Läkemedelsanalytiker: ”Vi är inte med på haussetåget i Novo”

På 17:e hålet på Visby GK började telefonen ringa. Novo Nordisks Select-studie var ute och den danska läkemedelsjätten rusade på börsen.

“Att ett så stort bolag kan lyfta 17% på en kortfattad pressrelease är remarkabelt. Det blev ett spännande utslag på 18:e hålet”, säger läkemedelsanalytikern Mattias Häggblom, som är tillbaka på Handelsbanken efter semestern.

Utslaget gick inget vidare, då analytikern ruskades om av stormen Hans, i kombination med årets kanske största nyhet i läkemedelsindustrin.

“110 miljoner amerikaner har obesetias (fetma, reds anm) och Select-studien visar att läkemedlet Wegovy inte bara minskar vikten hos patienterna, utan också minskar risken att få stroke eller hjärtinfarkt”, förklarar Mattias Häggblom.

ExportbolagKrönika

Dansk succé exponerar svensk vanföreställning

Flyttar fokus från viktminskning

Han menar att Novo Nordisk preparat därmed går från att vara en estetisk behandling för viktnedgång, till att vara en faktisk medicinsk behandling.

“Det finns ett stigma runt obesitas som vi sällan pratar om. Select-studien gör att fokus flyttas från viktminskning, till vad läkemedelsutveckling handlar om – att förbättra patienters liv och inte bara deras utseende”, säger Häggblom och fortsätter:

“De obesitasläkemedel som tidigare funnits brukade landa kring 5% viktreduktion, medan Wegovy minskar vikten med minst 15%. Viktnedgång i kombination med Select-studien bör medföra att det går att inkludera i högkostnadsskyddet. Få obesitasläkemedel gör det och de patienter som har behovet, har ofta inte råd att lägga 20-25 000 kronor per år på behandling.”

Den trånga sektorn just nu är produktionen menar Mattias Häggblom. Detta då efterfrågan är hög även på Novo Nordisk diabetespreparat Ozempic, som också innehåller semaglutid.

“Efterfrågan är mycket mycket större än vad Novo klarar av, så deras investeringsbehov är stort. Produkterna fermenteras fram i levande system och det tar kanske 3-5 år att färdigställa en ny fabrik. Det är väldigt komplext och därför är det också få spelare kvar i branschen.”

Trots studieframgången har Handelsbanken ett neutralt råd på Novo Nordisk.

“Vi är inte med på haussetåget, men vi förstår folk som är det. Bolagets koncentration till molekylen semaglutid är extrem. 2027 så är ungefär två tredjedelar av försäljningen på en och samma molekyl. Det är en operativ risk, men också en uppsida så länge saker och ting går bra. Därför är vi neutrala.”

In i vaktmästeriet på ett bananskal

Det är svårt att få stopp på Mattias Häggblom när han väl fått upp farten och det märks att han brinner för ämnet och branschen, som han kom in i på ett bananskal.

“Jag sommarjobbade på posten under min utbildning till biolog och mamma tyckte att jag borde kunna göra något vettigare. Hon hade hand om barnen till en chef på Aragon Fondkommission och frågade om de inte hade något bättre, så då fick jag sommarjobb i vaktmästeriet där.”

Från vaktmästeriet jobbade Häggblom sig upp till ett kvällsjobb på backoffice vid sidan av biologistudierna. Sedan knackade han på hos tech- och healthcare-teamet och blev analytikerassistent.

“När jag var klar med mina studier hade jag blivit så förtjust i den här industrin och pulsen som finns i aktiemarknaden att jag inte var intresserad av att jobba som biolog. Efter att ha gjort ett halvårs examensarbete på ett biotechbolag i USA insåg jag att vit labbrock inte var för mig.”

Mattias Häggblom har alltid varit fascinerad av det naturvetenskapliga berättar han, men tyckte det var för mesigt att plugga biologi, så först började han maskineknik på KTH.

Skulle rädda världen i kånken

“Efter tre terminer insåg jag att vad fan, det här är inte min grej. Herregud, ska jag räkna på hållfasthetslära och hur mycket tyngd broar klarar av så kommer jag att dö. Så då blev det biologi istället”, berättar han och fortsätter:

“Jag trodde att jag skulle bli en så här grön biolog med Fjällräven Kånken och rädda världen, men jag växlade om ganska snabbt till den vita biologin med labbrock. Men en Kånken har jag fortfarande och aktier i Fenix Outdoor!”

“Jag har ofta en Fjällrävenjacka över kostymen, det har blivit min grej. Kanske för att på något sätt leva kvar i idén att jag nån gång ska bejaka den där gröna sidan av biologin också.”

Med 25 år i branschen har Häggblom hunnit täcka många life science-bolag, allt ifrån små forskningsbolag till de stora pharmabjässarna.

“En del fastnar i att de antingen täcker medtech, biotech eller läkemedel. Jag täcker några medtech-bolag, några pharmabolag och några biotech-bolag. Jag tror att det ger en styrka, att inte fastna i ett segment.”

