Fastighet Intervju Lars Jonung
Lars Jonung sågar amorteringskraven: ”Kostsamma och bör fasas ut”
Ekonomiprofessorn ger också sin syn på:
✓ S-regeringens pressträff veckan före valet: ”Thedéen framstod som en ynklig aktör”
✓ Ingves arv: ”Extremt expansiv penningpolitik”
✓ Om han själv hade haft Thedéens jobb: ”Skulle omedelbart avsagt mig uppdraget”
Med en vecka kvar till riksdagsvalet kallade regeringen till pressträff – på en lördag med direktsändning i tv. Dåvarande statsminister Magdalena Andersson inledde med att förklara att vi står inför en ”krigsvinter”. Finansminister Mikael Damberg fyllde i att en finanskris kan stå för dörren, om inte regeringen agerade här och nu.
Gasjätten Gazprom hade dagen innan aviserat att gasleveranserna stoppas till Europa på obestämd tid. Därför skulle regeringen ställa likviditetsgarantier på hundratals miljarder kronor, som skulle vara på plats redan innan börsen stängde på måndagen.
Med på den blixtinkallade pressträffen var även dåvarande Riksbankschef Stefan Ingves och Finansinspektionens chef Erik Thedéen – som vid årsskiftet tillträdde som Riksbankschef.
Det fick en av Sveriges tyngsta ekonomer att se rött. Att en tillträdande Riksbankschef varnade för en kris på bästa sändningstid – som inte var en kris och som dessutom inte blev en kris, enligt Lunda-professorn Lars Jonung.
”Det fanns inga underlag, ingen analys bakom regeringens pressmöte. Ett lågvattenmärke i valdebatten. En kunnig och självständig chef för Finansinspektionen skulle ha vägrat att ställa upp på ett sådant partipolitiskt jippo”, säger Jonung och fortsätter kritiken:
”Han skulle gett regeringen en föreläsning om hur elmarknaden fungerar och de problem som finns med motpartsrisk på börsen. Skattebetalarna ska inte gå ut och garantera Vattenfalls och andra offentligt ägda elföretags positioner. Här framstod Thedéen som en ynklig aktör.”
Åtta förlorade år
Lars Jonungs invändningar mot Thedéen i hans tidigare roll, matchas av lika stark kritik mot Socialdemokraternas styre under åtta år fram till i höstas.
”Det ledde till en beklaglig utveckling mot kortsiktig efterfrågepolitik, utan fokus på tillväxten. Paradexemplet är trixandet med pensionssystemet där det gällde att skicka ut en höjd pensionsutbetalning i augusti månad förra året, några veckor före valdagen”, säger han.
Jonungs kärnbudskap, som han framför med hög energinivå, är att den ekonomiska politiken bör ha ett långsiktigt perspektiv för att säkra välståndet och välfärden under de kommande tio–tjugo åren. I ett riff på Churchills ord säger han att man ”aldrig ska låta en allvarlig kris gå förlorad”:
Dagens krissituation är ett lämpligt läge att lyfta blicken och genomföra tillväxtreformer.
Inför den nya mandatperioden vill han vara optimist och ser Tidöavtalet som ett möjligt avstamp för Ulf Kristerssons regering att genomföra långsiktiga strukturreformer i likhet med den ”valfrihetsrevolution” som blev resultatet av krisen på 1990-talet.
Vilket slags revolution behövs då idag?
”Viktigast är införandet av individuell avtalsfrihet. En revolt mot det korporativa samhälle som socialdemokratin byggt upp under efterkrigstiden. Individen ska ha en klar rätt att stå utanför den kollektiva och korporativa beslutsordningen, vad gäller löner och vad gäller hyror. Det är grunden för den liberala demokratin att individen ges beslutsrätt på så många områden som möjligt.”
Är befolkningen mogen för en så pass djupgående förändring?
”Det är en spännande fråga. Vi har fått en slags Sovjet-mentalitet på bostadsmarknaden där vi ser det som naturligt att stå i bostadskö i flera år utan att vi inser hur bisarrt detta är internationellt sett. I en jämförelse mellan hyreslägenheters tillgänglighet i åtta europeiska städer var kötiden i Stockholm 307 veckor. I Oslo, Helsingfors, Köpenhamn, Berlin och Bryssel: noll veckor. Så skulle vi kunna få det om vi hade individuell avtalsfrihet.”
