Finansministern: Mina barnbarn ska inte växa upp med blod rinnande på gatorna

Året börjar lida mot sitt slut. Snön ligger vit på Drottninggatan, klockan har inte slagit fyra och mörkret har redan lagt sig. Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. In i rummet på Finansdepartementet, med en utsikt över Stadshuset som kompenserar för den gråa interiören, kommer en finansminister vars vardag det här året i mångt och mycket präglats av inflationsmonstret.

“Det var faktiskt i det här rummet jag träffade matjättarna”, minns Elisabeth Svantesson (M), och hänvisar till den uppläxning livsmedelsföretagen fick i våras med anledning av de då stigande matpriserna.

Även om hon starkt ogillar ordet uppläxning. Snarare var det ett samtal, vill hon poängtera.

Några andra som fick sig en känga i somras var bankerna.

“Jag har hela tiden sagt att jag tycker att alla måste ta ansvar i ett sådant här läge. Även bankerna. Och när vi såg att utlåningsräntan steg väldigt mycket snabbare än inlåningsräntan, var det dags att tala med dem.”

Bankskatt är dock inget Elisabeth Svantesson förespråkar då det skulle spilla över på konsumenten. Snarare vill hon se att branschen tar ansvar.

“Jag tror att bankernas höga vinster stack i ögonen på folk som såg sina bolåneräntor stiga rekordsnabbt”, säger finansministern och tillägger att hon efter samtalet såg att inlåningsräntorna gick upp hos flera banker.

En effekt som hon såg även efter samtalen med matjättarna.

Den historiska uppräkningen uteblev

Inflationen har haft ett tajt grepp om Sverige och urholkat svenskarnas köpkraft. Det plågar en finansminister som tvingats föra en återhållsam finanspolitik. En del hade nog sett fram emot en kompensation i form av en höjd indexering av brytpunkten för statlig inkomstskatt även nästa år, i enlighet med inflationen. Det valde dock regeringen att stoppa. Något som skördat kritik internt från andra moderater, men också från näringslivet.

“Den indexering som gjordes i år var historiskt hög och motsvarande två värnskatter. Och likadant hade det blivit nästa år. Det finns begränsade resurser och man måste ta ansvar för helheten. Valet stod mellan ytterligare en historisk uppräkning, eller att alla som jobbar skulle kunna få ta del av en skattesänkning”, säger finansministern. 

Valet föll på det senare och Svantesson fokuserade på skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Brytpunkten för statlig inkomstskatt blir kvar på omkring 51 000 kronor även nästa år.

“Det handlar om att vanliga löntagare med medelinkomster har drabbats hårdast det här året, de har haft en rejäl reallönesänkning. Och då gjorde vi det valet, som jag tycker var rätt”, säger Svantesson men tillägger att hon som moderat alltid vill sänka fler skatter.

Blå ekonomisk politik?

Banker och matjättar som läxas upp och en stoppad indexering, alltså. Det, i kombination med att skatten på ISK höjs efter årsskiftet, gör att vissa ställer sig frågan om det verkligen är en blå ekonomisk politik man fått genom att lägga sin röst på Moderaterna.

“Att jag pratar med matjättarna och bankerna, det är ju inte ekonomisk politik. Det handlar om att vi alla måste hjälpas åt. Det vi gör under den här budgeten som vi har lagt”, säger hon och fortsätter:

“Dessutom sänker vi nu skatten för alla som arbetar. Vi har ju sänkt en mängd skatter, på drivmedel bland annat. Och nästa år fortsätter vi göra det. Blå politik får man”, säger hon bestämt. 

I Svantesson budget för 2024 är huvudfokus att få ner inflationen. De största satsningarna går till trygghet, snarare än skattesänkningar.

“Det vi gick till val på är att göra Sverige tryggt igen. Bygga ett försvar. Vi har ett krig i vårt närområde. Och vi måste se till att polisen, rättsväsendet och kriminalvården får pengar.”

Hon tar en mikropaus och fortsätter sedan:

“Man ska komma ihåg att det största problemet Sverige har nu, det är tryggheten. Jag har barnbarn och jag vill inte att de ska växa upp i ett land där barns blod flyter på gatorna. Ett land där 13-åringar springer med automatvapen. Det måste vi få stopp på. Annars kommer Sverige vara ett helt annat land om 10-15 år.”

Var du mer bakbunden av trygghetsfaktorn när du la fram budgeten, än inflationen?

“På bara några år, om det är fyra eller fem år, så kommer försvaret, rättsväsendet och polisen ha 100 miljarder mer. Hade vi haft en annan trygghetssituation i Sverige och vi inte hade haft det här världsläget, då hade det funnits mer pengar till att göra annat. Det är ju ett faktum. För oss är statens viktigaste uppgift att människor kan vara trygga. Och just nu har vi inte ett Sverige som är tryggt. Så det måste prioriteras.”