Välstuderad bakterie

Probiotikabolaget Biogaia är ett bolag som Mattias Häggblom följt sedan han gjorde deras börsintroduktion 1998.

“Jag gillar saker och ting som är lite kontroversiella för det skapar debatt och probiotika är lite kontroversiellt, men Biogaias Lactobacillus Reuteri är nog den mest välstuderade stammen som finns.”

Produkterna är inte receptbelagda och Häggblom definerar det som ett konsumentvarumärke som är uppbackat av oproportionerligt mycket data.

“Peter Rothschild, Biogaias medgrundare, har från dag ett trott stenhårt på att via kliniska studier få barnläkare att rekommendera probiotika för behandling av kolik, vilket ungefär en tredjedel av alla barn drabbas av de första månaderna. Nu 20 år senare har bolaget också kommit in på oral munhälsa med olika sugtabletter för att minska risken för blödande tandkött och tandlossning.”

BiogaiaKommentar

BioGaia: Fortsätter imponera

Bolagets VD Isabelle Ducellier, tidigare VD för Pernod, har inlett flera samarbeten med influencers i sociala medier för att öka marknadsföringen.

“Hon är duktig på att bygga brand, men nu går hon vidare till Orkla och en ny VD är på väg in.”

KONTROVERSIELLT FÖRVÄRV

Mattias Häggblom tycker att Biotages köp av Astrea Bioseparations är en annan branschhändelse värd att lyfta. Uppsalaföretaget Biotage har funnits på börsen sedan 1999 och säljer verktyg för forskning.

“De har varit väldigt starka framförallt inom kemi, men genom förvärvet av Astrea får de över en natt ett produkterbjudande inom biologiska läkemedel. En del ser förvärvet som kontroversiellt då en ny huvudägare kommer in i form av private equity-bolaget KKR. Vi tycker att det blir ett starkare och mer balanserat bolag som nu kan rikta in sig på biologiska läkemedelsområden, vilket de tidigare saknat”, säger Mattias Häggblom.

“Om det här blir bra så kommer man prata om den här transaktionen om fem år. Som vattendelare är det intressant och ett av de mest intressanta köpen i år.”

VÄXTVÄRK I PRINTERN

3D-printföretaget Bico, som haft en motig börsresa de senaste åren, är ett annat av de 20-tal bolag som Häggbloms healthcare-team täcker. Där har växtvärk satt käppar i hjulet menar analytikern.

“När de kom till börsen var de väl drygt tio personer. Efter ett antal förvärv blev de snabbt tusen anställda, vilket gett stora utmaningar, inte minst organisatoriskt. Då påminns man om värdet av organisk tillväxt. Att vårda så många förvärv är också tufft.”

Efterfrågesituationen ser också dramatiskt mycket sämre ut än då bolagen förvärvades, menar Häggblom.

TOXISK COCKTAIL

“Det här är inte unikt för Bico, det drabbar många andra bolag också, men att vara liten med många förvärv och olika rapporteringssystem kan bli en ganska toxisk cocktail. Det har ju marknaden också kunnat konstatera utifrån siffrorna och utmaningarna består.”

Att tyska Sartorius köpte 10% av bolaget till premie är dock intressant och kan kanske leda till uppköp tror analytikern.

“Det finns mycket att oroa sig för i Bico och alla förväntar sig nog en svag Q2-rapport, allt annat vore en chock, men det intressanta är Sartorius inträde, de är en stor branschaktör och håller inte på med välgörenhet.”

ett jätteproblem i usa

Läkemedelsbolaget Camurus, som kanske är mest kända för sin behandling för opioidberoende, kom nyligen med en stark rapport.

“Vi tycker att det är ett väldigt fint bolag. Läkemedelsberoende är ett jätteproblem framförallt i USA, med ett par miljoner amerikaner som är drabbade.”

Här drar Mattias Häggblom paralleller till problemet med fetma.

“Obesitas ger knä-, höft- och ryggproblem. Smärtbehandlingen från framförallt Purdue Pharma har skapat en beroendeproblematik som Netflix gjort serier om och bolaget är uppe i rätten i USA för förlikning.”

INGEN ONE TRICK PONY

“Tack vare Camurus teknologi kan Buvidal tas så sällan som en gång i månaden, vilket underlättar för de som har svårt att sköta sin behandling”, berättar Häggblom.

Nästa steg för bolaget är att lämna in en ansökan för att kunna behandla Akromegali (för mycket tillväxthormon, reds anm) och ett par cancerindikationer med deras teknik slow release.

“Camurus växer snabbt, har bra lönsamhet – plus en pipeline. Vi gillar såna bolag, det är ingen one trick pony.”

“Life science är en djungel för den som inte är i branschen, men det är väl därför sådana som jag har ett jobb att gå till kanske”, avslutar analytikern för att skynda iväg på lunch. Möjligen iförd Fjällräven.