”De gynnas av handelskonflikten”

I tider med handelskrig och Tiktok-gate fortsätter kinesiska techbolag att leverera. Men hur påverkas jättar som Tencent när delar av företaget förbjuds på amerikansk mark? Det analyserar Mikael Sens som har förvaltat Handelsbankens Kinafond sedan 2009.
”De gynnas av handelskonflikten” - wechat-sens-trump-900
Wechat, Mikael Sens och Donald Trump. Foto: Mark Schiefelbein/TT, pressbild, Andrew Harnik/TT

Den 13 augusti, kom den kinesiska teknik- och speljätten Tencent med sin rapport för andra kvartalet som landade något över förväntningarna på flera punkter, var det en väntad rapport?

”På det hela taget var det ungefär som förväntat, försäljningen som steg med 29 procent var 2 procent mer än vad marknaden hade förväntat sig, vinsten steg med 27 procent vilket var 4 procent bättre än konsensus. Det är inga jätteavvikelser och marknadsreaktionen var lugn efter rapporten”.

Mikael Sens
Förvaltar: Handelsbankens Kinafond
Fondförmögenhet: 2,8 miljarder kronor
Avkastning i år +6,9 procent
3 år: + 49,6 procent

Affärsområdet VAS, som innefattar spel på mobilen, stod för 57 procent av intäkterna som för andra kvartalet landade på 114,8 (88,8) miljarder yuan. Den tillväxten verkar ha förvånat marknaden mest, varför?

”Det är speldelen som förklarar den lilla positiva överraskningen, mobilspelen steg med 62 procent vilket var bättre än de flesta trodde. Men det berodde också på att Tencent, i samband med sin Q1-rapport, dämpade förväntningarna på smartphonespelen eftersom kineserna gick tillbaka till jobbet. Likväl fortsatte spelandet ligga kvar på en hög nivå”.

Lite oroväckande i sig, eller?

”Nja, egentligen inte, eftersom det var då resten av världen stängde ner. Det kan ju vara utländska spelare som står för ökningen. Under coronakrisen har det blivit fler spelare i världen, vilket har pushat på onlinespel globalt och det är nog inte bara en kortsiktig effekt”.

USA:s president Donald Trump har gett Tiktok och Wechat, som ägs av Tencent, en tidsfrist på 45 dagar innan de i praktiken spärras från den amerikanska marknaden. Wechat utgör en ganska stor del av kinesernas kommunikativa infrastruktur, alltifrån chattar till betalningslösningar, hur påverkas Tencent av ett förbud på amerikansk mark?

”Kineser som bor i USA och företag som vill kommunicera med sina kollegor i Kina påverkas såklart men finansiellt är påverkan på Tencent otroligt liten. Wechat har 1,2 miljarder användare globalt och det är framförallt en kinesisk grej. Det var också det enda man ville säga på callet i samband med rapporten, eftersom detta är ett känsligt ärende, och de vill inte störa pågående dialog. Men totalt sett får Tencent 2 procent av sina intäkter från USA och mindre än en procent av den delen rör Wechat. Den andra procenten kommer från spel och den delen berörs troligen inte av det kommande förbudet. Det råder även en viss oklarhet huruvida Trump vill förbjuda amerikanska företag att annonsera på Weixin i Kina. Weixin är Wechats systerapp. Skulle ett sådant förbud träda in blir det lite mer pengar det handlar om för Tencent. På callet tonade bolaget dock ner betydelsen av ett eventuellt sådant förbud. De menar att ett bortfall av dessa annonspengar skulle kompenseras av att andra annonsörer träder in istället”.

Tiktok, som ägs av det kinesiska teknikföretaget Bytedance, är inte börsnoterat, men det amerikanska förbudet mot appen är likväl en global jättehändelse. Därtill spekuleras det i att förbudet kan framtvinga en affär där amerikanska techbolag som Microsoft skulle köpa Tiktok. Trumps roll som en slags medlare i en potentiell framtvingad affär har också väckt en rad frågor. Vad är din kommentar till Tiktok-gate?

