Global-förvaltaren: Så hanterar vi börsturbulensen

Simon Reinius grundade fondbolaget OPM som såldes till Carnegie Fonder 2021. Hans fond Carnegie Global Quality Companies har trots börsturbulensen haft en relativt stark start på året. För Affärsvärlden berättar han om hur han hittar sina case på de globala börserna.
Simon Reinius förvaltar Carnegie Global Quality Companies. Foto: Pressbild.
Simon Reinius förvaltar Carnegie Global Quality Companies. Foto: Pressbild.

Ryssland har invaderat Ukraina och det stormar på de globala börserna. Hur agerar du i dina investeringar?

”Vi i fondteamet  är lite mer aktiva än normalt, men fondens strategi påverkas inte av Ukraina-situationen. Rent krasst skapar ofta denna typ av turbulens faktiskt möjligheter. Redan från start har vi bolag som är relativt opåverkade av konjunkturen och den största risken idag är att dagens konflikt puttar in Europa i en lågkonjuktur. Efter flera år som tradingchef och hedgefondförvaltare så har jag kommit fram till att det är väldigt svårt att vara kortsiktig. För mig är det viktigast att hålla koll på övergripande faktorer, främst aktiers värdering och speciellt relativt obligationer. Då ser aktier fortfarande generellt köpvärda ut. I övrigt försöker jag att ha samma vy som konsensus gällande ekonomins utveckling framöver. ”

Så inga egna makrobedömningar?

”Jag tror att man kan ha olika vyer kring exempelvis branschutveckling på lång sikt, men jag gör inga egna bedömningar om inflationstakten nästa år och liknande. Om man tittar på långa räntemarknaden så säger den att inflationen inte ska bli så hög: en svensk tioårig obligation handlas bara på 60 bps. Många makromodeller talar även för att västvärlden kommer gå in i ett mer Japan-likt scenario.”

SIMON REINIUS

Förvaltar: Carnegie Global Quality Companies

Förvaltat kapital: >1 Mdkr, inklusive mandat

Utveckling i år: -3% (per 1 mars)

Utveckling senaste tre åren: +46%

Vad betyder det?

”I huvudsak handlar det om en mer konstant lägre räntenivå, men också en lägre tillväxt. Vi i Europa har kanske inte full ut samma demografiska utmaningar som Japan, men vi har faktiskt redan mycket låg tillväxt här. I Europa har vi mycket gammaldags industri som verkstad och bank.”

Du förvaltar fonden Global Quality Companies, där du och teamet letar globala kvalitetsbolag. Du använder dig av en speciell investeringsformel när ni letar investeringar. Hur ser den ut?

”Vi har utgått från Gordon-modellen som baseras på utdelning, vilket ofta skiljer sig från faktiskt utdelningsbart fritt kassaflöde. Vi har därför använt oss av Gordon-formeln där vi bytt ut faktor d (utdelning, reds anm.) mot E, som i vinsten, gånger en utdelningskvot baserad på lönsamhet och tillväxt. I övrigt är det samma principer som gäller: man vill ha ett högt g (tillväxt, reds anm.) och högt ROE (avkastning på eget kapital, reds anm.). Vidare vill man ha ett lågt avkastningskrav (r).”

Vad landar man i för typ av bolag då?

”Det blir bolag vars omsättning och vinster växer snabbare än BNP, som har en hög uthållig lönsamhet och som har låg konjunkturkänslighet. För uthållig hög lönsamhet krävs det att bolaget långsiktigt kan försvara sin konkurrenskraft genom skalfördelar, teknikförsprång och varumärke. Vår definition av kvalitetsbolag leder oss ofta till välkända marknadsledare inom konjunkturokänsliga framtidsindustrier. Ett exempel på bolag är den amerikanska traktorjätten John Deere. Vi vet att vi måste effektivisera global matproduktion, och John Deere är helt dominerande inom stora traktorer för jordbruk i västvärlden.”

Vad har ni mer för bolag i fonden?

”Vi har exempelvis elektronikbolaget Schneider. Bolaget gynnas av en strukturell trend där vi ska förändra energiproduktionen i världen. Det kommer behövas enorma investeringar i ny infrastruktur för att skicka denna energi. Ett annat favoritbolag är Alphabet som äger sökmotorn Google, med en nära monopolliknande marknadsposition. Detta bolag handlas idag bara kring 24 gånger vinsten med en enorm kassa vilket är väldigt billigt.”

Hur har fonden stått sig i turbulensen?

”Sedan toppen var vi som max ner 5%. Vi har haft fem stjärnor i Morningstar under merparten av vår tid, det har vi nu också. Vi har ju haft ett starkt börsklimat de senaste åren, men vi har legat över index till en lägre risk. Men visst var det frustrerande när folk köpte Tesla när det var värt lika mycket som hela bilindustrin. Det var ju bara fundamentalt fel.”

Hur ofta säljer ni innehav?

”Vi byter ut drygt en fjärdedel av portföljen per år. I år har vi ändrat lite mer än vanligt. Ett nytt innehav är medtech-bolaget Thermo Fischer som är världsledande inom labbutrustning. Men några aktier är kvar sedan fondens början, bland annat Alphabet och Microsoft.”

Vad har ni sålt på senare tid?

”En av våra senaste försäljningar är Procter & Gamble. Den blev för dyr relativt annat, så vi sålde P&G och ökade upp i teknikbolag som exempelvis Schneider som vi tyckte gått ned för mycket. Förutom värderingen så tycker vi att den långsiktiga risken i flera konsumentbolag har ökat då framför allt unga kunder inte är lika trogna traditionella konsumentvarumärken längre.”

Du har lång erfarenhet av börsen och investeringar. Vad skulle du säga är det viktigaste misstaget du har lärt dig av?

”När jag var yngre kunde jag lätt gifta mig med bolag vilket resulterade i att det var svårt att erkänna om man hade fel. Ett exempel är från när jag var tradingchef på Investor på 90-talet. Vi träffade ett bolag som hette Len Telefon Stroj i Sankt Petersburg som verkade enormt attraktivt. Bolaget var dock för illikvitt för att jag skulle kunna göra något i tradingportföljen så jag köpte väldigt mycket till min privata portfölj i stället. Det var bara det att nära allt bolaget hade presenterat var lögn och det resulterade i att jag tappade 80% av investeringen. Men jag lärde mig en läxa och är numera mer skeptisk till bolagsinformation och jag vill även alltid vara väldiversifierad. Trots att vi bara har stora och stabila kvalitetsbolag i fonden så får varje enskilt innehav utgöra max 5% av fonden.”

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Här hittar du fler intervjuer