Slopa hyresregleringen
Hyresregleringens samhällskostnad är en välkänd käpphäst för Jonung som debatterat ämnet prisregleringar under många år. Han ser en risk att svenskarnas brist på erfarenhet av fri hyressättning gjort oss till ett ”undantagsland”.
”Problemet är att vi efter så lång tid som 80 år med hyresreglering uppfattar bostadsbristen och bostadskön som ett naturligt fenomen.”
Vilket är det första steg regeringen bör ta?
”Att införa fri marknadsprisbildning på nyproduktion så att det blir möjligt för hyresgästen och hyresvärden att förhandla om hyran utan inblandning av Hyresgästföreningen.”
”Vidare steg är att öppna för fri förhandling och hyressättning när någon lämnar ett reglerat kontrakt. Det kan ske i en mjuk övergång till en fungerande marknad, som de vi har för hus, sommarstugor och bostadsrätter.”
Lars Jonung om…
Utbudspolitik
”Sverige blev rikt på de avregleringar som gjordes under 1800-talet: frihandel, fri räntebildning, slut på skråsamhället, fri rörlighet inom landet och över gränserna med mera. Dessa reformer kostade inget i form av högre skatter. Inget land har blivit rikt genom efterfrågepolitik.”
Euron och den svenska ”skitvalutan” (som Christer Gardell uttryckt det)
”Låt oss fokusera på rätt saker. Vi ska först hantera våra inhemska tillväxtproblem. Euroområdet har inte varit någon succé vad gäller tillväxten. Det har också lidit av en alltför expansiv efterfrågepolitik och en för snabb ökning i statsskulden i många länder. Den offentliga skulden har nått nivåer långt utöver reglerna i den stabiliserings- och tillväxtpakt som skulle styra den finanspolitisk inriktningen. Den finanspolitiska disciplinen har försvunnit som resultat av ECB:s expansiva politik. Det är inte bästa läget att idag förena två områden med svag tillväxt i en valutaunion. Bättre är att satsa på inhemsk tillväxtpolitik. Sedan kan vi ta upp eurodebatten igen.”
Beskattningsreformer
”Två åtgärder är önskvärda: Ett fullständigt och samhällsekonomiskt korrekt lönebesked för alla landets löntagare. Det ska vara lättläst och tydligt och visa totallönen, det vill säga omfatta alla kostnader för den anställde: pensionsavsättningar, sociala avgifter med mera. För det andra bör beskattningen på arbete sänkas för att öka arbetskraftsutbudet. Det sker genom att sänka marginaleffekterna, vilket kan finansieras genom höjd indirekt beskattning, främst genom en enhetlig momssats. Jobbskatteavdraget bör kvarstå.”
Thedéens vägval
För att ändå vända blicken mot dagens situation: Du har sagt att Riksbankens politik ska vila på räntevapnet. Hur tungt då?
”Dagens höga inflation kan hanteras på i princip två sätt: genom att strama åt efterfrågan med höjd styrränta eller genom ett ökat utbud, det vill säga med tillväxt. Det sistnämnda alternativet är på sikt den mest lovande vägen.”
Betyder det att Thedéen inte ska höja styrräntan den väntade halvprocenten i februari?
”På kort sikt måste han anpassa sig till omvärldens ränteuppgång. Men sen måste han arbeta för att ta bort de kreditrestriktioner som han själv var med om att införa som Thedéen I, det vill säga, som chef för Finansinspektionen.”
FI:s amorteringskrav och bolånetak har en samhällsekonomisk kostnad som överväger eventuella intäkter, anser Jonung. Förvisso inte så stor som kreditregleringarna under 1950- till 1970-talen, men de är onödiga och bör fasas ut med stöd av Thedéen II.
”Om vi upplever att tillväxten i volymen bolån är för hög bör vi överväga andra former av regeländringar vilka inte drastiskt begränsar vissa hushålls lånemöjligheter. Den nuvarande fastighetsavgiften kan höjas. Avdragsrätten för ränteutgifter kan minskas. Det skulle dämpa efterfrågan på bolån.”
Utöver det omedelbara räntebeslutet, vad möter Thedéen på Riksbanken?
