Kursraketerna tror på fortsatt succé: ”Varje kris har vi fått nya kunder”

Ett rytmiskt sorl av löpande band och maskiner fyller lokalen. Genom fönstren når solens strålar in och fabriksarbetarna är klädda i svart. Här, i södra utkanten av värmländska Årjäng, finns en av kontrakttillverkaren Hanzas fabriker. Längs en rad ligger nyproducerade kretskort som ska monteras i plasthöljen. Det är sändare som ska placeras i fordon och underlätta passage vid vägtullar.

Erik Stenfors leder vant runt i hallarna tillsammans med fabrikschefen. Han är VD och grundade Hanza 2008. Under arbetsveckorna är han ständigt på resande fot. Åtskilliga gånger har han kört de 40 milen från hemmet i norra Stockholm till fabrikerna i Årjäng för två dagars arbete innan resan fortsätter till någon av de andra fabrikerna i Värmland, Estland, Finland, Tyskland, Polen eller Tjeckien.

Förra året hade Hanza en omsättning på 3,5 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning från 2021 då bolaget omsatte 2,5 miljarder. Även börskursen har stuckit iväg – sedan maj 2018 har aktien rusat med hissnande 552%.

Hanzas strategi är att bygga fabrikskluster, där flera olika komponenttillverkare finns regionalt. Västra Värmland är den svenska delen av bolagets hjärta – bara i Årjäng finns elektronikttillverkaren Hanza Elektromekan och mekaniktillverkaren Hanza Mechanics.

”Vi har aktivt undvikit storstäderna. Lokalerna är för dyra, det går inte längre att göra så som Ericsson gjorde till exempel när de byggde upp sin verksamhet i Stockholm”, säger Erik Stenfors och fortsätter:

”Vi kallar det landsbygdsmodellen. Vår utmaning är att kontinuerligt rekrytera i mindre orter, men å andra sidan får vi lojala medarbetare som bygger upp en enastående kompetens.”

Finanskrisen blev första testet

De nordiska kontraktstillverkarna är en rest från en tid när de större industrierna började outsourca delar av tillverkningen. För nästan varje teknologi har det dykt upp en kontraktstillverkare som ska underlätta i värdekedjan. Det kan även handla om att kunden, ofta en större industrikoncern, inte vill sköta viss tillverkning in-house och därför ser det som mer rationellt att överlåta den åt kontraktstillverkarna.

Bland de större kontraktstillverkarna återfinns förutom Hanza, även AQ Group, Note, Inission, Nolato, norska Kitron samt finska bolagen Incap och Scanfil.

För de noterade kontraktstillverkarna har börsresan hittills varit en succé – samtliga har växt med hundratals procent sedan börsnoteringarna. Det som skiljer dem åt är framför allt deras nischer. Hanza satsar på ett helhetskoncept med tillverkning av delar och slutmontering samt produktutveckling och rådgivning. AQ Group fokuserar på kablage, tunnplåt och plast. Nolato på plastkomponenter. Note, Inission, Incap, och Kitron på elektronik och Scanfil på en kombination av tunnplåt och elektronik.

Erik Stenfors är som serieentreprenör ett välkänt namn inom branschen. Redan 1999 grundade han nämnda Note. Han lämnade som VD i maj 2006, men det gick inte lång tid innan han iscensatte nästa affärsidé, Hanza, sommaren 2008.

Namnet och loggan har han hittat på själv, och med sig i ryggen vid en starten hade han riskkapitalbolaget Coeli. Men också en rad privatinvesterare som Enator-grundaren John Wattin och sin tidigare styrelseordförande från Note, Sten Dybeck.

En månad efter koncernen skapats drogs mattan undan när Lehman Brothers kollapsade i New York.

”Första bolagsstämman fick jag säga till våra aktieägare: ’Jag hoppas det blir en andra bolagsstämma’. Det var målet. Inte att tjäna pengar och växa utan att finnas kvar ett år till”, minns Erik Stenfors.

