Intervju Westinghouse
Kärnkraftsjätten: ”Då har vi börjat bygga en ny reaktor i Sverige”
Aziz Dag verkar säker. Inom fem år kommer koncernen Westinghouse ha påbörjat ett projekt för att bygga en så kallad AP1000 reaktor i Sverige, enligt Sverigechefen.
En profetia som inte verkar helt orealistisk, då kärnkraften onekligen är på frammarsch.
I en intervju med DN sa till exempel statsminister Ulf Kristersson (M) nyligen att byggnationen av en ny reaktor i Sverige kommer att påbörjas innan nästa val.
Och för bara några veckor lovade fjorton av världens största banker och finansinstitutioner att de ska öka sitt finansieringsstöd för kärnkraften.
Det är inte heller någon hemlighet att Vattenfall för diskussioner med Westinghouse och andra aktörer om ny kärnkraft.
”Två reaktorer av typen AP1000 skulle passa mycket bra på Ringhalsområdet på Väröhalvön”, säger Aziz Dag.
Har Westinghouse Sverige kapacitet att påbörja bygget av nya reaktorer?
”Vi klarar inte det själva från det svenska bolaget. Men vi är redo. Då kommer vi att involvera hela Westinghouses kompetens och tillgång till leverenskedjor. Det skulle också innebära fler anställda i Sverige”, säger Aziz Dag.
Hur det blir med den saken återstår att se.
Förra året lanserade regeringen en plan för ny kärnkraft. Målet är en utbyggnad som ger en total effekt om minst 2 500 megawatt som ska finnas på plats senast år 2035. Det motsvarar ungefär två traditionella reaktorer.
Kina storsatsar på kärnkraft
Så hur ser Aziz Dag på uppsvinget för ny kärnkraft?
Han menar att det dels är den gröna omställningen som driver på, dels behovet av planerbar el och nätstabilitet.
”Men frågan om energisäkerhet är också viktig. Många länder i öst har varit beroende av Ryssland för sin energiförsörjning.”
Kina störst på kärnkraft
Enligt World Nuclear Association finns det 440 kärnkraftsreaktorer i 32 länder. Samtidigt är 60 reaktorer är under konstruktion och 110 planeras att byggas.
Kina är den stora kärnkraftsnationen just nu med 31 reaktorer under uppbyggnad. Under senaste året har också efterfrågan på uran ökat kraftigt.
AP1000 storsäljare
Reaktorn AP1000 som Westinghouse planerar för den svenska marknaden är bolagets storsäljare. Den har en effekt på 1 200 megawatt vilket kan jämföras med 1 600 megawatt för med det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3.
Fördelen med AP1000, menar Aziz Dag, är att den tar mycket mindre plats än andra traditionella reaktorer på marknaden.
Bolaget har nyligen tecknat kontrakt om att leverera tre AP1000-reaktorer till Polen och nio till Ukraina. Även länder som Bulgarien, Tjeckien och Slovenien är på gång.
En eventuell AP1000-reaktor kan bli den första i Europa eftersom länder som Polen, som redan har tecknat kontrakt, inte har den utbyggda kärnkraftsinfrastrukturen som Sverige har.
Men på Westinghouses fabrik i Västerås tillverkas inte reaktorer.
Härifrån förser man däremot hela Europas kärnkraftsanläggningar med bränsle. Kärnkraftsnationen Frankrike är företagets största kund och står för en tredjedel av omsättningen.
Räddade Ukraina
Westinghouses kommunikationschef Johan Lövqvist lämnar över en nyckelring med en liten urankuts (storlek av en större ärta). Det är själva energikällan som Westinghouse laddar sina bränslepatroner med.
En sådan kuts innehåller lika mycket energi som 1 ton kol eller 560 liter olja. Innan kutsarna förvandlats till den behändiga storleken har Westinghouses kunder, som till exempel Vattenfall, levererat färdiganrikat uran i cylindrar med en anrikning på 3–5% till fabriken.
Där omvandlas uranet till gasform som sedan mynnar ut i ett pulver som kutsarna tillverkas av. I en bränslestav finns cirka 400 kutsar och i en hel bränslepatron finns cirka 100–300 bränslestavar, beroende på vilken bränsletyp det är.