”Han ärver en dopad ekonomi efter Ingves extremt expansiva penningpolitik, med negativ ränta under flera år, mitt i en högkonjunktur. Och ovanpå det, ytterligare expansion under pandemin.”
”Riksbankschefen måste nu under en lågkonjunktur bedriva en restriktiv penningpolitik för att motverka den finansiella obalans som byggdes upp under Ingves senare period. I det behöver Thedéen visa att han är självständig och kunnig. Något han inte riktigt lyckades med som generaldirektör för Finansinspektionen.”
Vad skulle du själv ha gjort i hans kläder, för att balansera risken för lågkonjunktur och behovet av en restriktiv penningpolitik?
”Jag skulle omedelbart ha avsagt mig uppdraget. Det är en svår situation. Kriget i Europa och anpassningen till höga energipriser i kombination med gårdagens expansiva penningpolitik har skapat en unik osäkerhet.”
”I detta läge bör Riksbanken satsa på sin kommunikation. Den måste förklara bättre vad vi står inför och varför den gör som den gör. Thedéen II borde satsa på en normalisering av penningpolitiken och komma tillbaka till 2–5% styrränta som en rimlig nivå över konjunkturcykeln.”
Vad brister i kommunikationen?
”Man skulle behöva vara ärlig och förklara att de problem som Riksbanken har idag beror på Riksbankens politik igår. Det skulle vara en klar markering från Thedéen II att en ny regim tagit vid. Att man insett att de modeller och resonemang som låg bakom de senaste årens expansiva åtgärder inte håller. Dessa har gett felaktig vägledning för beslutsfattandet.”
Under Riksbankssymposiet tidigare i januari, upplevde du att det rådde konsensus bland kollegorna om att ett regimskifte är nödvändigt?
”Trots att det var en konferens med internationell stjärnglans för att hylla Ingves så ställdes märkligt nog aldrig frågan om experimentet med negativa styrräntor varit lyckat eller inte. I stället låg fokus på till exempel penningpolitikens roll i klimatpolitiken och på finansiella kriser.”
”Ingves samhällsexperiment med minusränta och kvantitativa lättnader under en högkonjunktur med skenande hushållsskulder och fastighetspriser lyste med sin frånvaro. Studier gjorda av bland annat Fredrik N G Andersson och mig pekar på att experimentet förde med sig negativa konsekvenser som kommer påverka svensk ekonomi under lång tid. I framtiden riskerar detta att helt dominera Ingves eftermäle.”
Amorteringskrav – bu eller bä?
FI:s amorteringskraven vill kontrollera hushållens skuldsättningsgrad. Men utgör skulden en stabilitetsrisk eller inte? Argumenten för och emot amorteringskraven vilar på olika antaganden och värderingar. Här är båda sidors viktigaste resonemang.
Förespråkarna
Finansinspektionen: Hög skuldsättning ska tyglas för att minska krisrisken
“Många av de sårbarheter som byggts upp i det finansiella systemet under ett antal år riskerar att materialiseras. De strukturella åtgärder som FI vidtagit, som amorteringskrav (…) har dämpat riskuppbyggnaden (…) och hushållens skulder. I avsaknad av våra åtgärder hade många låntagare drabbats av än större ökningar i sina ränteutgifter och bostadspriserna riskerat att falla än mer.”
Erik Thedéen, Swedish House of Finance, 22 aug 2022
- FI ska förhindra finansiella obalanser och framtida kriser.
- Hushållens höga skuldsättning innebär en makroekonomisk sårbarhet. Amorteringskraven minskar hushållens skuldsättning och bromsar in bostadspriserna.
- Låga bolåneräntorna under lång tid har ökat bostadspriserna snabbt och därmed även hushållens skuldsättningsgrad.
- FI bedömer att det bästa verktyg man förfogar över är amorteringskrav.
Riksbanken: Hushållens skuldsättning största risken för svensk ekonomi
”Vi har ett behov av att få ner inflationen i Sverige och då höjer vi räntan. Om man då börjar kompensera för det genom att ändra på amorteringarna samtidigt, så motverkar det penningpolitiken och då har man nästan bett om ännu högre räntehöjningar. Det finns alltid en strävan att här och nu söka en gratislunch. Det brukar leda till att man får större bekymmer längre fram.”
Stefan Ingves, SVT, 22 dec 2022
- Riksbanken delar FI:s syn på skuldsättningsgrad och risk.
