”En myt att aktier är en hedge mot inflation”

Tiotusenkronorsfrågan nu är vad som händer med aktiemarknaden när inflationen tar fart. Afv har sedan förra hösten i olika artiklar skildrat inflationsspökets återkomst. Den stora frågan är om inflationsökningen är temporär eller mer permanent. För närvarande tycks ”team permanent” ha övertaget. USA noterar en inflationstakt på över 7%, den högsta på fyra decennier. Och även om inflationen är lägre, runt 4%, i Sverige fruktar många att den ska parkera högt över inflationsmålet på 2%.

InflationPremium

Sverige i topp i långsiktig avkastning

Paul Marsh, professor emeritus i finansiella ekonomi på London Business School, skjuter ner en etablerad sanning:

Är inte aktier en ”hedge” mot inflation?

“Jag var ursprungligen förvånad över att aktier inte är en hedge mot inflation, men det ska sägas att det var på 1970-talet.”

Vad fick dig att ändra uppfattning?

“När jag såg studier på detta. En kollega inom finansiell ekonomi har uttryckt det som att det är ”en av de mest vedertagna sanningarna i finansiell ekonomi med stöd i empirisk forskning”.

Varför hör man då ofta ändå argumentet att aktier är en bra ”hedge” mot inflation?

“Vi tror att missuppfattningen beror på att över längre tidshorisonter så har aktier slagit inflationen med bred marginal. Men det beror på riskpremier i aktiemarknaden, inte för att aktier är en hedge mot inflation.”

Små förändringar blir stora över tid

Professor Marsh & Co menar att finansvärlden vant sig vid en miljö med låg inflation och låga räntor och med stor tillgång på likviditet under decennier. Och kanske har den blivit lite för bekväm. Nu ökar inflationen kraftigt och några centralbanker har redan börjat höja räntorna. Många andra ligger i startgroparna att göra det. Inflation är skadligt på många sätt och små skillnader i inflation får stor effekt över tid. Ett exempel i rapporten: i USA har den årliga genomsnittliga inflationstakten sedan 1900 varit 2,9% medan den varit 3,6% i Storbritannien. Det kan tyckas som en marginell skillnad men innebär mycket över tid. Konsumentpriserna i USA har ökat 33 gånger sedan 1900 medan de ökat 73 gånger i Storbritannien.

Rapportförfattarna noterar att under 2021 gick inflationen i världen från att ha varit den lägst uppmätta sedan 1934 till att tiodubblas inom loppet av bara månader, för att i slutet av 2021 uppgå till 4,4%. Marsh & Co parkerar sig mer i ”team permanent” lägret och förutser en ganska svag utveckling på aktiemarknaden i det kortare perspektivet. Med brasklappen att alla förutsägelser alltid är omgärdade av stor osäkerhet. Exempelvis uttrycker Paul Marsh att om någon frågat honom hur aktiemarknaden skulle ha utvecklats under 2021 med en pågående pandemi, stora störningar i handelssystemet, energikris och ökande inflation hade han inte svarat att aktiemarknaden globalt skulle ha gått upp med 16% som den gjorde under 2021.

Rapportförfattarna har tittat på perioder då inflation varit hög och sluter sig till att under perioden med högre inflation så utvecklas aktiemarknaden mycket sämre. I nuläget är inte bara högre inflation ett problem utan också att centralbankerna kommer höja räntorna (som ju är en följd av den högre inflationen).

Aktiemarknaden mår inte bra av räntehöjningar

Under räntehöjningscykeln har aktiemarknaden gått sämre än under perioder när centralbankerna har sänkt räntorna visar deras beräkningar. Avkastningen på finansiella tillgångar i både USA och Storbritannien har under de senaste hundra åren utvecklats sämre under ”räntehöjarperioder”. Och skillnaderna är stora. I USA har den årliga genomsnittliga avkastningen för aktier bara varit 3% under räntehöjningscykler medan den varit mer än tre gånger så hög, 9,7%, under perioder när räntorna sänkts. Och inte nog med det. Under räntehöjningsfaser har det varit svårt över huvud taget att hitta tillgångar som har gått bra. Obligationer och statsskuldväxlar har inte heller varit ett bra alternativ, som många kanske tror.