Fondjätten med 1300 miljarder USD: ”Europa mjukar upp först”

T. Rowe Price är ett bolag med långa anor men också tillväxt. 2019 kom förvaltaren av tillgångar på 1,3 biljoner dollar in på Fortune 500-listan. Nikolaj Schmidt är internationell chefekonom (Chief International Economist) men har även en bakgrund som trader och investerare.

“Det ovanliga idag är att vi upplever två chocker samtidigt. Den ena är den hårda åtstramningen av penningpolitiken, som alltid är smärtsam för marknaderna. Det andra är inflationen, särskilt den del som slår mot hushållens disponibla inkomst”, säger  Nikolaj Schmidt i en intervju med Afv.

“Ofta syns antingen en monetär åtstramning eller en inflationschock före en recession. Men nu har vi alltså båda två. Å andra sidan uppvisar inte ekonomierna de obalanser som normalt leder in i en nedgång, till exempel en överskuldsättning som måste avvecklas.”

Vad håller du särskilt koll på?

“Det är tre saker. Tillväxten över säg sex månader och där har vi en kurva som pekar rakt nedåt. Den andra är inflationen som även när man rensat ut de många skevheterna i datan hamnar långt över centralbankernas mål. Det leder till den tredje punkten: att penningpolitiken kommer att åtstramas ytterligare.”

Du har sagt att centralbankerna ”bjuder på en show” för att visa att de tar inflationen på allvar. Har det fungerat?

“Federal Reserves ordförande Jay Powell sa senast att han tittar lika mycket på inflationsförväntningar som faktiska prishöjningar och med en sådan framåtlutad position kan man säga att den senaste höjningen på 75 istället för 50 punkter var litet av en show. Undersökningar om inflationsförväntningar handlar inte alltid om djupgående inflatoriska variabler utan till exempel om synliga råvarupriser. Så när Fed pratar om att reagera på förväntningar så är de indirekt styrda av råvarupriserna. ”

Vad bör vara Feds nästa steg?

För att förstå hur långt centralbankernas åtstramningar kommer gå så anser Nikolaj Schmidt att man måste bryta upp inflationen i tre delar.

“Först tillfälliga prisökningar, dit jag även räknar oljepriset. Sedan de cykliska elementen som är det centralbankerna borde fokusera på. USA:s och Storbritanniens arbetsmarknader är till exempel överhettade, vilket talar för åtstramning, medan det är mindre tydligt i Europa. För det tredje finns det strukturella läget, som inte uppvisar den överskuldsatthet idag som föregick finanskrisen. Det innebär att för varje given räntenivå är efterfrågan högre och därmed råder även på varje nivå ett högre inflationstryck.”

Vilken centralbank kommer att släppa på åtstramningen först?

“Jag tror Europa mjukar upp först. Det finns en klar gräns för hur mycket det kan höja utan att riskera vissa EU-nationers solvens. Om man inte är beredd att köpa upp alla skulder i dessa länder så kan man helt enkelt inte gå för högt. Risken att gasen från Ryssland blir frånkopplad finns också, vilket skulle resultera i en global chock, men påverkar Europa kraftigast.”

Vilken sannolikhet ger du det scenariot? 

“Förmodligen mindre än 50%. Men inte mycket mindre.”

Nästan 50% är fortfarande väldigt högt. Du arbetade som trader tidigare – vad skulle du gjort i den rollen?

“Pratar man makro så ser jag en fortsättning på de strategier som redan är gångbara, till exempel att dollarn används som safe haven. I övrigt svänger aktörerna mellan två narrativ, där det ena är att vi är på väg in i en recession och det andra att inflationen är avgörande. Fed driver fortfarande inflationsstoryn, men den om en stundande recession börjar dominera alltmer och är idag vårt basscenario. Priset på metaller har sjunkit och enligt min mening kommer detsamma att hända med oljan, vilket är början till slutet på den svåra fasen. Utmaningen är den låga tillväxten, inte minst i Kina.”

Någon sektor man ska undvika, eller kanske satsa på?

“Personligen skulle jag hålla mig undan tillväxtberoende tillgångar och sådant som typiskt sett går ner i recessioner. Det är allt som har att göra med krediter men även aktiemarknaden i stort. Dock ska man inte slänga ut babyn med badvattnet utan man får göra sig besväret att leta bottom-up efter de bolag som felprisats. Det finns stora möjligheter i en sådan miljö men eftersom vi tror att penningpolitiken fortfarande åtstramas inbjuder marknaden inte alls till risk”, säger Nikolaj Schmidt och utvecklar ett resonemang om vikten av torrt krut.

Hur förvarar man torrt krut så att det inte förlorar på inflationen?

“Det är en felaktig tanke att man måste vara fullt investerad hela tiden när det råder inflation – då kommer man att fatta dåliga beslut.”

Nikolaj Schmidt ser fördelar med långa räntepapper eftersom ett lågkonjunkturscenario kan pressa de långa räntorna.

“Men korta papper på penningmarknaden är också bra och ibland bättre än inflationsskyddade instrument som inte alltid ger vad man hoppas på.”

Ser någonting annorlunda ut i Sverige och den nordiska regionen?

“I Sverige har räntehöjningar prisats in väldigt aggressivt, sannolikt mer än vad som verkligen kommer att genomföras av Riksbanken. Idag är alla centralbanker väldigt hökiga men om jag har rätt i att tillväxten avtar så kommer åtstramningen att släppas tidigare. Det kan betyda att den svenska kronan är för stark just nu, eftersom kursen till viss del drivs av räntan.”

Ser du vändpunkten inom sex månader eller handlar det om en längre nedgång än så?

“Fed kommer att vara flaskhalsen att titta på: när släpper de åtstramningen? Jag nämnde de tre inflationselementen [temporärt, cykliskt och strukturellt] och jag tror det är den cykliska prisuppgången som måste visa en nedgång. Alltså att arbetsmarknaden måste kylas ner innan Fed reagerar. Det kan hända inom sex månader. Då har man hunnit ha två eller tre Fed-möten med aggressiva höjningar på 50 till 75 punkter. Efter det kommer ekonomin att vara för svag för fler hikes. Sedan blir det paus i några månader innan man sannolikt kommer med sänkningar.”

Det låter som ett bra tag kvar.

“Ja, jag tror det. Vi väntar på att oljan går ner inom de närmaste månaderna. Det kommer att ta bort en del av trycket nedåt och ge andrum i fjärde kvartalet i år. Sedan efter att räntehöjningarna avstannar tar det några månader innan det vänder uppåt”, säger Nikolaj Schmidt.