- Fallande bostadspriser kan medföra problem för hushåll med höga skulder genom inlåsningseffekter om värdet på bostaden blir lägre än skulden.
Regeringen: I nuläget motiverar hög inflation att behålla kravet
”Det allra viktigaste vi kan göra, det är att inte motverka det Riksbanken gör med penningpolitiken”
Elisabeth Svantesson, SVT, 15 jan 2023
- Regeringen överger sitt vallöfte att pausa amorteringskravet, med hänvisning till Riksbankens varning att sänkta krav skulle öka inflationen.
- Man delar FI:s riskbedömning angående hushållens skuldsättningsgrad.
- FI har givits i uppdrag att utreda möjligheterna till enskilda undantag för pressade hushåll.
Motståndarna
Regeringen: Slopat amorteringskrav behöver inte utredas
”Vi menar bara att man ska pausa. Regeringen borde peka med hela handen och säga nu pausar vi amorteringskravet. Många kämpar just nu med sina bolånekostnader, med sin ekonomi generellt och hushållen är oroliga. Då kan man alltså pausa. Det behöver inte utvärderas eller utredas.”
Elisabeth Svantesson, SVT 8 september 2022
- Under valrörelsen lovade Moderaterna, stödda av andra borgerliga partier, en omedelbar paus i amorteringskravet, i syfte att lätta bördorna för hushållen.
Lars E O Svensson, ekonomiprofessor: Skulder är ingen finansiell risk
”Man borde avskaffa amorteringskraven helt och hållet, permanent. Låt banker och låntagare själva fritt komma överens om eventuella amorteringar (…) det är inte så att amorteringskraven ökar hushållens motståndskraft och därmed minskar risken för finansiella kriser. I stället minskar hushållens motståndskraft.”
Di, 12 jan 2023
- Amorteringskravens samhällsnytta går inte att påvisa, tvärt om har de stora individuella och samhälleliga kostnader.
- Skulder i sig skapar inte risker för den finansiella stabiliteten eller konjunkturen. Det viktiga är hushållens förmåga att klara av betalningarna. Skuldbetalningarna relativt disponibel inkomst är låga idag i ett historiskt perspektiv.
- En bolånekris är långt borta, trots höjda räntor, eftersom det finns marginaler i bankernas kreditprövning.
Annika Alexius, ekonomiprofessor: FI under stark press att göra något
”Kvantitetsrestriktioner som amorteringskrav är mycket sämre än prissignaler (högre räntor) och slår orättvist mot unga förstagångsköpare”
Afv, 29 jun 2022
- FI har varit under press att agera angående den höga skuldsättningen och bostadspriserna. Nu när räntorna stiger kan man lätta på amorteringskraven.
Robert Boije, SBAB: FI blundar för viktig forskning
”Såväl Riksbankschefen Stefan Ingves som FI:s generaldirektör Erik Thedéen har hävdat att en temporär lättnad från amorteringskraven skulle spä på inflationen och tvinga Riksbanken till att höja styrräntan mer än i annat fall. Det är en illa underbyggd slutsats. (…) I rådande läge är det en självklarhet att amorteringskravet bör pausas.”
SvD, 11 oct 2022
- FI hävdar att amorteringskraven bidrar till att undvika att högt skuldsatta hushåll drar ner på konsumtionen i en lågkonjunktur eller vid kraftigt stigande räntor. Men forskning visar att högt skuldsatta hushåll som inte använt sin belåning till överkonsumtion, inte heller drar ner konsumtionen mer än de som är lågt skuldsatta.
- Statistik över konsumtionsmönster och sparande tyder på att svenska hushåll inte belånar sina bostäder för rena konsumtionsändamål så mycket att det är en makroekonomisk risk.
John Hassler, professor i makroekonomi: Amorteringskravet slår hårt mot unga
”Amorteringsreglerna medför en skev fördelning av boendeutgifter över livet som är privat- och samhällsekonomiskt skadlig”
SvD 30 dec 2022
- Unga trängs ut från bostadsmarknaden och måste helt undantas från kravet.
- Boendeutgifterna bör utjämnas över livet med annuitetslån som förändrar andelen amortering och ränta inom ramen för en jämn månadskostnad.
- Vilken typ av lån som är rimlig för en individ ska inte avgöras av FI utan av bankerna.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du fler intervjuer
