”Kommer alltid vara dyrare om kalkylen ska gå ihop”

Klas Balkow blickar ut över det vidsträckta taket som är belamrat med nymonterade solcellspaneler. Förbi glider en man på elsparkcykel, klädd i bygghjälm och neonväst.

”De får inte åka på taket”, påpekar platschefen Mattias Åhlin.

Innan Åhlin gick över till Axfood var han chef för ICA:s e-handelslogistik. När han för två år sedan tillträdde som platschef på nybygget där vi står var platsen bara en grusgrop vid E18 i Bålsta.

Nu guidar han runt oss i Axfoods nya logistikcenter som väntas öppna nästa vår. På taket håller montörerna på att installera de sista av de 16 000 solpanelerna. Lockelsen att ta elsparkcykeln är begriplig. Det är stort som 15 fotbollsplaner och snart Sveriges största solcellspark på ett tak, men väntas trots det bara täcka en tiondel av anläggningens elförsörjning.

”Det är vår största satsning någonsin”, säger Klas Balkow om bygget där bara utrustningen för den automatiserade lagerhanteringen beräknas kosta 2,5 miljarder kronor.

När logistikcentret väl är i full drift ska det ersätta sex befintliga lager. 60% av Axfoods totala volymer ska hanteras från Bålsta, och det inom alla varumärken. Från Willys och Hemköp till restauranggrossisten Snabbgross.

Klas Balkow

Född: 1965 i Sandviken
Familj: Fru och två söner
Bor: Stockholm
Utbildning: Gymnasieingenjör, SSE Executive Education
Bakgrund: Volleybollspelare på elitnivå. Vann SM-guld 1990 för Lidingö. Ledande befattningar inom Procter & Gamble i Norden och USA samt Bredbandsbolaget. VD Clas Ohlson och AxImage (tidigare affärsområde inom Axel Johnson). VD och koncernchef för Axfood sedan 2016.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Svensk Dagligvaruhandel och styrelseledamot i Svensk Handel.
Fritid: Träning och golf
Handicap: 17

Kapprustningen

Axfood är inte ensamma. Det pågår en logistisk kapprustning i dagligvaruhandeln. På andra sidan E18 öppnade ICA nyligen sitt automatiserade e-handelslager. Till skillnad från konkurrenterna har dock Axfood valt att rymma både e-handel och lager för fysiska butiker under samma tak. Oavsett om beställningen sker från en Willys-butik i Skellefteå, ett restaurangkök i Västerås eller en stockholmare som klickat hem sina varor på nätet ska varorna levereras från lagret i Bålsta.

”Jag tror det är viktigt att man vågar gå sin egen väg. När vi är färdiga med det här finns det tre olika lösningar på marknaden och så får vi se vem som är vinnare. Men vi tror på vår väg…”, hinner Nicholas Pettersson säga innan han bli avbruten av en sågklinga.

Han är VD för Dagab, som är Axfoods inköps- och logistikbolag. På den positionen har han en undanskymd men central roll i koncernen. Inte minst vad gäller att hantera växande volymer. Under det första halvåret av 2022 ökade Axfood försäljningen med 7%. Det är nästan dubbelt så mycket som dagligvaruhandeln i stort, där försäljningen ökade med 3,4%. Vinstmarginalen landade på 4,3% under senaste kvartalet.

Tillväxten drivs på av matinflationen. Det menar Daniel Schmidt, som är analytiker på Danske Bank och bevakar dagligvaruhandeln. Men inflationen gör också att Axfood tar marknadsandelar, särskilt inom lågprissegmentet.

”Axfood tagit marknadsandelar kontinuerligt under väldigt lång tid, och det vi ser nu är att det accelererar när vi går in i sämre tider”, säger han till Affärsvärlden.

Med det nya logistikcentret finns kapacitet för 40% större volymer än idag. Och utöver centrallagret i Bålsta håller Axfood på att bygga ut kapaciteten för lagret i Göteborg, färdigställa ett separat e-handelslager, också det i Göteborg, samt bygga ett nytt automatiserat lager för frukt och grönt i Landskrona.

Hur ska ni hålla tillväxttakten uppe?

