Förvaltare: Våra beslut behöver ej styras av vad Putin gör kortsiktigt

Läget runt Ryssland blir allt mer spänt. Bakgrunden är att Ryssland har ökat sin militära närvaro på olika platser i närheten av Ukrainas gräns. Förutom ett överhängande invasionshot har Ryssland ställt krav om att Ukraina aldrig får bli medlem i Nato. Dessa krav har retat upp omvärlden. Om Ryssland skulle invadera Ukraina så har USA varnat för en rad ekonomiska konsekvenser och sanktioner.

Den ryska militära uppladdningen längs den ukrainska gränsen har betraktats som en ökad geopolitisk risk och investerarna som tidigare satt på stora vinster passade på att sälja av under senhösten vilket ledde till kraftiga börsfall på en tidigare het Moskvabörs.

Hur ska man tänka på Rysslandsinvestringar nu rent moraliskt som privatperson, med tanke på att Ryssland mer och mer tagit formen som en aggressiv motpart i säkerhetsfrågor?

“Det är svårt ibland att dra gränsen, men man måste skilja på staten, folket och bolag. Tillväxtländer som Ryssland kännetecknas av politisk och/eller ekonomisk turbulens, men i många länder går ändå utvecklingen åt rätt håll. Visst upplever vi ett rejält bakslag med Ryssland nu, men det betyder inte att vi måste stänga dörren och låta våra ekonomiska beslut kring sparande påverkas av vad Putin gör kortsiktigt. Det jobbet har marknaden redan gjort och satt en stor rabatt på ryska tillgångar. Vi har sett liknande kriser i Ryssland ett antal gånger: 1999, 2008, 2014 och varje kraftig nedgång följdes av en stark korrigering av marknaden. Sett i ett längre perspektiv har Ryssland gått som andra tillväxtmarknader. Precis som i allt sparande, är det viktigt att fundera över vilken risk man som sparare vill och kan ta, och konstruera tillgångsportföljen utifrån det”, säger Elena Lovén som också intervjuats i Affärsvärldens podd.

Vill du hellre ta del av intervjun via lyssnat format så klickar du här.

Hur tror du att resten av världens investerare resonerar vad gäller Rysslandsaktier/fonder inför framtiden? Krigsföring och hot är ju en given ESG-fråga som kan påverka investeringsviljan och mandat framöver.

“Hållbarhet är en integrerad del i vår investeringsprocess. Förutom att vi har exkluderat samtliga bolag inom fossila bränslen, tittar vi noggrant på bolagens ägarstruktur och styre. Vi investerar inte i bolag, där vi inte kan föra en dialog om samtliga ESG-frågor och vi sätter ‘corporate governance’, alltså bolagsstyre, högst på rankingen när vi gör investeringsbeslut. Givetvis hoppas vi att konflikten löses på ett diplomatiskt sätt. Skulle utfallet mot förmodan bli annorlunda så får vi analysera den nya verkligheten och fatta beslut utifrån den.”

AktiefonderArtikel

Kartläggning: SEB och Handelsbanken utesluter försvarssektorn trots krigshot

Vad är din kommentar till det spända läget med börsfall som följd? 

”Index har backat med cirka 25% sedan oktober i fjol. Det var rimligt att det skulle backa, då politiska riskpremien ökade. Det har kommit många så kallade ‘turister’ (nya investerare, reds. anm.) till den ryska börsen, som inte har upplevt några stora ryska risker tidigare. Det var bland annat de som blev skrämda och sålde. Jag trodde väl att man skulle sluta fjolåret högre än vad det gjorde. Jag har själv alltid flaggat för politisk risk i Ryssland och Ukraina/Nato är ingen ny konflikt. Den konflikten är inne på sitt sjunde år, och har varit ett infekterat område längre än så.”

Är nedgången ändå en rimlig reaktion av marknaden?

”Att det ryska indexet har gått ner är rimligt, eftersom den politiska risken i Ryssland har ökat. Det är ju ingen som vill investera i marknaden om det blir fullskaligt krig. Samtidigt finns det fortfarande många attraktiva bolag i Ryssland, man ser starka bolagsrapporter komma och dessutom har Rysslands ekonomi gått relativt starkt.”

RysslandArtikel

Kreml om USA:s svar: ”Missar målet”

Hur ser du själv på investeringsläget?

”Jag ser på det långsiktigt och ser också att det finns bra förutsättning för ryska marknaden att fortsätta utvecklas väl när konflikten är löst och riskpremien är nere på normala nivåer. Det man kan göra är att blicka tillbaka och se i ett historiskt perspektiv hur ryska marknaden uppfört sig under tider när politiska risker ökade och några år efter. Sedan Krim-annekteringen och efter införda sanktioner har ryska marknaden gått som sina emerging-market-konkurrenter i snitt. År 2021 var Ryssland en av de bästa tillväxtmarknaderna globalt. Sedan 2019 är ryska marknaden upp 42%, trots den senaste nedgången. Varje gång man vill stämpla Ryssland som icke investerbar kommer marknaden tillbaka.”

