Intervju Anders Sundström
Anders Sundström vill se statligt stöd till Northvolt: ”Sverige behöver nyktra till”
”Nej, jag är en liten, liten pojke från Piteå. Mina pengar gör varken från eller till”, säger han till Afv. I en stor intervju ger Anders Sundström sin syn på:
✓ Northvolts misstag: "Alltid svårare än man tror"
✓ Djupa engagemanget i norr: "Där jag har mina rötter"
✓ Lärdomen Stegra ska dra av Northvolt: "Landa Boden"
✓ Önskelistan till regeringen: 6 000 miljarder till infrastruktur
Anders Sundström är den socialdemokratiske expolitikern som tog klivet över till näringslivet för drygt 20 år sen. Och sedan dess haft en lång och framgångsrik karriär – men inte alltid utan turbulens.
Som styrelseordförande i Swedbank tvingades han med buller och bång sparka bankens VD Michael Wolf för att sedan tvingas bort själv.
Numera sitter han i styrelsen för börsbolagen SCA och Skistar.
Anders Sundström
Ålder: 72 år.
Nuvarande uppdrag: Styrelseordförande i Skistar, Kaunis Iron, Ekhaga utbildning och Nordion Energi; ledamot i SCA, ordförande för Balanskommissionen.
Politisk karriär: Kommunalråd i Piteå, arbetsmarknads-, närings- och socialminister, riksdagsledamot.
Tidigare uppdrag: VD och ordförande i Sparbanken Nord, VD Folksam, styrelseordförande Swedbank och KF.
Aktieportfölj: Kaunis Holding, Stegra, Greengold Group, Skistar, SCA, Cold Lake Invest, Northvolt (enligt Holdings och Bolagsverket).
Men han har också varit djupt engagerad inom den gröna omställningen. I uppbyggnaden av Harald Mix-bolagen Stegra och Northvolt har han spelat en nyckelroll.
I Northvolt, som idag för en kamp om överlevnad, hör Anders Sundström till en av de riktigt tidiga ägarna. Enligt handlingar från Bolagsverket klev han in 2019.
Hur ser du på dina privatekonomiska intressen i den gröna omställningen?
“Jag hade säkert kunnat ägna tid och energi åt annat än att jobba för att få fram etableringar till norra Sverige i den gröna omställningen. Det hade varit mer lönsamt för mig”, säger Anders Sundström.
Han fortsätter:
“Jag hade kunnat jobba som lobbyist i någon av de här organisationerna och sälja vapen eller brunt stål. Men jag har engagerat mig för den region där jag har mina rötter. Och i en omställning till det gröna som jag tror på”, säger Anders Sundström.
Hur mycket han investerade vill han inte berätta, inte heller om han investerat i fler av Harald Mix projekt. Men om inget ändrats har han 10 miljoner aktier i Northvolt, säger han.
”Jag vill inte redovisa min privata ekonomi. Men det är pengar i vart fall. Jag överlever det också”, säger Anders Sundström.
Var med och pekade ut Västerås och Skellefteå
I Northvolt engagerade sig Sundström inte bara som investerare. Han var också med och mejslade fram vilka platser batteribolaget skulle etablera sig på. Valet föll på Västerås, för att vara nära kompetensen runt universiteten i Linköping och Stockholm. Och på Skellefteå där det fanns stora mängder el att tillgå.
Att krisen i Northvolt nu drabbat Skellefteå kommun hårt så hårt som det framställts i media håller han inte med om.
”Min bedömning är att Skellefteå kommun inte har tagit risker som inte kommunen kan hantera. Den stora risken i Skellefteå har tagits av Skellefteå Kraft som har gjort en del investeringar för att bygga infrastrukturen. Och jag har väldigt svårt att se att den infrastrukturen inte kommer att användas”, säger Anders Sundström och fortsätter:
“Om någon kommer att förlora pengar så är det framför allt de investerare som har lagt in de här hundra miljarderna i Northvolt.”
”Din chef tillhör motståndarlaget”
Northvolt har svårt att få ut de lån som Riksgälden redan beviljat kreditgarantier för i spåren av pausade investeringar i Skellefteå. Och regeringen har sagt nej till statligt stöd.
Anders Sundström är kritisk till regeringens hantering och tycker stöd behövs. Både till Northvolt och den gröna omställningen som helhet.
”Ja, jag tycker nog det. Sen vet inte jag om det räcker när det gäller Northvolt. Jag kan inte bedöma deras situation. Men det har varit en väldig kritik i media mot det stöd som Northvolt redan har fått”, säger han och lägger till:
“Och det är det som hela det här Policyinstitutets (Skandinaviska Policyinstitutet, reds. anm.) kampanj har handlat om. Och även den tidning du representerar har liksom ifrågasatt det här stödet.”
Skandinaviska Policyinstitutet har i flera rapporter kritiserat satsningarna på grönt stål i norra Sverige. Bakom rapporterna stod ekonomerna Magnus Henrekson och David Sundén. Rapporterna finansierades av flera profilerade finansmän, däribland Rune Andersson och Christer Gardell.