”Man får vara ödmjuk. Backar man tillbaka bandet så har den goda utvecklingen under de senaste åren byggt mycket på att vi har varit tydliga i vår strategi. Vi ska ha särskiljande koncept, och de ska utvecklas väldigt nära var behovet i respektive segment finns”, säger Klas Balkow och fortsätter:

”Willys med sin lågprisprofil med Sveriges billigaste matkasse, Hemköp med sin matglädje och matinspiration, Snabbgross… ja, jag behöver inte rabbla allt det där. Men till det jobbar vi med alla bakomliggande led, och väldigt mycket med att hitta synergier och utveckla dem. Som det vi gör här.”

Bakslaget efter pandemin

Alla siffror pekar dock inte uppåt. Klas Balkow har ett logistiskt problem att brottas med som handlar om allt annat än ökade volymer.

Under pandemin rusade den digitala försäljningen, för att sedan falla närmast hejdlöst. Under det andra kvartalet i år minskade försäljningen för Axfood inom e-handeln med 27,6% jämfört med samma period i fjol.

Konkurrenterna har drabbats av motsvarande tapp. Enligt Postnords e-barometer från augusti backade näthandeln inom dagligvaror mest av alla kategorier: -28% under det andra kvartalet.

Huvudförklaringen är såklart pandemin. Kunderna har återvänt till butikerna. Och även om försäljningen på nätet står för en större del än innan pandemin är kvartalssiffrorna en kalldusch. Nu står dagligvarujättarna med gigantiska lager färdigställda lagom till att hysterin med hemleveranser av mat har blåst förbi.

Den ”e-handelsboom” som det skrevs om under pandemin, har nu ersatts av referenser till löntagarfonderna i branschtidningar. ”E-handeln är ett jävla skit, men nu har vi släpat den hela vägen hit”, som en krönikör nyligen uttryckte sig och parafraserade Kjell-Olof Feldt i tidningen Market. 

”Att köra online och offline från samma lager är oprövat”, säger analytikern Daniel Schmidt om Bålsta-satsningen.

”Men det erbjuder samtidigt mer flexibilitet än ICA. Axfood har på det sättet gått en väg som ger dem lite större manövreringsutrymme”, fortsätter han.

Även Klas Balkow trycker på att Axfood genom lösningen blir mindre känsliga för de tvära kast som det senaste året präglat e-handeln.

En bransch som går i rött

Hela branschen har dock problem med lönsamheten. Och internationellt ser det inte bättre ut. Stora aktörer som brittiska Ocado Group eller danska Nemlig.com dras med röda siffror.

Det verkar svårt att gå med vinst, finns det någon som gör det?

”Ja, jag letar fortfarande”, kommenterar Klas Balkow exemplen, innan han lägger till:

”Men vi har flaggat för att Willys förra året nådde break-even.”

Det är väl mycket click-&-collect, snarare än hemleverans?

”Det är mycket click-&-collect. Men the last mile, som det så populärt kallas, att transportera ut varorna till kund är kostsamt. Vi verkar i en lågmarginalbransch. Vi sitter inte på så höga bruttomarginaler för att täcka de här delarna. Det bygger på utveckling. Det bygger på volym. Och där är en del att se över de bakomliggande leden och automatisera plocket.”

E-handeln av mat skiljer sig mycket åt från annan e-handel. Balkow jämför med att köpa en skjorta på nätet. Då är det en produkt som levereras hem till dig och hängs på dörren, eller kanske levereras i en postbox eller till ett utlämningsställe. En vanlig e-handelskund för Axfood beställer 30–50 artiklar, som kräver tre olika temperaturer i hantering. Dessa ska sedan packas och levereras när kunden är hemma för att inte bryta temperaturkedjan.

”Det gör att kostnadsstrukturen för att hantera det här blir ganska hög. Tjänsten tror jag fortsättningsvis kommer vara väldigt uppskattad – men också något som kunden betalar en kostnad. Vi har trott väldigt mycket på transparent prissättning genom att ta ut en avgift, och det har visat sig vara framgångsrikt”, säger Balkow.

Ute i Bålsta försöker Axfood hantera kostnaderna med att leverera såväl kyl-, som frys- och torrvaror, genom automatisering. 80% av hanteringen ska skötas av robotar eller bakom skärmar.