Rysk reaktordesign
Därefter förs kutsarna in i en bränslestav som sedan monteras ihop till en bränslepatron och levereras till slutkunden.
Westinghouse tillverkar bränsle till tre olika reaktorer. Majoriteten går till tryckvattenreaktor med Frankrike som största kund. Näst störst är bränsletillverkningen för VVER-reaktorer som är en rysk reaktordesign.
Westinghouse har levererat kärnbränsle till Ukrainas ryskbyggda VVER-reaktorer under en längre tid, men det var efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 som läget blev akut.
Då gjorde fabriken i Västerås en rejäl omställning för att kunna leverera passande bränsle till samtliga reaktorer i Ukraina.
”Om inte vi hade hjälpt till så hade Ukraina hamnat i en väldigt svår situation”, konstaterar Aziz Dag.
Rigorösa säkerhetskontroller
Efter invasionen blev Westinghouses fabrik klassad som ett skyddsobjekt med förstärkt skydd mot sabotage, terroristbrott och spioneri.
De rigorösa säkerhetsrutinerna som följde märks. För tillträde till själva fabriken identifieras all personal – från fabriksarbetare till VD – med ögonscanning.
Verksamheten för svenska Westinghouse olika produktområden växer. Bolaget har anställt mycket personal de senaste åren inom alla produktområden och till fabriken har flera skift införts för att klara leveranserna.
Förutom kärnbränsle är produktområdet ”avveckling av kärnkraftsverk” ett exempel på ett snabbt växande affärsområde. Här är Tyskland som har stängt ned samtliga reaktorer de senaste åren en stor kund.
”Branschen tar hand om hela livscykeln. Det är klart redan vid byggnationen av reaktorerna. Vårt arbete i avvecklingen rör främst att montera ned och paketera de radioaktiva delarna i en reaktor”, säger Aziz Dag.
Snabb vändning
För bara några år sedan befann sig Westinghouse-koncernen en djup kris.
Då ägdes man av japanska Toshiba och efter att ett antal amerikanska kärnkraftsprojekt försenats var bolagets ekonomi i botten. 2017 var Westinghouse tvungna att ansöka om konkurs.
Men vändningen kom snabbt. Den kanadensiska jätten Brookfield köpte upp Westinghouse i samband med att kärnkraften påbörjade sitt uppsving.
Förra året sålde i sin tur Brookfield Westinghouse till en av sina egna fonder för förnybar energi och den kanadensiska urantillverkaren Cameco.
”Det var en så pass bra affär för Brookfield att samtliga anställda i Sverige fick en bonus på 50 000 kronor”, berättar Aziz Dag.
Det svenska kärnkraftsundret
Idag är de långa och oförutsägbara tillståndsprocesserna ett hinder för att bygga all slags ny energiproduktion och olika infrastrukturprojekt.
Aziz Dag konstaterar att det så klart är en faktor som kan sätta käppar i hjulen för en snabb utbyggnad av kärnkraften.
Samtidigt påminner han om det svenska kärnkraftsundret. Mellan åren 1966-1985 byggde Asea Atom elva kokarvattenreaktorer i Norden, nio stycken i Sverige och två i Finland. Parallellt under denna tid så byggde det amerikanska bolaget Westinghouse Electric tre reaktorer i Sverige av sin tryckvattenreaktordesign, Ringhals 2, 3 och 4.
Asea Atom blev sedan ABB Atom. Vid millennieskiftet köptes ABB Atom i sin tur upp och integrerades i den amerikanska koncernen Westinghouse Electric Company.
Här lägger Aziz Dag stor vikt vid den svenska ingenjörskonsten. Medan andra länder var tvungna att förlita sig på en färdig design så var det ingenjörerna på Asea Atom som designade Sveriges reaktorer.
”Frankrikes stora utbyggnad under 1970- och 80-talen skedde till exempel med Westinghouses licensierade teknologi. men i Sverige var det ingenjörerna på Asea Atom som designade de nio reaktorerna. Det är imponerande”, konstaterar Aziz Dag.
Läs mer: Så dyrt blir alternativet till ny kärnkraft: ”Svårt att se att det skulle bli billigare”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du fler intervjuer