Legendariske investeraren: Svårt att hitta värde i aktier – jag gillar Ryssland och SAS

Det är en elegant men ledigt klädd Jim Rogers som Affärsvärlden får kontakt med på Zoom. Han har headsets på sig ungefär som en ung gamer. Den legendariska investeraren och råvarugurun är fortfarande flitigt anlitad som finansiell expert och han fortsätter oförtrutet att leta intressanta investeringsobjekt. Han har skrivit flera böcker och är en ofta anlitat finansiell expert på CNN och Bloomberg. Mest känd är Rogers kanske ändå för att ha startat Quantum Fund med George Soros 1973, en fond som under det dystra 70-talet lyckades avkasta 4 200% fram till 1980. S&P 500 steg under samma period 47%.

Mycket lite vittnar om att han nästa år ska fylla 80 år. Rogers befinner sig vid intervjutillfället i Singapore där han haft sin bas sedan 2007. Han flyttade då från New York för att vara närmare världens snabbast växande ekonomiska region och även ge sina två då unga döttrar möjligheten att lära sig mandarin på plats.

Rogers inleder vårt samtal med att kommentera det varma vädret i Singapore, som ofta följs av regn, eftersom stadsstaten ligger så nära ekvatorn. Han prisar landets utbildningssystem (landet toppar PISA:s skolranking i världen, reds anmärkning). Samtidigt klagar han över att många föräldrar i Singapore vill så mycket att de anlitar privatlärare. Det är inget problem för Rogers, som har pengar, men för många andra. Han berättar att han påtalat för singaporianerna att det inte bra för landet, men han är osäker på om de lyssnar. Det får superkapitalisten Rogers att nästan låta som en svensk socialdemokratisk skolpolitiker som är orolig över hur olika förutsättningar barn har i skolan beroende på varifrån de kommer.

Rogers beklagar sig över att han inte varit i Sverige på länge. Ett land han besökt många gånger och tycker mycket om. Men vi kommer snart in på syftet med vårt samtal: att jag vill höra hur finansmannen och råvaruexperten Jim Rogers ser på investeringsmöjligheter i en ganska stressad ekonomisk värld märkt av en pandemi.

Inflationen har tagit fart i världen under senare tid. Rör vi oss mot ett 1970-talsscenario med hög inflation och arbetslöshet och låg tillväxt – det som brukar kallas ”stagflation”?

”På 1970-talet hade vi hög inflation som berodde på en mismatch mellan utbud- och efterfrågan. Priserna på silver, guld och inte minst olja ökade kraftigt. Men det var också en mycket stimulerande penningpolitik som bidrog. När centralbanker trycker pengar visar historien att det blir inflation förr eller senare. Och det är jag inte den första att påpeka. Kommer det bli inflation igen frågar du? Sedeltryckandet är värre nu än det var på 1970-talet och det inte bara i USA utan i de flesta centralbanker världen över. Risken är stor att inflationen kommer bli hög under en längre period.”

RÄKNAR MED HÖGRE PRISER

Rogers menar att pandemin accelererar trender, vilket även andra kriser historiskt visat sig göra. Både utbildning och sjukvård har kunnat erbjudas online länge, liksom hemleveranser av mat. Men det är först med pandemin dessa beteenden tagit rejäl fart och blivit socialt accepterade. Ett problem i pandemin som Rogers pekar på är att skuldsättningen i världen ökat kraftigt när världen försökt stimulera sig ur krisen. Det kommer leda till problem på sikt.

Vi ser hur priserna på energi har skjutit i höjden under senare tid. Hur högt kan oljepriset bli egentligen?