Informationssäkerhet viktigt

Erik Stenfors, som har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Kungliga tekniska högskolan, säger att det som driver honom är intresset för tillverkning och att hitta lösningar på problem.

Vid Affärsvärldens besök i Årjäng är han mån om att både reporter och fotograf ska förstå allt som rör kontraktstillverkningen och säger skämtsamt att det ska bli en quiz vid besökets slut. För en utomstående kan det framstå som ett myller av olika verksamheter som ska gå samman, men sedan har Hanza också mottot: ”All You Need Is One”.

I varje kluster finns fabriker specialiserade på tunnplåtsmekanik, tung mekanik, kablage, elektronik, maskinbearbetning och montering. Hanzas kunder, verkstadsbolagen 3M, ABB, Epiroc, Sandvik, Saab och Tomra, kan göra en beställning och få rådgivning från Hanza och sedan få allt från prototyper till volymproduktion levererad.

Om kunderna handlar från Hanzas konkurrenter kan kedjan se annorlunda ut, då vissa elektronikkomponenter kan tillverkas i Polen, kabelproduktion ske i Turkiet och plasthöljet pressas samman i Kina för att sedan slutmonteras i Ungern och sedan skickas till kunden.

”Den som vill stjäla konstruktioner och annan patentkritisk information kan inrikta sig på kontraktstillverkarna där mycket information finns. Därför har vi arbetat oerhört mycket med informationssäkerhet”, säger Erik Stenfors.

Själva poängen med kontraktstillverkarna är just att de ska kunna vara ett extra par händer, inte helt olikt ett konsultbolag. Eftersom kontraktstillverkare producerar åt olika produktbolag blir det billigare produkter än för en industrikoncern som tillverkar sina egna delar. Kontraktstillverkarna kan också snabbt ställa om tillverkningen eftersom maskinparken är mer diversifierad.

30 000 kretskort i veckan

På Hanzas tillverkningslinor ligger produktionsbrickorna upplagda för att montera samman kretskorten. På en vecka kan 30 000 kretskort tillverkas. Bolaget köper in rena plastbrickor och ett stort antal elektronikkomponenter för att anpassa det efter respektive kund. Först får varje bricka en ID-märkning innan den rullas vidare längs linjen. Nästa steg är att screen-trycka på en lodpasta för att komponenterna ska fästa.

Slutprodukten ska bli brobizz-pass som används för att passera över Öresundsbron.

”Det är som att trycka mönster på en t-shirt, men mer sofistikerat. Det finns en kamera som synar det här kritiska momentet. Misslyckas appliceringen av lodpastan blir det problem, så det är mycket kvalitetsarbete i det här”, berättar Erik Stenfors.

Därefter smattrar det till och komponenterna trycks fast på mönsterkortet och förs sedan in i en ugn som omsmälter kortet i 250 graders värme. Kortet får därefter svalna och slutstationen längs linjen är en maskin med en kamera där korten matas in för att kontrolleras. Har något blivit fel repareras kortet och får ibland lödas för hand. Därefter fortsätter kretskorten sin väg till olika monteringsgrupper där de kan monteras på plasthöljen eller andra produkter för att sedan packas och skickas iväg till kunden.

”Många kunder vill att vi skickar direkt till slutkunden. Det är rakt på, inga omvägar”, betonar Erik Stenfors.

Han återkommer ofta till att långsiktighet är ett av skälen till att Hanza lyckats parera kriser under åren.

”Varje kris har vi fått nya kunder till Hanza, och vi tappar heller inga kunder. Det är i en kris som man omprövar sin leverantörskedja och vi har kunnat få nya kontrakt då”, säger Erik Stenfors.

Han förklarar att kunder i regel inte vill byta leverantörer i högkonjunktur eftersom allt fungerar som det ska. Vid lågkonjunktur går volymerna ner och kostnaderna pressas, men inflödet av nya kunder blir större.