Går det att jämföra Ryssland med andra länder?

“Vad gäller makroklimatet är det stor skillnad på Ryssland och länder som exempelvis Turkiet – där den inhemska ekonomin är ”run by the book”. Inblandningen i centralbankspolitiken från staten är mycket begränsad och de noterade bolagen har sunda och hållbara affärsmodeller. Ryssland har dessutom påbörjat sin räntecykel med stramare finanspolitik tidigare än andra länder och är nu i slutfasen med att höja räntor, den senaste räntehöjningen var i december. Det innebär att ryska bolag inte är lika känsliga för centralbankernas återköp, tapering, som man är i EU eller USA.”

“Vill minska Natos inflytande”

Det kanske största ekonomiska hotet från amerikanskt håll handlar om att utesluta Ryssland från det internationella betalningssystemet Swift som används av banker världen över. Åtgärden skulle drabba bankväsendet i Ryssland och strypa betalningstrafiken både till och från Ryssland. Lindrigare åtgärder som har lyfts fram är ytterligare sanktioner mot aktörer i Putins närmaste krets och ryska energibolag. Sanktioner mot Ryssland är inget nytt, det infördes av EU och USA redan år 2014 efter att Ryssland annekterade Krimhalvön i Ukraina.

Vad tänker du om de överhängande ekonomiska hoten?

”Ryssland vill ju minska Natos inflytande i Europa, det handlar främst om östblocket och framför allt Ukraina. USA kan inte gå med på det och har sagt: ”Om ni inte backar så kommer vi med fler sanktioner”. Men nya amerikanska sanktioner upplevs inte som så stor risk i Ryssland. Man har klarat sig relativt väl från de som tidigare har utfärdats. Men om Ryssland blir avstängt från betalningssystemet Swift, som man använder för banköverföring, så vore det allvarligt. Det är dock väldigt svårt att göra eftersom det skulle få så långtgående konsekvenser långt utanför Rysslands gränser.”

Hur har just Swift-hotet påverkat Rysslandfondens största innehav, Sberbank?

”Den ryska valutan, rubeln, har ju gått ner på grund av oroligheterna och det har påverkat banken mest. Swift-hotet hänger också i luften, även ingen tar det på stort allvar, inte heller Sberbanks ledning. Men Sberbank är den i särklass största banken i Ryssland, och inkluderar man kortöverföringar har banken en marknadsandel på 90%. Men på sikt, med högre inflation och stigande räntor, så gynnar det banker överlag. Och där är Sberbank inget undantag.”

Är den ohotad etta på bankmarknaden i Ryssland?  

”Ja, absolut. Det finns en annan storbank, VTB. Men det är inte samma kvalitet på boken, det är mer av statens bank där man lånar till olika bolag inom olika branscher. Och har inte alls lika bra ESG som Sberbank. Båda bankerna har gått bra fram tills i höstas men Sberbank är mer av folkets bank.”

Men man ser några digitala utmanare.

”Ja, det finns nya aktörer som Tinkoff som är en ledande digitalbank som utmanar Sberbank. Tinkoff startades år 2006 av Oleg Tinkoff, som blev inspirerad av US Capital One Direct bank-modellen och har nu Rysslands största digitala ekosystem inom bank- och finans. Via plattformarna kan kunderna uträtta ärenden relaterat till bank, sparande och investeringar, försäkringar, resor, underhållning etcetera.”

Yandex är ledande i Ryssland

En annan utmanare till banken kommer från ett annat tech-håll och det är fondens andra största innehav – Yandex. Det sägs att det egentligen bara finns en marknad där Google har utmanats och det är i Ryssland. Yandex brukar beskrivas som Rysslands Google – men precis som Google är det mer än en sökmotor och i portföljen ryms allt från matleveranser och taxi till film, nyheter och shopping.

Hur involverad är Yandex i en vanlig rysk människas liv?

”Yandex är Rysslands ledande IT-bolag med en framgångsrik sök- och näthandelsplattform, samt en unik taxiverksamhet. Verksamheten har breddats inom food tech med Yandex.Eat och Yandex.Lavka. Vad gäller taxidelen har Yandex den klart bästa navigatorn, som visar den optimala vägen med hänsyn till jobbiga trafikstockningar i de ryska storstäderna. Det i sig gör att man måste använda sig av appen för att ta sig fram.”

Vad har du plockat in för nya bolag i portföljen nu?