Utbetalningsmyndigheten

Gängvåldet har ökat dramatiskt och i år har 52 personer hittills mist livet i gängrelaterade skjutningar. Polisen uppskattar att den kriminella ekonomin omsätter mellan 100-150 miljarder kronor om året. För att skruva åt kranen som förser gängen med pengar inrättar regeringen en utbetalningsmyndighet. Den ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

“Pengar göder de kriminella gängen. Narkotika är en del i det, men ännu större är bedrägerier och att man lurar systemet. Utbetalningsmyndigheten har en möjlighet att på en övergripande nivå analysera data och se var fusk och bedrägerier uppstår. Så det är ju viktigt för tilltron till hela vårt system.”

Myndigheten skulle ha legat i Södertälje, men beslutet stoppades i slutet av november, på grund av att risken för infiltration och kriminalitet är för stor där.

“Det berodde också på att det inte fanns några lämpliga lokaler”, säger Svantesson och berättar att den istället kommer att ligga i Stockholm när den öppnar nästa år.

Så sparar Svantesson

“Jag är ingen börshaj. I den här rollen som finansminister ska man vara försiktig. Jag tycker det vore en ypperligt dålig idé för mig att köpa aktier i vissa bolag. I den här rollen ska man nog inte alls göra det, helt enkelt. Men jag är väldigt glad att många i Sverige sparar i aktier och fonder, det är en styrka.”

Hur får du dina pengar att växa?

“Både genom ISK och fonder. Sedan genom att amortera, det är inte så dumt heller. Jag har en lägenhet och ett litet hus.”

Friskis med Johan Pehrsson

Elisabeth Svantesson vet hur man intar ett rum. Hon beskriver sig själv som en people person, vilket var en anledning till att hon som 28-åring, utan bakgrund inom Moderaternas ungdomsförbund, valde att engagera sig politiskt. Ute på Drottninggatan poserar hon lätt och ledigt för fotografen. Hon stöter på en vän, de kramas och skrattar medan Svantessons två livvakter skruvar på sig i den bistra vinterkylan. Hon syns och märks och tycks inte ha något emot att stå i rampljuset, eller att vara personlig. På vägen tillbaka in till Finansdepartementet berättar hon om att träning är en stor passion.

“Jag tränar på Friskis och Svettis fyra dagar i veckan. Det är viktigt för att klara det här jobbet”, säger hon.

Det blir en del gym, men ibland kör hon och Liberalernas Johan Pehrson, tillika arbetsmarknads- och integrationsminister, ett cirkel-pass tillsammans i Örebro där de båda bor.

Det är ingen nyhet att Liberalerna kämpar för ett eurosamarbete. Frågan har blivit allt mer brännande under ett år då kronkursen legat på katastrofala nivåer. Men Svantesson har varit tydlig i frågan: det är inget som i nuläget ligger på bordet.

“Det är bra att vi har en diskussion om euron, det är relevant. Men om åtta partier i riksdagen bestämmer sig, och det finns en stor majoritet bland svenska folket och vi skulle köra, så skulle det i alla fall ta upp åt tio år innan vi hade euron. Det är en jätteprocess”, säger hon och fortsätter:

“Både vi och många andra gör ändå bedömningen att kronan är undervärderad, den kommer att stärkas. Vi har ju sett det under de sista månaderna också.”

Om den illa omtyckta skatten

Det är inte bara kronkursen som skakat under året. Högt skuldbelagda svenskars akilleshäl – bostadsmarknaden – har dippat. Från toppen 2022 har priserna på bostadsrätter gått ned 10% och villor 13%.

“Det kommer nog vara ett stålbad här under nästa år”, konstaterar finansministern.

Tycker du att vi har en välfungerande bostadsmarknad i Sverige? 

“Nej, den är inte tillräckligt välfungerande, och jag vet att ansvarig minister Andreas Carlson (KD) också jobbar med strukturella reformer för att bostadsmarknaden ska fungera bättre. Det handlar om lagar, regler och andra delar.”

Nationalekonomernas favoritskatt – fastighetsskatt – det är inget du skulle vilja återinföra?

“Jag är ju nationalekonom! Jag har undervisat!”, utbrister Svantesson och skrattar. 

Det är ju inte så kul för en politiker att införa skatter. Men vad tycker du om den rent teoretiskt? 

“Av alla skatter var väl den en av de mest illa omtyckta. Den hade inte legitimitet hos svenska folket. Att återinföra den är en riktigt dålig idé. Så därför kommer det inte att ske.”