Organisationen viktig

Knappt fem minuters bilfärd från den mekaniska fabriken ligger det nordiska travmuseet med sin restaurang, där besökarna kan njuta av utsikten mot travbanan över lunchen. Erik Stenfors hälsar vant på olika medarbetare som också valt att välja mellan stekt fläsk med potatisbullar och pocherad kummel med vitvinssås till lunch på “ortens bästa restaurang”.

Erik Stenfors berättar att han bygger upp företagets organisation med viss inspiration från det militära. Själv gjorde han värnplikt som chef för en spaningspluton på Hälsinge Regemente 1985/86.

”Militären har byggt en organisation i århundranden under de svåraste omständigheterna där man kan dö. Där har man lärt sig att man måste gruppera sig och sprida information snabbt och på ett systematiskt sätt”, säger han mellan tuggorna och fortsätter:

”På samma sätt har Hanzas kluster byggts upp systematiskt, där klusterna är som olika divisioner och regementen. De måste kunna fungera självständigt men ändå kunna arbeta tillsammans och strukturerat. Och kommunikation är avgörande för snabb och pålitlig tillverkning.”

Varför fortsatte du inte inom det militära?

”Det var för segt. Det var i slutet av 1980- talet, det var lite för mycket myndighet och allting var så förutbestämt med alla övningar. Det var en mall, och jag tycker lite mer om kreativiteten som finns i näringslivet”, äger Erik Stenfors.

Och kreativiteten kommer inte bara till del för bolaget. Erik Stenfors berättar att de har lyckats skapa ett gott samarbete med kommunerna där fabrikerna ligger för att skapa rätt förutsättningar för arbete.

”På mindre orter kan kommunen också vara en konkurrent om arbetskraften, men vi tror det är bättre att prata med varandra. Här i Årjäng finns det också konkurrens från större kommuner, som Arvika, eller de som ligger och veckopendlar till Oslo där lönerna kan vara mycket högre”, säger han.

För Hanza är det viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare och ha ett gott rykte på orten. Det gör det enklare att också rekrytera hemvändare, som efter studier eller jobb på annan ort valt att flytta närmre släkt och familj i Värmland.

Utmanar i Värmland

Drygt 90 minuters bilfärd österut från Årjäng, i Karlstad, sitter Fredrik Berghel i en kontorslokal ett stenkast bort från viken Lambergstjärnet där solen blänker på vattenytan. Han är VD på Inission, som också är en av de Värmlandsbaserade kontraktstillverkarna med fabrik i bland annat Munkfors.

KontraktstillverkningKommentar

Kommentar: Inission, Nolato och Kitron

Förutom Munkfors finns fabriker på fyra andra platser i Sverige, samt i Norge, Finland och Estland. Dotterkoncernen Enedo finns i Finland, Italien och USA samt med produktion i Tunisien. Enedo tillhandahåller dock ingen elektronikttillverkning, utan tillverkar komponenter för olika maskiner och utrustning.

Enligt Fredrik Berghel råder det hård konkurrens bland kontraktstillverkarna i Sverige, som också påverkas av globala aktörer.

”Vi har hållit på i 15 år och det är en väldigt tuff bransch som var plågat av överkapacitet i Sverige när vi började. Och som om inte det räcker så kan kunden gå till Baltikum, Polen, Bulgarien, Rumänien och köpa ännu billigare. Och räcker inte det heller så kan de köpa det i Asien, det är ännu billigare”, säger Fredrik Berghel.

Låg volym och hög mix

Pandemin med efterföljande komponentbrist och handelssvårigheter gjorde att kontraktstillverkarna hamnade i en komplex situation. Komponentbristen uppkom på grund av de lockdowns som gjordes vid komponenttillverkningen i främst Asien. Samtidigt ökade efterfrågan på konsumentelektronik dramatiskt när många personer skaffade sig hemmakontor.

