fram till mig och sa: Guten Tag, Herr Östling. På bra tyska.”

Sista gången de möttes var 2011 när presidenten under en blixtvisit i Stockholm besökte dåvarande statminister Fredrik Reinfeldt. Putin hade inte glömt herr Östling. 

“Han har ett fenomenalt minne.” 

Samtalet cirkulerar tillbaka till Japan och ytterligare en anekdot. 

Han vill berätta om Eji Toyoda, mannen som på många vis tog biljätten med samma namn, dit den är idag. Sista gången Leif Östling träffade Toyoda var han 86 år gammal och rådgav den yngre generationen biltillverkare. 

“Eji sa till mig: ‘Jag har alltid mål i mitt liv. Jag älskar att lösa problem. Nu jobbar jag med problemet med mitt kroppsförfall. Jag ska bli 100 år’.”

2014 fick Leif Östling ett telefonsamtal från Toyodas son. 

“Jag vill bara meddela att pappa gått bort. Han uppnådde målet. Han blev 100 år och en vecka”, berättar Leif Östling och ler. 

“Det var en underbar historia.”

Scania blev som de andra

Efter att ha flåsat Scania i nacken har nu Volvo sprungit om, och redovisade en klart högre rörelsemarginal för 2022 än sin konkurrent. Mycket tack vare Leif Östling strategin.

Mellan 1994 och 2012 ledde Leif Östling Scania med den äran och det var svårt för konkurrenten Volvo att komma ikapp sin ärkerival som historiskt haft avsevärt bättre lönsamhet. Men under det senaste decenniet har det skett ett skifte och Volvo har knappat in på numera Traton-ägda Scania.

2015 fick Volvos ägare och styrelse nog av den dåliga prestationen och dåvarande VD Olof Persson fick sparken. Martin Lundstedt som då var VD på Scania tog över jobbet och sjösatte en ny strategi för bolaget, inte helt olik Leif Östlings, skrev Affärsvärlden i fjol. Exempel på dessa strategiska prioriteringar är: utöka service-affären, fokus på lönsamhet, decentraliserat ledarskap, modularisering och nyttjande av koncerngemensamma teknologier och plattformar.

Trenden har sedan dess vänt och i fjol redovisade Volvo en rörelsemarginal på 9,7% medan Scanias landade på 7,3%.