Ministern om gröna satsningar: Potential

Tidigare under dagen satt Svantesson i möte med Volvo Cars, AB Volvo, Scania och Northvolt för att tala om elektrifieringen. Förra veckan var hon på plats i Kiruna för att träffa statligt ägda LKAB, som ingår i hennes ansvarsportfölj. Den gröna omställningen är på tapeten och det handlar om stora summor, både privat men också statligt kapital, som går in i de gröna projekten i norr. I den gemensamma satsningen mellan statliga LKAB, Vattenfall och delvis statligt ägda SSAB, pågår just nu projektet Hybrit, vars ambition är att utveckla det första fossilfria stålet. Det ska minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med 10%, tror bolagen.

“I grund och botten tror jag att det finns en enorm potential i detta”, säger Elisabeth Svantesson om satsningarna i norr.

Samtidigt riktas mycket kritik, bland annat i rapporten från Skandinaviska Policyinstitutet om de ekonomiska förutsättningar för projekten. Där konstaterar man att investeringarna är osäkra, och delvis äventyrar statligt kapital.

“Det finns möjligheter, men det finns också jättemånga utmaningar. De största utmaningarna är väl kompetensförsörjningen, energisystemen och elsystemen. Om några år kommer det behövas väldigt mycket mer el där uppe. Och ibland känns det som om det har varit elefanten i rummet. Man vill göra stora satsningar men vet inte om det finns el. Den här regeringen ser till att verkligen påskynda frambyggnaden av ny el både genom vind och kärnkraft.”

Så du känner dig trygg på sikt med att elen kommer att finnas? 

“Det kommer ta tid att få mer el. Vi vet att vi behöver mer el för omställningen. Och vi ökar takten nu. Men det tar tid att få kärnkraft och vindkraft på plats. Så det är en utmaning.”

I och med att det delvis är statligt ägda bolag som gör de här satsningarna, går du in som politiker och försöker styra?

“De lyder ju under aktiebolagslagen, och fattar beslut utifrån avkastningskrav och andra regleringar. Politiker ska inte gå in och säga exakt vem som ska investera vad. Det tror jag vore en mycket dålig idé.”

Svantesson om kvinnor i näringslivet

“Jag tänker ofta på att kvinnor år 2023 fortfarande äger hälften av det män äger. I det privata näringslivet är det inte jämställt. Vi kan mycket bättre. Jag är ändå glad över den här bolagsportföljen som jag ansvarar för, på över 800 miljarder. Där har vi jämställda både styrelser och VD:ar. På den nivån är vi jämställda.”

“Det är både osmart och omodernt att inte ha jämställda styrelser. Jag tycker man borde inse att det går att göra på ett annat sätt. Vi har alla ett ansvar som förebilder, att våga kliva fram tror jag är jätteviktigt. Ledarna själva spelar en viktig roll.”

“Politiskt har vi resurser, till exempel genom Tillväxtverket, att göra olika satsningar på kvinnors företagande. Så vi kan göra en del, men vi måste hjälpas åt allihop.”

“Jag har tre söner men jag har också tre barnbarn. Äldsta barnbarnet är en tjej. Jag tänker att hon ska få göra det hon vill, och jag hoppas att hon får välja vilket yrke hon vill. När hon är i min ålder, hon är tio nu, så hoppas jag att vi har ett jämställd ägande och att det är jämställt på ett helt annat sätt ute i näringslivet. Det borde inte ens ta så lång tid, men risken finns att det gör det.”

Klappar till svenska folket

Det har varit ett tufft år. Men nu ser inflationen ut att falla tillbaka, regeringens prognos ligger på 2,7% för 2024. Nu står julen för dörren och om ingen kris uppstår ska även Svantesson få fira med nära och kära. Med en kristen tro handlar inte julen bara om granar och klappar för henne.

“Jag ska absolut försöka gå till kyrkan under julen”, säger hon.

Svantesson har tre vuxna söner som alla ska samlas med sina familjer.

“På julafton brukar alla komma hem till oss, men i år ska vi för första gången till min äldsta son som har tre barn. Det ska bli väldigt roligt”, säger hon. 

Har du någon julklapp till svenska folket? 

“Vi kommer att göra allt vad vi kan för att få ner inflationen. Det kanske låter tråkigt, men det är ändå roten till många av våra problem. Får vi ner inflationen vet vi att räntorna på sikt kommer att sjunka. Och då vet vi att det kommer att lätta på trycket för väldigt många människor som kämpar idag. Det känns som det allra viktigaste jag kan göra.”

Och kanske sänka skatten på ISK?

“Ja ja! Det kommer någon gång framöver också. Man tar ett steg i taget. En reform i taget.”