”Det högsta oljepriset som noterats var runt 150 dollar per fat (i juli 2008). Vi är långt från det priset nu. Samtidigt minskar reserverna i världen för olja och naturgas samtidigt som efterfrågan är hög och investeringarna eftersatta. Jag ger ingen prognos. Jag noterar bara hur marknader fungerar. I nästan alla länder där man röstar, ja även i länder där man inte får rösta för den delen, stängs kolgruvor, oljegeneratorer etc för att människor inte gillar verksamheten. Det är ok, men det kommer leda till högre priser. Alla älskar sol- och vindkraft. Sektorerna växer så det knakar. Men, mycket av detta måste fortfarande subventioneras. Utbyggnaden av alternativa energikällor motsvarar ännu inte bortfallet som uppstår när traditionella energikällor som kol och uran blir mindre populära. Efterfrågan på el ökar stadigt. Jag ser till exempel att du har lampor på i bakgrunden under vår intervju. Elen kommer inte från himlen!”

Även om Rogers har mycket starka uppfattningar är han försiktig med att ge prognoser. Han resonerar ofta mer i termer av att “historiskt sett har det ena lett till det andra”. Eller att utbud måste möta efterfrågan för att jämvikt ska uppstå. Och att intressanta möjligheter kan uppstå i bristsituationer. Han säger själv att han är dålig på det som brukar kallas ”market timing” – att förutsäga när finansiella tillgångar ska röra på sig uppåt eller nedåt. Rogers är långt ifrån den gängse bilden av en spekulant.

Var hittar du investeringsmöjligheter nu?

”Det är svårt att hitta värde i aktier. Men inte bara där. Mycket i världen är dyrt just nu. Obligationer har aldrig varit så dyra som de är nu. Fastigheter över hela världen likaså. Jag tittar exempelvis på råvaror som guld, silver och koppar. Koppar används mycket mer i elbilar än i fossildrivna bilar. När elbilar ökar i popularitet kommer priset på koppar att gå upp. Men även bland jordbruksprodukter, som socker, finns intressanta case. Visste du att både silver och socker är 60% från sina all-time-high nivåer? Här finns ingen övervärdering! Ser man till aktietillgångar äger jag exempelvis en del ryska och kinesiska aktier.”

Ryska aktier? Berätta mer: vad är det som lockar i Ryssland?

”Ryssland är en hatad marknad. Det gör den intressant och får mig att tänka och göra min hemläxa. Ryssland är enormt resursrikt och skuldsättningen är låg. Inte som i Japan eller USA där skulderna är rekordhöga. Ingen vill låna ut till Ryssland. Jag köper mer ryska aktier just nu faktiskt. Det finns exempelvis intressanta flygbolag som golvats av coronaviruset och Moskvabörsen är intressant. Jag har även investerat i en rysk gödselproducent”.

RysslandArtikel

Carnegie Fonder: En förskräcklig månad för den ryska marknaden

“KINA HAR GJORT EN HEL DEL RÄTT”

Rogers menar att något har något hänt i Kreml de senaste fem-tio åren. Landet fokuserar inte längre ensidigt på olja och gas. Han tror att Ryssland har förutsättningarna att bli en världsledande jordbruksproducent brett.

Landet är exempelvis redan nu den största veteexportören i världen, före EU, Kanada och USA. Med den globala uppvärmningen kommer kanske områden i landet som inte lämpar sig för odling nu bli bördiga på lite sikt. Potentialen är enorm i världens till ytan största land.

Du nämner Kina som en intressant marknad att investera i också. Varför?

Jim Rogers om…

…centralbanker: Jim Rogers är mycket kritisk till centralbankernas agerande över tid. Få centralbankschefer har gjort sitt jobb enligt Rogers. Bland undantagen nämner han Federal Reserves chef Paul Volcker, som fick ner den höga inflationen under tidigt 1980-tal i USA, sanktionerat av president Jimmy Carter. Raghuram Rajan, tidigare chefekonom på Internationella Valutafonden (IMF), som var centralbankschef i Indien 2013–2016 får också godkänt av Rogers.

…populära teknikaktier: Jim Rogers äger inga teknikaktier. Vare sig i USA eller på andra platser i världen. Han tycker de har bubbelvärdering. Efter snart 60 år i finansbranschen är det inte första gången har ser bubblor i aktiemarknaden menar han. Men han poängterar också att han inte har korta positioner i teknikbolagen – ännu i alla fall.