”Att vi plockar både torrt, färskt och fryst med automation är lite unikt. Jag vet inte om det finns några liknande exempel i världen”, säger Nicholas Pettersson.

”Nej, inte kombinerat på det sättet”, flikar platschefen Mattias Åhlin in.

Osvuret är bäst

Klas Balkow vill idag inte spekulera i hur stor e-handeln kan bli.

”Jag började få den frågan för sex år sedan och har fått den kontinuerligt kring e-handeln: Hur stor kommer den bli? Det har varit förståsigpåare som sagt att den kommer bli X eller Y, då har mitt standardsvar varit att det inte är någon som vet exakt, och att man ska vara vaksam för att spekulera i det. Det kanske har varit ett tråkigt svar, men som jag känner mig lite mer glad för idag.”

Balkow gör ogärna framtidsspaningar, oavsett om frågorna rör matinflation eller e-handel. Men han har också varit med om stora omkast tidigare under sin karriär.

Den tog fart inom just dagligvaruhandeln. I ett decennium jobbade han för amerikanska Procter & Gamble, som står bakom alltifrån Head & Shoulders-schampo till Duracell-batterier. Det öppnade för en internationell karriär, och jobbet tog honom så småningom till USA. Men i IT-boomen mötte han erans kanske främsta entreprenör.

”Jag har gjort några lappkast i livet. Ett var att jag träffade Jonas Birgersson. Det här är år 2000, och visionen om all media i en kabel. Idag pratar alla om wifi, men det var inte längre sedan det rasslade i telefonluren om någon var uppkopplad”, säger Balkow.

Det var under tiden på Bredbandsbolaget som han kom i kontakt med Axel Johnson-koncernen. Och efter två år klev han in i styrelsen för bolaget AxImage, som hade agenturen för Fujifilm i Sverige och Norge.

”Jonathan har säkert knäppt med Fujis proffsfilm, en favorit bland proffsfotografer”, säger Klas Balkow och vänder sig till Affärsvärldens fotograf.

”Det här var 2002, och digitalkameran kom ju 1995-96. Vid det laget fanns otroligt bra digitalkameror, men analoga filmer sålde fortfarande jättebra. Alla på executive-nivå i Fuji och Kodak sa att det här kommer dippa, en, två, kanske tre procent – max! – per år under tio år. 2003 gick försäljningen ned med en tredjedel på fotosidan. Tappet fortsatte i samma omfattning 2004 och 2005. Kodak var världen starkaste varumärke 2002 och gick i konkurs några år senare.”

Försäljningsras på 30% är inte långt ifrån årets tapp inom e-handeln för mat. Försäljningen lär återhämta sig, utan att för den delen ersätta några större delar av den fysiska handeln. Det menar analytikern Daniel Schmidt, som till skillnad från Klas Balkow vågar sig på en framtidsgissning.

”Det har varit en ganska ordentlig återhämtning av marknadsandelar för den fysiska handeln under det här året, men att e-handeln kan komma upp till 10% av marknaden känns väl rimligt på sikt”, säger han.

Lågpristrend snarare än e-handel

På kort sikt ser det ljusare ut för Willys och lågprissegmentet, som premieras när kunderna blir mer prismedvetna i inflationens spår. Klas Balkow säger att Axfood nu ser en tydlig lågpristrend.

”Willys har haft en fin utveckling även tidigare, men i en tid med ökade priser inte bara på mat, men där många är oroliga över elräkningar och skenande bränslepriser, ser allt fler över sin ekonomi. I det har Willys en väldigt bra position som ledande lågprisaktör”, säger Klas Balkow.

Om lågpristrenden gynnar Willys, missgynnas premiumsegmentet med Hemköp?

”Lågpristrenden gynnar ju rena lågprisaktörer. Sen om vi ser till segmentet traditionellt livs, som Hemköp verkar inom, motsvarar det ungefär hälften av marknaden. Där gäller det att vara lika relevanta för den målgruppen. Det kommer alltid att finnas ett intresse av att handla i de kanalerna, även för de som inte söker sig till en renodlad lågprisaktör. Därför är det viktigt även för Hemköp att skapa prisvärde.”

Så sent som i december höjde Axfood sitt marginalmål till 4,5% från tidigare 4%. En förutsättning för att Axfood ska hålla marginalerna uppe är att de lyckas föra över prisökningarna på kunderna. Balkow tror inte att inflationen kommer leda till lägre marginaler.