Anders Sundström ger också en känga till Peter Benson, Afv:s ansvarige utgivare, som vädrat kritik mot både stålsatsningarna och Northvolt i flera krönikor.
”Din chef tillhör motståndarlaget”, säger han.
”Sverige behöver nyktra till”
Sundström är kritisk till att regeringen inte ställer upp nu kring Northvolt. Men han menar också att Sverige – i alla fall delvis – måste överge sin historiska hållning kring fri konkurrens och öppna marknader. Han medger samtidigt att frågan inte är helt lätt om än självklar för honom.
”Sverige behöver nyktra till. För mig är det ganska självklart att ett exportberoende land som Sverige har ett starkt intresse i att stödja den gröna omställningen. Det är egentligen någon form av självbevarelsedrift att göra det”, säger han och fortsätter:
“Kina subventionerar den gröna industrin. Nästan alla solceller vi köper kommer från Kina. Alla batterier vi köper är från Kina. Väldigt mycket annat också, elmotorer och så vidare. Och samtidigt så är de världens största utsläppare av koldioxid. De använder vår gröna omställning för att bygga en export.”
Ander Sundström pratar engagerat om hur Kina står för 40–50% av stålproduktionen i världen och varför Europa måste ha en egen stålindustri. För att få fram det gröna stålet behövs någon form av koldioxidavgifter som trycker ut det bruna stålet, sammanfattar han.
”Är vi verkligen övertygade om att vi är så mycket starkare? Så mycket bättre? Och så mycket mer framgångsrika, så att vi kan möta den nya industrin trots att den så kraftigt är subventionerad på andra ställen? Måste inte vi på något sätt ändå försöka skydda det som är strategiskt viktigt för oss?”
Läs också: Naivitet och felaktiga prioriteringar när Europa vaknade för sent
Drönarna i Ukraina-kriget använder batterier
Han lyfter fram kriget i Ukraina där drönare används som ett tydligt exempel där batterier spelar en avgörande roll.
”Sen kan det inte få orimliga konsekvenser naturligtvis. Hur mycket får stödet kosta?”
”Men inställningen har ju varit att det inte får kosta någonting alls. Vi ska inte ge den här typen av stöd. Det har varit reaktionen på Northvolt sedan det startades som projekt. Och det tycker jag är en naiv inställning till hur världen ser ut idag.”
För att säkerställa att staten inte blir bortfintad efter att stöttat Northvolt pekar Sundström mot den tyska lösningen där en rad kontrollmekanismer ska säkerställa att bolaget förblir, i det här fallet, tyskt.
Enligt uppgifter i Di ska Northvolt ha varit i kontakt med kinesiska investerare.
”Ja, men alltså varje bolag kommer att göra allt de kan för att överleva. Så kommer företag att fungera vart som helst i världen. Så om de har en sådan diskussion är jag inte alls förvånad. Men det är ingen bra lösning för Europa. Utan vi skulle vilja skapa en självständig, oberoende batteriindustri i Europa som gör att vi inte blir helt beroende av kineserna.”
Långivarna riskerar också förlora allt
Enligt Bloomberg behöver Northvolt kortsiktigt 300 miljoner dollar för att klara livhanken och den absolut akuta likviditetskrisen. Det långsiktiga behovet ligger på åtminstone 10 miljarder kronor. Hur pengarna ska skakas fram om inte staten rycker in vet Sundström inte.
Men han tar konkursen i järnmalmsgruvan Kaunis Iron i Pajala som ett avskräckande exempel på hur det kan gå.
”Långivarna och ägarna sitter i samma båt. När ett bolag går dåligt så är det inte bara ägarna som drabbas utan det drabbar också långivarna”, säger Anders Sundström och fortsätter:
“Jag har själv varit med och förvärvat en gruva som gick i konkurs 2014. Långivarna hade stoppat in 6 miljarder och de satte den i konkurs och sen köpte vi det för hundra miljoner. Så långivarna gjorde en jätteförlust.”
Men han vill inte svara på om ägarna borde stoppa in mer pengar i Northvolt. Själv har han inga sådana planer.
”Nej, jag är en liten, liten pojke från Piteå. Mina pengar gör varken från eller till i det här sammanhanget”, säger Anders Sundström.
Men ska du behålla dina aktier?
”Jag tänker nog behålla. Jag känner att jag har engagerat mig i detta för att jag tycker att det här är bra för Sverige. Jag har varit engagerad i flera industriprojekt i norra Sverige. Så det finns också ett hjärta för mig i att norra Sverige ska vara med och ställa om till det gröna”, säger Sundström.
Hans privata bolag Ander Sundström Invest AB har tillgångar på drygt 72 Mkr, enligt senaste årsredovisningen.
Förtroende för Peter Carlsson
Hur ofta pratar du med Harald Mix?
”Vi har väldigt lätt att nå varandra. Vi pratar inte med varandra varje vecka. Men vi har kontakt, absolut.”
