Fortum-toppens varning: Dagens elpriser kan stoppa ny kärnkraft

”Mind the gap!” utbrister Peter Strannegård, VD för den finska energijätten Fortums svenska del när Affärsvärlden frågar honom hur han ser på prisutvecklingen på elmarknaden.

Befinner vi oss i Londons tunnelbana?

Nej, det handlar om det växande gapet mellan kostnaderna för att bygga ny kraftproduktion och industrins förväntningar på elpriserna. Nyligen kunde Afv berätta att LKAB och Vattenfall inte kommer överens om priset för de långsiktiga avtalen. Dessa vill Vattenfall se på plats innan man börjar bygga landbaserad vindkraft i norra Sverige.

Orsaken är att parterna står för lång ifrån varandra. Att det här prisgapet är en realitet bekräftas nu också av Peter Strannegård.

”Industrins prisförväntningar för att köpa el ligger på 30–35 öre per kilowattimme, men det går inte att bygga ett nytt elsystem och leverera en kostnad till kunden på 40 öre per kilowattimme. Det är en omöjlighet”, säger Peter Strannegård.

“Missing money problem”

Det här fenomenet brukar kallas ett ”missing money problem”. Det betyder bland annat att vind- och solkraft pressar ned elpriserna så mycket att driften av, och investeringar i, ny kraftproduktion blir olönsam.

Trenden just nu är därför att stater går in och täcker upp för det här gapet för stora investeringar i kraftproduktion. I Sverige har Mats Dilléns utredning om hur ny kärnkraft ska finansieras till exempel föreslagits ett stöd på 80 öre per kilowattimme till kraftproducenterna. Ett stöd som ska finansieras med en ny skatt.

Men det kommer hur som helst att bli en svår nöt att knäcka eftersom ingen ny elproduktion byggs så länge gapet existerar, menar Peter Strannegård.

”Vi pratar om att bygga ut för en fördubbling av elsystemet. Ska vi lyckas med det så krävs det enorma investeringar och nu har vi den här situationen. Det är klart att det är ett problem.”

Fler timmar med minuspriser

Och förutsättningarna för att investera ser inte ut att förbättras. Snarare tvärtom.

Ju mer vind- och solkraft som fasas in Sverige och i övriga europeiska desto instabilare och mer volatilt blir Europas elsystem givet att den utbyggnaden inte möts upp med mer planerbar kraft.

Antalet timmar med minuspriser ökade med flera hundra procent under 2023 jämfört med 2022, visar Energiföretagens statistik.

Den trenden verkar också vara här för att stanna. Under de första fem månaderna i år har Sverige haft 668 timmar med negativt elpris, vilket kan jämföras med 310 timmar totalt i fjol.

Det konstaterar elmarknadsanalytikern Johan Sigvardsson på elbolaget Bixia.

”Den kraftiga utbyggnaden av solkraft och vindkraft i Europa, i synnerhet i Tyskland, ger allt fler timmar med negativa elpriser i Sverige. När den tyska elproduktionen under soliga perioder överstiger förbrukningen skapas minuspriser, som spiller över på oss i norr”, uppgav han i ett pressmeddelande tidigare i år.

Balansen rubbas

Samtidigt varnar Svenska Kraftnät, som ansvarar för att upprätthålla balansen i elsystemet, för att det blir allt svårare när mer vind och sol som fasas in i elsystemet. Främst under sommarhalvåret.

”Framför oss har vi varma och soliga dagar med låg förbrukning i kombination med mycket vind- och solkraftsproduktion både i Norden och på kontinenten. Vid dessa tillfällen kan det bli mycket utmanande att hantera uppkomna obalanser”, skriver Svenska Kraftnät i en debattartikel som publicerades i april där man efterlyser fler energiresurser som kan balansera systemet.

Samtidigt har kostnaden för att balansera elsystemet stigit från några hundra miljoner kronor till 8 miljarder kronor på några år, vilket Afv rapporterat om.

Svårare att tjäna pengar

Det är inte goda nyheter för Fortum och andra kraftproducenter.

Efter ett antal strukturaffärer har Fortum nu sina största intäkter från just elförsäljning. Främst från svensk vatten- och kärnkraft. Dessutom undersöker bolaget möjligheten att investera i ny kärnkraft.

“Det säger sig självt att som företag är det svårare att planera för både investeringar och intäkter när marknaden blir mer svårnavigerad”, konstaterar Peter Strannegård.

Forum tillsatte en förstudie för två år sedan om att bygga ny kärnkraft, men har inte tagit ett beslut.

En starkt bidragande orsak till Fortums och andra kraftproducenters problem just nu är den nuvarande marknadsmodellen (Energy only) som bygger på att det kraftslag som har lägst marginalkostnad vid varje givet ögonblick tas i drift. Det sätter i sin tur priset på elmarkanden.

Högre risk

Det systemet prissätter endast kilowattimmar och bygger på en jämn knapphet, men idag karakteriseras elsystemet och marknaden som sagt av kraftiga svängningar, menar Peter Strannegård.

”Vi är i ett läge där priskasten och volatiliteten ökar och det innebär att dagens marknadsmodell skapar en väldig stor osäkerhet för oss operatörer.”

”Det är oerhört svårt att förutse prisutvecklingen. Vi kan titta på terminsmarknaden, men även den kan svänga snabbt. Sammantaget innebär det hög risk och det är naturligtvis inte bra i ett läge då det efterfrågas stora investeringar”, fortsätter Peter Strannegård.

Dagens elmarknadsmodell är därför oförmögen att skicka de långsiktiga signaler som behövs för att kraftproducenterna ska våga investera, menar han.

”Den ger en prissignal för hur befintliga anläggningar som redan är byggda ska köras. Vi behöver gå mot en tvådelad marknad. En marknad för drift, i huvudsak den vi har idag, och en marknad för investeringar.”

Ny utredning

Just nu leder Bo Diczfalusy en utredning om elmarknadens framtida utformning som ska titta på hur det kan skapas långsiktiga förutsättningar för att gynna investeringar i ny elproduktion. Den ska presenteras i april 2025.

För att komma till rätta med de här problemen efterlyser Peter Strannegård mer planerbar elproduktion i kombination med den icke planerbara vind- och solkraften och olika lagringslösningar.

”Så länge det handlar om fossilfritt så är vi öppna för alla energislag. Men det är helt klart att vi behöver ett elsystem som är i bättre balans och där utbud och efterfrågan avspeglas bättre än det gör idag.”

Läs också: Fortum: Sålt smöret och tappat pengarna

Läs också: Vattenfallschefen om priserna: ”Går inte att göra investeringar”