InissionKommentar

Inission: ”Nya Note”

Samtidigt lyfter han fram att pendeln började svänga tillbaka redan innan pandemin kom. Det är följden av digitalisering och automatisering, men också att elektronikanvändning ökat så pass mycket att det behövs fler producenter som kan göra ännu mer sofistikerade komponenter. På kontraktstillverkar-språk fokuserar Inission på det som kallas high mix, low volume – det vill säga förhållandevis låga volymer där produkterna som tillverkas är desto mer anpassade eller konfigurerade för slutkunden.

”Kina är inte ’gratis’ längre och ligger långt bort. Får du en container med grejer som inte funkar gör det allting jobbigare. Så närheten finns det också en prislapp på och det är det som blivit någon sorts balanspunkt”, förklarar han.

Inission är liksom Hanza inriktat på elektronik- och mekanikprodukter, men har inte samma klusteruppbyggnad i sin organisation. Istället samarbetar fabrikerna över hela norra Europa kring slutprodukten.

Den stora utmaningen är fortfarande komponentsbristen, även om den blivit mindre märkbar för Fredrik Berghel och hans kollegor.

”Det luckras upp successivt, när vi får ett leveransdatum nu så brukar det stämma, även om det kan ta tid. Men det är klart att det finns vissa komponenter som sänker produktionstakten”, säger Fredrik Berghel och berättar att deras prognos är att komponentbristen klingar av under andra halvåret 2023.

Undviker mäklardrivna processer

Inission är också känt för att hitta bolag som går dåligt och göra turnaround-case av dem. Men på förvärvsfronten är det relativt lugnt. Tillväxtmålet har bytts till att vara 5% förvärv och 10% organiskt, något som investerare också tryckt på för.

”Vi har några case som vi tittar på att förvärva. Vi undviker de mäklardrivna processerna eftersom värdeförväntningarna snackas upp”, säger Fredrik Berghel och berättar att han gärna skulle se en expansion i södra Norge, Finland, norra Tyskland och Benelux på sikt.

Under 2021 ökade Inission ägandet i finska Enedo och under tredje kvartalet förra året började Enedo konsolideras med Inission och kommer snart att avnoteras. Enedo tillverkar elektronik för strömförsörjning för industrier. Men bolaget ska fortsätta vara ett produktbolag och inte börja med kontraktstillverkning, håller Fredrik Berghel fast vid.

”Det blir som två vertikaler, som Wingefors skulle sagt. Men det är klart att det finns överlapp på kundsidan med”, säger han.

Värmlänningen Lars Wingefors, grundare och VD på krisande gamingbolaget Embracer, är nummer fyra på Inissions ägarlista med 14% av rösterna och 8% av kapitalet. Han satt även i Inissions styrelse tidigare.

”Han fick köpa drygt 10% efter börsnoteringen 2015. Lars Wingefors tänker på ett helt annat sätt och spelar i en annan liga nu. Han har haft det svettigt senaste tiden med Embracer, men när jag ringer så svarar han”, berättar Fredrik Berghel.

Rekrytering viktigt

Till skillnad från Hanza så har Inission fabriker i Stockholm och Malmö, även om värmländska Munkfors är det som är mest centralt placerat i organisationen. Utmaningen är även här att få kompetensförsörjningen att fungera.

”Ska vi anställa någon med studieskulder från någon annan del av landet så brukar de flytta till Karlstad och pendla. Men trots att vi är ett relativt litet bolag så kan vi ändå skapa karriärmöjligheter. Vi kan inte heller konkurrera med lön på samma sätt som i storstadsregionerna, men vi har lyckats hitta en stabilitet”, säger Fredrik Berghel.

Anledningen till att bolaget har en fabrik i Järfälla utanför Stockholm är för att kunna vara nära kunderna och få till bra prototyper.

”Vi ska inte ha en stor fabrik där, utan en kundnära fabrik som kan hjälpa till med prototyper, uppskalning och upprampning. Sedan flyttar produktionen till Tallinn eller Munkfors”, säger Fredrik Berghel.