Kreditchefen: ”Centralbankerna har underskattat riskerna”

Förra veckans kollaps i den amerikanska nischbanken Silicon Valley Bank, SVB, har framkallat ordentliga efterskalv på de finansiella marknaderna. Allra värst är det på räntemarknaderna, i synnerhet den amerikanska. Louis Landeman, chef över Danske Banks kreditanalys, säger att det är en av de större marknadsrörelserna på “väldigt lång tid”.

“Även om aktiemarknaden har pressats så har rörelserna varit större på räntemarknaderna. I USA har räntorna ställts ned rätt rejält. Tvåårsräntan har gått från 5 till 4 procentenheter på bara något dygn. Det är en av de större marknadsrörelserna på väldigt lång tid.”

Silicon Valley Bank (SVB)Artikel

Bankkrisen – detta har hänt

Han själv lutar åt att de senaste dagarnas rörelser i framförallt långa räntor kommer att visa sig vara en överreaktion.

“Den initiala reaktionen har varit att en bankkris är i antågande och att Fed inte kommer kunna höja räntan lika mycket som prognostiserat. Men amerikanska myndigheter har nu satt in rätt rejäla åtgärder för att stabilisera läget. Skulle det lugna ned sig och bankoron mildras tror jag att Fed kommer fortsätta höja. Det primära mandatet just nu är ändå att få bukt på inflationen. Det ska nog till ganska mycket för att ge upp det. Men skulle det vara en bankkris kommer man nog inte fortsätta höja.”

Han tror att det är ännu är för tidigt att dra stora makroekonomiska växlar på den bankkris som uppstått i USA. Att den svenska riksbanken skulle ändra sin räntebana nämnvärt till följd av de senaste dagarnas händelser bedömer han inte som särskilt troligt.

“Jag har sett vissa banker som tror att Riksbanken höjer 25 punkter mindre, att det blir en höjning på 25 punkter istället för 50 i april. Men det har ju bara gått några dagar. Jag tror det är för tidigt att dra några stora växlar på detta.”

“UNDERBETYG TILL AMERIKANSKA BANKSYSTEMET”

Att själva bankkrisen skulle spridas till Europa bedömer han heller inte som särskilt sannolikt.

“Det vi ser nu i USA är effekter av den bristande övervakningen, och är ett underbetyg till både det amerikanska banksystemet och SVB. Det är väldigt grundläggande för en bank att ha matchande in- och utlåning och tydliga likviditetskrav. Det har man misslyckats med i SVB, på ett ganska flagrant sätt.”

Grundproblemet, säger Landeman, är att Donald Trump 2018 minskade översynen och regleringen av de mindre nischbankerna i USA, däribland SVB.

“Även om det är en nischbank så är den fortfarande stor, nummer 16 i USA. Man har hela tiden medvetet hållit sig på denna nivå för att undslippa den hårdare reglering som de tolv största bankerna har haft”, säger Landeman.

Detta har lett till oro för att liknande amerikanska nischbanker har gjort på samma sätt. Men att en liknande oro skulle uppstå i Europa bedömer Landeman som mindre sannolikt, då regleringen är hårdare här.

“De europeiska bankernas krav på matchning och likviditet skärptes efter förra finanskrisen. Men klart att det finns europeiska banker som är svagare, så man kan inte helt utesluta en eskalerande kris i europeiska banker. Exempelvis är Credit Suisse en bank som marknaden är lite rädd för. Inte direkt relaterat till de amerikanska bankerna, men banker med problem kan drabbas extra hårt i en sådan miljö vi är i nu.”

“UNDERSKATTAT RISKERNA PÅ OBLIGATIONSMARKNADERNA”

Även om den amerikanska staten lyckas mildra bankkrisen kan problemen redan ha slagit sig fast i andra delar av det finansiella systemet. Landeman oroar sig över obligationsmarknaden, som de senaste åren har drabbats hårt av centralbankernas massiva stödköp. Detta har lett till en tunn likviditet i marknaden, vilket kan leda till kraftiga prisrörelser och gör marknaden sårbar. Landeman drar en parallell till händelserna i Storbritannien i slutet av förra året.

“Nu går räntorna ned väldigt kraftigt, men i slutet av 2022 hade vi enorma ränteuppgångar i Storbritannien när den dåvarande regeringen presenterade en ofinansierad budget och räntorna stack iväg. Detta i sin tur ledde till akuta problem för bland annat pensionsbolag, och Bank of England fick gå in och stödköpa obligationer och regeringen backade från sitt budgetförslag.”

Som läget är nu kan centralbankerna komma att behöva intervenera igen, säger Landeman.

“Jag tror att man från centralbankshåll har underskattat riskerna med obligationsmarknaden. Nu är vi i en olycklig situation med en kraftigt förhöjd risknivå i systemet. Många aktörer är beroende av obligationsmarknaden för att låna pengar, inte minst staterna själva. Om centralbankerna än en gång behöver gå in och rädda obligationsmarknaden har man ju misslyckats med sitt överordnade uppdrag om att skapa stabilitet på marknaderna.”