”Huset på Lidingö min bästa investering”

Hon må vara ny på jobbet men Jessica Malmfors är numera en veteran inom svensk fondindustri. Före sommaren lämnade hon sin tjänst som VD för Nordeas kapitalförvaltningsverksamhet med ungefär 275 miljarder euro i förvaltat kapital. Det distribueras dels via Nordea banks försäljningskanaler, dels finns en stor internationell organisation som är helt oberoende av bankens försäljning.

”Nordeas kapitalförvaltning har en egen internationell affär med verksamheter i Norden, Europa, Amerika och Asien. Jag hade kollegor med många olika nationaliteter. Ett tag var jag den enda svensken i ledningsgruppen för kapitalförvaltningsdelen,” säger hon.

När Jessica Malmfors började där låg det förvaltade kapitalet på runt 185 miljarder euro.

”Det ökade genom att vi hade både starka produkter och en stark internationell distribution. Den externa affären gick väldigt bra och utlandsdelen motsvarade ungefär hälften av hela det förvaltade kapitalet.”

Lannebo Fonder är en långt mindre aktör, med cirka 90 miljarder kronor i förvaltat kapital. Storleken är relevant i fondsammanhang men även på det praktiska planet är skillnaden påtaglig mellan Nordea och Lannebo.

”Stora bank- och försäkringskoncerner är ganska komplexa organisationer med många olika typer av affärsområden. Det ligger i sakens natur att det finns en mängd olika intressen att ta hänsyn till. På Lannebo är det enkelt och tydligt: anställda och ägare brinner för fondförvaltning och alla jobbar mot samma mål. Det gör det enklare och mindre komplicerat”, säger hon och fortsätter:

”En annan sak är tillgängligheten. Man är närmare kunden här på ett sätt som är väldigt speciellt. Jag pratade till exempel med Annica på kundservice imorse. Hon berättade om en sparare som ringer med jämna mellanrum och idag fick han prata med en fondförvaltare för att få svar på sina frågor. I en alltmer digitaliserad värld blir service och tillgänglighet en konkurrensfördel”.
En annan påtaglig skillnad är att hon efter två veckor redan kan namnen på alla anställda. På förvaltningen på Nordea var det 900 personer, hela koncernen har 33 000 anställda.

EXTERNA FÖRÄNDRINGAR

Det är också stor skillnad på att bedriva fondverksamhet utanför en stor bankkoncern med egen distribution. En av de stora utmaningarna för fristående fondbolag utanför banksfären är möjligheten att nå kunder. Försäljning via fondtorg och andra distributörer är nödvändig vilket innebär att en del av fondavgifterna går till försäljningsersättning. Hur det ska se ut i framtiden är någonting som Finansinspektionen ser över och slutsatserna ska FI presentera för Finansdepartementet i slutet av året. Det handlar i grunden om effekterna av EU-direktivet Mifid II som har fått stor påverkan på fondbranschen vad gäller hur fondandelarna når kunderna, genom vilka kanaler samt hur de kanalerna får ersättning. Syftet med lagen var att skapa en mer objektiv rådgivning: att rådgivare inte bara ska sälja det som man får mest betalt för, utan det som är bäst för kunden.

JESSICA MALMFORS

Är: Nytillträdd VD på Lannebo Fonder

Bakgrund: Nordea Asset Management i drygt 6 år. Dessförinnan grundare och partner på Distinkta, ett nischat rådgivningsbolag med affärsidén
att hjälpa företag med tillämpningen av regelverk. Ett uppdrag för Nordea ledde till att hon blev anställd där.

VD för Skandia Fonder 2009 – 2012

Utbildning: Jur kand, Uppsala universitet

Blir delägare i Lannebo Fonder? ”Ja, jag kommer att ha ett delägande i bolaget.”

Familj: Man och två tonårsbarn

Ålder: 47 år

Bor: På Lidingö

Tränar: Yoga, tennis, golf

Läser: ”Jag kämpar med att läsa boken i vår bokklubb varje månad.” Senast var det Shuggie Bain av Douglas Stuart.

Läser aldrig: Bibeln

Dold talang: Är bra på att stå i plankan. ”Jag vet inte vad min längsta tid är men det är något av ett partytrick att utmana folk i plankan. Jag har hittills aldrig förlorat. I övrigt är jag ganska svag.