Sundström berömmer Harald Mix och lyfter honom för en framgångsrik entreprenör inom riskkapitalbranschen. Även Northvolts VD Peter Carlsson är en person han har förtroende för.
”Ja, jag tycker att han har gjort ett bra jobb. Han har dragit i gång någonting som jag tror är viktigt för Europa. Det finns nämligen ingen annan batteriverksamhet som jag känner till i Europa som har ambitionen att tillverka allt från ax till limpa i ett batteri”, säger han och fortsätter:
“De här batterifabrikerna som sätts upp i Östeuropa nu, de gör inte katodmassan själva utan de kommer att köpa den från Kina. Och just nu så gör också Northvolt det men de har byggt en katodfabrik och vill naturligtvis komma i gång med den. Men sen om det kommer att lyckas, det vet man ju inte. Det kan inte jag bedöma.”
Inte tagit höjd för att det tar tid
Vilka lärdomar tänker du att man kan dra av det som sker i Northvolt?
”Man kan väl säga att starta något är alltid lite svårare än man tror. Man måste ta höjd för det. Det verkar som att man inte riktigt har tagit höjd för det”, säger Sundström.
Den snabba etableringen på många platser är ett annat problem han ser och tar med sig till ett annat av Harald Mix gröna projekt, stålbolaget Stegra som har för avsikt att producera näst intill fossilfritt stål i Boden.
”Skulle Northvolt ha koncentrerat sig på Skellefteå och Västerås? Det finns säkert en sådan fundering. Däremot tror jag att man måste ha ganska stor skala för att få lönsamhet i ett sånt här projekt. Den här typen av industri behöver skala för att få ner kostnaden per enhet. Så det tror jag inte var fel”, säger Anders Sundström och fortsätter:
“För Stegra handlar det nu om att landa Boden innan man börjar alltför mycket i Spanien eller i Sydamerika eller på något annat ställe.”
Fyller du en viktig funktion i Stegra med dina politiska kontakter?
”Nej, det gör jag inte. Men jag kan säga att elförsörjningen är ingen stor fråga för Stegra. Det kommer man lösa sig. Och speciellt om vi bara kan hålla i gång den vindkraftsutbyggnad som pågår i norra Sverige”, säger Anders Sundström och fortsätter:
“Att hantera Malmbanan är också en ganska… det är nästan konstigt att det är fråga överhuvudtaget. Det är inte så man gör dubbelspår till Uppsala utan det är faktiskt helt obruten terräng. Man behöver lite grus och lite räls. Det är nästan obegripligt att Sverige har en diskussion om något så självklart som att se till att industrin får ut sina exportvaror ut i världen.”
Varför har det blivit så?
”Det finns ganska stora grupper i Sverige som ska leva på att tvätta skjortor åt varandra i stället för att ha en framgångsrik industri helt enkelt. Man prioriterar inte det”, säger Sundström.
Han tillägger:
“Det finns en ständig kamp – får man väl säga – mellan de som vill förneka problemen och bara liksom tugga i sig välstånd och de som vill ställa om till det gröna. Och hur det där kommer att sluta, det är väldigt svårt att veta. Om vi liksom vill låta jorden gå under eller om det faktiskt finns ett folkligt stöd för den gröna omställningen.”
“Det finns det inget svar på det än.”
Sundströms önskelista till regeringen i jul
Energi
“Jag skulle vilja se mycket mer kapacitet av el. Sverige har enorma möjligheter när det gäller vinden men besluten som nu är tagna när det gäller Östersjön är förödande faktiskt. Och framförallt så är de tagna i ett så defensivt nej istället för att fundera över hur ser ett ja ut? Kärnkraft är alldeles för dyrt för den här exportindustrin. Om vi ska lyckas dra till oss den gröna industrin så kan inte elen få kosta 1,40 kr. Vi måste jobba med vattenkraft, vind och vi måste jobba med olika typer av lagring.”
Infrastruktur
“Jag vill se en satsning på infrastrukturen på storleksordningen 6 000 miljarder. Vi borde satsa ett års BNP extra under 10 år, för att bygga ikapp vår enorma infrastrukturskuld. Det skulle gynna exportindustrin. Det är enorma kostnader idag. Ta LKAB:s kostnader för stoppet på Malmbanan. Det kostar säkert mellan 5 och 10 miljarder, lagerhållning och prisförändring på järnmalm inräknat. Alltså egentligen hela investeringen.”
Statligt stöd till grön industri
“Det tredje är stödåtgärder för den gröna omställningen. Staten har omfattande kreditgarantier till vår exportindustri, till JAS, till Volvo och Scania, och till många andra projekt. De totala kreditgarantierna som staten lämnar varje år är 500 miljarder. Jag tycker att man borde ta fram ett program där man också gör liknande kreditgarantier för att stödja den gröna omställningen. Vi stödjer exportindustrin med det bruna idag.”
Läs också:
Volkswagen storsatsar – på Northvolts konkurrent
Volkswagen om Northvolt-avhoppet: Påverkar inte vårt ägande
Benson om Northvolts kris: ”Vi har förmodligen bara sett början”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du fler intervjuer