…kryptovalutor: Jim Rogers har inget till övers för kryptovalutor. Han har aldrig ägt kryptovalutor. Han har heller inte tagit korta positioner i dem. Stater och centralbanker gillar kontroll och kommer inte överge sitt monopol på pengar. Han tycker det är lite naivt av kryptoaktörer att utmana detta monopol. Centralbankerna kommer själva se till att få fram digitala pengar. En del har kommit långt på vägen.

”Å ena sidan pågår ett slags handelskrig mellan Kina och USA. I alla fall verbalt. Å andra sidan har Kina gjort en hel del rätt. Landet satsar exempelvis mycket på utbildning. Beijing försöker göra något åt den kreditbubbla som skapats. Det är bra. Kreditgivningen har varit nästan helt oreglerad tidigare. Kina låter dessutom dåliga företag gå under. Det gör vi inte i väst. Vi håller företagen under armarna. Paradoxalt nog agerar kommunistiska Kina mer kapitalistiskt än vad västvärlden gör. Jag äger bland annat lite ETF:er i Kina (börshandlade fonder, reds anmärkning)”

Hur ser du på möjligheter ditt gamla hemland USA?

”USA är den största låntagaren i historien. När den globala finanskrisen startade 2007 i USA var en utlösande orsak för stora skulder. Nu är skulderna ännu större. USA kommer få en rejäl smäll inom ett par år. Federal Reserve kommer försöka att stimulera penningpolitiken då och kanske kommer man lyckas ett tag. Men sedan kommer landet gå in i väggen. Aktiemarknaden gick mycket bra i USA med Mr Trump som president. Men det berodde ju inte på honom.”

RATAR AKTIER I USA – ÄGER SAS

Rogers äger för närvarande inga aktier i USA. Men han menar att om det skulle dyka upp något intressant inom exempelvis jordbruk eller energi med rätt prislapp, skulle han naturligtvis överväga att köpa.

Han oroar sig för den stora skuldsättningen i USA, som ökat i rekordfart under pandemin. USA är ett av de länder som stimulerade allra mest under pandemin – med lånade medel.

Ser du några möjligheter i Sverige/Norden?

”Sverige har mycket naturtillgångar. Titta utanför ditt fönster. Det finns mycket skog! Det är viktigt att lära sig mycket om jordbruk och råvaruprodukter i ett sådant sammanhang. Den som blir jordbrukare i dag möter inte mycket konkurrens. Det är ett framtidsjobb. Visste du att snittåldern för en jordbrukare i USA är hela 58 år? Länder med stora naturresurser kommer klara sig bättre i framtiden. Särskilt om de inte är så högt belånade. Ser man till aktier i Norden äger jag sedan länge danska Maersk samt det skandinaviska flygbolaget SAS.”

“MÅSTE SLUTA TRYCKA PENGAR”

Men även i de lugnaste vatten finns faror. Norden kanske ser ut som en oas i en rörig värld men även i Norden händer saker. Rogers pekar på att Island faktiskt var en av de triggers som utlöste den globala finanskrisen 2007–2008. Detta när landets tre stora kommersiella banker gick i konkurs och togs över av isländska staten.

De flesta människor i världen kände knappast till Island då. Eller att ett så utvecklat land kunde få så stora ekonomiska problem. En snöbollseffekt sattes i gång efter bankernas fall i Island som slutade med den största konkursen i den amerikanska historien när investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008.

Vad är du mest rädd för nu – var kommer nästa kris?

”Nästan alltid vid kriser dyker något upp vi redan vet om, men som vi inte fäst någon större uppmärksamhet vid. USA har den största skulden i världshistorien nu. Och den växer dag för dag i rask takt. Nu verkar inte många bedömare bry sig om detta. Men det kan ändra sig. Vad som än utlöser nästa kris är risken stor att det blir en värre kris än den globala finanskrisen som startade 2007, som är den värsta krisen jag har upplevt. Mest rädd är jag ändå för centralbanker. De måste sluta att trycka pengar! Men gör de det finns risken att det blir en korrigering i finansiella tillgångar. Därför väntar de. Men det är bättre att ta smällen nu än senare.”