”Många anser att EU-direktivet (Mifid II) inte har fått den effekt som var tänkt och det håller jag med om. I Norge och Danmark har tillsynsmyndigheterna redan vidtagit åtgärder. Det kommer förmodligen någon typ av reglering framöver även i Sverige. Jag tror vi går mot ett system där man särskiljer på kostnaden för rådgivning och kostnaden för förvaltning. När en kund har betalat pengar för rådgivning så förväntar man sig att få ett råd om sparprodukter som inte nödvändigtvis har samma namn som det företag där rådgivaren jobbar. Jag är övertygad om att det kommer gynna starka oberoende varumärken som Lannebo.”

Och då blir marknadsföring extremt viktig framöver?

”Yes! Det är A och O att öka kännedomen om varumärket hos spararna.”

Hur ska ni nå fler kunder?

”Vi måste fortsätta leverera bra avkastning och bra kvalitet på det vi gör. Prio ett är att tillvarata befintliga kunders intressen och jag tror att nöjda kunder leder till nya kunder. Vi behöver också hitta nya kunder eftersom våra nuvarande blir äldre. Då måste vi finnas där yngre potentiella kunder finns och ha ett språk som tilltalar dem. Jag vill också att vi hittar fler kunder internationellt. Vi har exempelvis en filial i Danmark som vi kan bygga vidare på.”

Jessica Malmfors säger att ”det är med stor ödmjukhet jag tar mig an det här uppdraget”, att hon är imponerad över vad grundarna Anders Lannebo och Göran Espelund har skapat.

”Det är ett fantastiskt fint bolag, en fantastisk fin plattform men nu sker många förändringar samtidigt. Internt sker ett tydligt generationsskifte på Lannebo men tanken från grundarna är att det här bara är i sin linda och att vi ska fortsätta växa. Förutom ledningsförändringar är det strukturella förändringar på marknaden där spelplanen för distributionen ändras. Sedan har vi digitaliseringen: försäljningen kommer ske på ett annat sätt i framtiden där de digitala kanalerna blir alltmer relevanta. Men den kanske viktigaste frågan för oss nu är fokus på hållbarhet/ESG.”

Ni kommer att leta efter fler ESG-case och lansera nya ESG-fonder?

”Jag jobbar min andra vecka och ska så småningom presentera min strategi för styrelsen. Men jag vet redan nu att det finns en vilja hos styrelsen att gå mot de här målen. Exakt hur vi ska nå dit är inte satt ännu.”

Man kan ganska lätt replikera en fond vad gäller fördelning av sektorer, strategi, men också se vilka innehav som finns och hur de är viktade i portföljen. Det är publik information som är enkel att hitta, både hos fondbolagen och genom distributörerna, exempelvis internetbankernas appar.

Varför ska man betala för aktivt förvaltade fonder när de är så lätta att kopiera?

”Man kan inte se vilka innehav som en fond har hela tiden. Den stora fördelen med en fond är att du får riskspridning från första kronan och dessutom blir det dyrare om du ska sitta och göra de transaktionerna på egen hand.”

Det har talats mycket om förvaltningsavgifter och de har pressats på sina håll. Om vi blickar fem år framåt, vad tror du har hänt i den frågan?

”Jag tror att det kommer bli ett större fokus på vem som får betalt för vad i värdekedjan. Det är ett antal aktörer som ska få sin del av kakan: fondbolag, plattformar, rådgivare… Det skapar incitament för att hålla hela värdekedjan internt, som exempelvis bankerna. Distributionen är dyr men tanken är att kostnaden ska motiveras av att du får en bra rådgivning. Får man inte tillräckligt bra service eller tjänst för det man betalar så bör det leda till att priset justeras. Men jag hoppas att det kan bli mer nyanserad debatt och att man också tittar på hur förvaltningsavgifterna fördelas och vad man får.”

Vi har en urstark börs som i princip fortsätter att ticka på uppåt. När Affärsvärlden tidigare i år intervjuade Anders Lannebo slog han fast att tillgången på pengar styr börsen, i grunden avgör centralbankerna hur börsen går.

Delar du den synen och hur ser du på marknaden idag?