”Det är bara att se historiskt, då har priserna över tid reflekterats ut till slutkonsument av den enkla anledningen att vi är en lågmarginalbransch. Jag menar, vi har 4–5% marginaler och de stora grossisterna har betydligt lägre än så. Det är viktigt att vi kan upprätthålla den här lönsamheten för att kunna fortsätta investera så mycket som vi gör, som till exempel här i Bålsta”, säger han.

Mer prismedvetna kunder lär dock missgynna e-handeln, och i synnerhet hemleverans med avgifter för hemkörning, bedömer Daniel Schmidt.

”Att konsumenten ser över sina månatliga utlägg ännu mer kan vara till nackdel för näthandeln tror jag vad gäller det korta perspektivet”, säger han.

För att få lönsamhet på hemleverans tror han tvärtom att det avgörande är att leverantörerna tar mer betalt för sin produkt.

”Det är svårt att säga när det kommer inträffa, men det är uppenbart att bolag som idag går med förlust får allt svårare att finansiera sig, vilket accentuerar behovet att se över leveransvillkor. Sedan återstår att se hur mycket den här automatiseringen ger för alla aktörer, så väl som hur mycket minskat generositet kan hjälpa”, fortsätter Daniel Schmidt.

Klas Balkow tycker att det återstår att se om prismedvetna kunder väljer bort e-handeln, men medger att hemleverans alltid kommer vara dyrare om ”kalkylen ska gå ihop.”

”Det bygger på volym, förtätning och effektivisering i bakomliggande led för att nå dit”, säger Klas Balkow.

Förlusterna tynger Mathem

Samma motivering ger han för försäljningen av Mat.se, som förvärvades av Axfood 2017 och såldes av innan årsskiftet mot betalning i aktier. Samgåendet mellan konkurrenterna Mat.se och Mathem är det första tecknet på en konsolidering i branschen. I sammanslagningen skrotades varumärket Mat.se och nästan samtliga anställda blev uppsagda.

Idag äger Axfood 16,6% av aktierna i Mathem, vilket gör Axfood till den största ägaren efter Kinnevik som har 30,9% av kapitalet. I ägarlistorna finns också H&M-arvtagaren Karl-Johan Persson och den danska Bestseller-miljardären Anders Holch Povlsen, som också är storägare i Nemlig.com. Mathem tyngs dock av stora förluster och tog i maj in en halv miljard kronor i den tredje investeringsrundan på drygt två år.

Klas Balkow poängterar att det finns stordriftsfördelar vad gäller teknisk utveckling, men också när det kommer till förtätning.

Transporterna kan optimeras om Mathem levererar till tre av dina grannar, samtidigt som Mat.se levererat till två, resonerar han.

”Hur kan vi få synergier i det här så att vi kan optimera, inte minst på transportsidan? Den delen har vi tittat mycket på”, säger Balkow.

På samma sätt resonerar Nicholas Pettersson kring Dagabs förvärv av grossisten Bergendahls Food, som också ger Axfood en ägarandel i City Gross. Med det ges ett tillträde till stormarknadssegmentet, där man tidigare lyst med sin frånvaro.

”Det fanns en stor industriell logik i affären, då vi tagit stora investeringar i automation, IT-system och infrastrukturen.”

Annat var det när han klev in som VD för åtta år sedan.

”Vi har gått från att vara en manuell aktör till en riktigt automatiserad. Tidigare satt vi med Excelfiler och magkänsla, nu är det IT-system, algoritmer och avancerad analys. Det är betydligt mer datadrivet hur vi jobbar med sortiment”, säger Nicholas Pettersson.

Avgörande för att hemkörning ska bli en lönsam affär, tror Klas Balkow är satsningarna på automatisering. Trots det och en ökad konsolidering kommer dock e-handeln aldrig att kunna konkurrera på prissidan, menar Balkow.

”Det här blir en tjänst till dig, för att du tycker det här passar ditt livspussel bättre. Att någon ska packa ner de här varorna till dig i en kasse och du ska få det hemkört till dörren kommer fortsatt vara väldigt uppskattat. Men det kommer alltid vara en tjänst som du betalar en kostnad för.”