”I fjol, när marknaden var mycket starkare, kom en rad börsintroduktioner där vi deltog i några. Ett av dem är Segesha Group, ett skogsbolag vars affärsmodell påminner om Korsnäs. Ryssland sitter på drygt 20% av planetens skogsresurser – vilket är högst i världen. Och Segezha är Rysslands största och ledare inom tillverkare av pappers- och träprodukter som gynnas av strukturella trenden av övergången plast till mer hållbara produkter.

Ett annat, som förvisso är noterat i USA, heter Cian och kan liknas vid Hemnet. De är helt dominerande i Moskva men nu ska de ge sig ut och växa i regionerna.”

Hur ser bostadsmarknaden ut i Moskva och övriga Ryssland just nu?

”Det är förstås stor skillnad mellan Moskva och resten av landet. För ryssar är Moskva att likna vid Manhattan. Men snittpriset är ungefär i nivå med Europa eller lite lägre. Det har generellt sett blivit lättare för ryssar att finansiera sin bostad samtidigt som det fortfarande råder bostadsbrist i de stora städerna.”

En gigant inom aluminiumbranschen, Rusal, blev känt på lokalnyheterna i Sverige eftersom det bolaget faktiskt var föremål för tidigare sanktioner som drabbade en fabrik i Sundsvall Kubal. Detta var när USA riktade en rad sanktioner mot den ryska presidenten Vladimir Putins närmaste krets. Och Rusals tidigare största ägare, oligarken Oleg Deripaska, var en av dem men sedan han minskade sitt ägande i Rusal och trätt tillbaka från styrningen av Rusal så ansåg amerikanerna att sanktionerna mot företaget kunde tas bort.

Du har Rusal i portföljen, har du träffat Deripaska?

”Jag har träffat honom ett antal gånger. Senast var det vid deras dotterbolags börsintroduktion. När USA utfärdade sanktioner mot Putins närmaste krets, bland annat Deripaska drabbade det hela världens aluminium-marknad. Man insåg, när aluminiumpriset åkte upp, att det inte var så bra exempel mot sanktioner. De var riktade mot Putin men han var minst drabbad av det här.”

Vad tycker du annars man ska ha koll på, på den ryska marknaden just nu?

”Ett argument som gynnar den ryska marknaden är att runt 70% av de noterade bolagen är värdebolag, inte tillväxtbolag. Och det är intressant när man ser en rotation från tillväxt till värdebolag. I Ryssland är det mycket industribolag och bolag riktade mot konsumenten. Med ökad inflation och stigande räntor så ser jag inte någon annan utväg än en fortsatt rotation från tillväxt- till värdebolag fortsätter under 2022.”

En annan politisk risk har varit kupprevolutionsförsöket i Kazakstan. Hur har ni resonerat där kring era innehav?

”Om man inte har sålt innan kan man öka inom vissa bolag nu. Just i Kazakstan förstod man att det inte vara en långvarig process. Jag vill inte förminska problematiken men många bolag har inte varit drabbade av konflikten. Uran-, guld-, eller kopparproducenter har backat rejält på börsen men samtidigt kommer efterfrågan att hålla i sig. Vi äger några bolag i Kazakstan, bland annat en uranium-producent och några bolag inom finansiella tjänster/banker. Samtliga fick se sina börsvärden bortblåsta i början av uppropet, samtidigt som vi såg en nästan lika snabb återhämtning av några bolag. Värst drabbat var Kaspi, som har halva landets befolkning (eller 9 miljoner användare) som kunder. Bolaget tillhandahåller tre mobila plattformar för finansiella tjänster, betalningslösningar och e-handel. Inte konstigt att de blev drabbade när internet lades ner i landet.”

Men du menar: För den ryska marknaden gäller det att ha ett öga på konflikten och ett på bolagen.

”Du vill såklart se plus på ditt konto varje dag men som fondförvaltare kan man inte tjäna pengar varje dag. Det är en skillnad mot exempelvis en del family offices.”

Du sade tidigare att ryska börsturister kanske inte är vana vid ryska kriser. Vilken kris har satt spår i dig?

”Man ska aldrig låta sig bli övertygad i Ryssland. Med ryska investeringar blir det aldrig så bra som du har hoppats, men aldrig heller så farligt som du har befarat. Det är en tumregel. Men Ryssland är tillväxtmarknad och alla tillväxtländer har en högre risk. På 1990-talet kunde man åka på en smäll för att ledningen i ett bolag hade ljugit. Det inträffar inte längre, bolagsstyrningen hos ryska bolag har verkligen förbättrats och är i klass med västerländska bolag. På senare tid har jag blivit besviken på Ozon, Rysslands svar på Amazon. Det innehavet har inte gått så bra som jag hade hoppats. De är snabbväxande men börsen är skeptisk till alla investeringar som de måste göra. Samtidigt har konkurrenten i Kazakstan, Kaspi, tredubblats under samma period. Generellt sett har  e-handelsbolag haft ett tufft fjolår i flera östeuropeiska länder”.