”Priset på pengar är en väldigt relevant parameter för hur börsen går men man är ju beroende av andra saker också, som tillväxt. Vad gäller marknaden framöver citerar jag min kloka kollega: ”Utsikten för god avkastning på aktiemarknaden är fortsatt gynnsam för den långsiktiga spararen”. Men sedan måste man förstå vilka risker det finns på vägen.”

Lannebo var ganska tidiga med att vara aktiva ägare i börsbolag. Under de 20 år som fondbolaget har funnits har stora internationella kapitalförvaltare klättrat i ägarlistorna på börsen och deras agerande får allt större betydelse. Numera är exempelvis Blackrock den största ägaren på Stockholmsbörsen enligt Holdings och mycket tyder på att internationella kapitalförvaltares ägande kommer att fortsätta öka.

Vad säger du om den ägartrenden?

”Det finns en stark tradition av ägarstyrning i Sverige som är värd att ta strid för. Ägarstyrning har fått ett uppsving i Europa men är ändå inte uppe på samma nivå som vi har i Sverige. Det är olyckligt att det finns stora ägare som inte tar sitt ansvar. Jag hörde att Blackrock i år röstade nej till 100 styrelseförslag till svenska börsbolag utan att själva komma med ett enda motförslag eller delta i någon valberedning. Då är frågan vad aktivt ägande egentligen innebär om man själv inte är proaktiv.”

Har du själv suttit i någon styrelse eller någon valberedning?

”Jag tror generellt att förvaltarna är bäst lämpade att sitta i valberedningarna eftersom de känner bolagen bäst men jag har suttit i Kappahls valberedning. Då hade Christian W Jansson varit VD i många år och ville fortsätta som styrelseordföranden vilket inte vi tyckte var riktigt rätt. Det blev ganska många turer och det var mycket intressant.”

KONSOLIDERING

Sveriges fondbransch konsolideras på flera håll. Harald Mix private equity-bolag Altor har köpt flera kapitalförvaltare genom bolaget Carneo. Det amerikanska riskkapitalbolaget KKR har gått in i Söderberg & Partners samtidigt som flera aktörer går ihop.

Borde ni gå ihop med ett annat fond­bolag?

”Mitt uppdrag är att växa Lannebo organiskt men man ska aldrig säga aldrig. Generellt kommer konsolideringen i branschen säkerligen att fortsätta. Det har blivit dyrare att driva fondbolag i takt med ökade krav. Det är därför logiskt med sammanslagningar eller nya typer av samarbeten. Dessutom kommer antalet fondbolag inom PPM att bli färre. Jag hoppas förstås att man kommer behålla mindre oberoende fondbolag inom PPM-systemet, vi är ett viktigt komplement till de stora bjässarna.”

Efter skandaler som Allra och Falcon Funds ska ett nytt fondtorg tas fram. Hur det ska se ut är ännu oklart men ett förslag som har presenterats är att antalet valbara fonder för premiepensionen ska minska från dagens 500 till max 200. PPM ska också utveckla en upphandlarfunktion som ska utse vilka fondbolag som ska få finnas på fondtorget.
”Det kan absolut påverka oss och alla andra. Jag tycker att det är en jättetråkig utveckling eftersom PPM har varit ett bra system. Sedan har det varit ett jätteproblem med oseriösa aktörer men det är synd att man därför bygger om hela systemet. Valbarhet har ett värde för svenska fondsparare. Det måste finnas ett bra regelverk men nu håller man på att skapa något helt annat.”

I september lanserar ni två nya fastighetsfonder. Det är en sektor som Lannebo har saknat exponering mot tidigare. Vilken annan sektor skulle du vilja att ni var exponerade mot?

”För det första är det roligt att vi ska lansera två fonder inom just fastighetssektorn. Jag tycker de här fonderna är superspännande. Andra teman är förstås ESG. Det är så viktigt i vårt samhälle idag och kan man kombinera det med ägarstyrning så tror jag det skulle passa oss. Jag tror på teman inom exempelvis klimat, hälsa och energi.”

Vilken är din bästa investering?

”Det är mitt hus som jag och min man köpte för fyra år sedan på Lidingö.”

Och din sämsta investering?

”Jag gick in i H&M vid fel tillfälle. Jag lärde mig då är att jag inte ska investera direkt i aktier utan fortsätta investera i fonder. Proffsen ska sköta mina investeringar.”