”För Bytedance vore det amerikanska förbudet en jättegrej. Tiktok är en total succé över hela världen, och en av de absolut främsta vinnarna i underhållningsindustrin under coronatiden. Det är förmodligen den mest nedladdade appen globalt under krisen och har runt 60 miljoner aktiva användare i USA. Men det är inte första gången det kommer ett förbud mot Tiktok, företaget åkte tidigare på en smäll i Indien som förbjöd appen och många andra kinesiska appar efter en militär sammandrabbning vid gränsområdet mellan länderna i början av sommaren. Trots att Trump sagt att man ska förbjuda Tiktok laddas den fortfarande ner i stor omfattning i hela USA. Det är såklart olämpligt att amerikanska staten skulle tjäna något på en sådan affär. Även Twitter har pekats ut som en potentiell köpare men det är förmodligen bara Microsoft som har den tekniska kapaciteten som krävs för sådant förvärv”.

Även om Alibaba tillhandahåller andra tjänster, inte minst inom fintech, så är det en kinesisk retailjätte. Vilka är de stora skillnaderna mellan Alibaba och Amazon, och vem av dem tar hem spelet utanför Kina?

”De har lite olika affärsmodeller. Alibaba lagerhåller inte produkter i samma utsträckning som Amazon utan är mer inriktat på att mest vara en marknadsplats inom e-handel. Det som är intressant är att en rad vassa konkurrenter växer i Kina just nu, exempelvis JD.com och Pinduoduo där Tencent är en av huvudägarna. Pinduoduo har ganska smarta erbjudanden inom e-handel där man exempelvis får rabatt på produkter man köper om man kan locka över någon kompis. Pinduoduo började i små städer och växer nu snabbt även i stora städer medan Alibaba gjorde tvärtom. En intressant utveckling ur ett globalt perspektiv är att Amazon växer snabbt i stora delar av världen. Det ser bland annat ut som att man håller på att koppla greppet om Indien. Vi gillar fortfarande Alibaba som på det hela taget är ett mycket starkt företag. De är fortfarande tydlig marknadsledare inom e-handel i Kina, de är mycket duktiga inom fintech och de är också fortfarande klart störst i Kina på molntjänster. De växer också snabbt lite här och där utanför Kina”.

Under de senaste två åren har ni byggt upp en stor position i JD.com, varför?

”De har investerat stort inom logistik under många år och när vi kände att det kunde vara dags för bolaget att börja skörda frukterna av dessa satsningar gick vi in. De levererar en del paket med hjälp av drönare, men det är dock fortfarande en liten del”.

När vi pratade för två år sedan, hade ni nyligen tagit in ett bolag som heter Han’s laser, med motiveringen att de var ledande på laserteknologi; märkning, svetsning och skärning. Ni har kastat ut det på grund av en corporate governence-fråga, berätta!

”De började köpa hotell i schweiziska Alperna och sade att det var avsett för forsknings- och utvecklingscenter men vi befarade att det låg privata intressen bakom alpinvesteringarna och när vi ställde frågor om det fick vi inga tydliga svar och då tappade vi förtroendet för ledningen, åtminstone temporärt”.

Vilket är fondens senaste innehav?

”Det kan vi inte kommunicera ännu men ett bolag som vi har tagit in under våren anknyter till handelskonflikten mellan USA och Kina. Bolaget heter Mediatek och är ett taiwanesiskt bolag som designar chipsets, det är en direkt konkurrent till Hisilicon som är direktägda av Huawei som amerikanerna ju också har bråkat med. I maj sa USA ungefär att ingen fick leverera till Hisilicon och då tror vi att fler aktörer, inklusive Huawei, kommer att vända sig till Mediatek för att köpa chipsets till bland annat smartphones”.

Aprop Huawei, är handelskonflikten mellan USA och Kina här för att stanna?

”Jag tror det lugnar ner sig efter valet, Trump är enormt stressad över låga opinionssiffror och den stressen gör nog att han kommer att kasta saker till höger och vänster. Jag tror man får spänna fast säkerhetsbältet tills det lugnar ner sig. Visst, man kan anmärka på saker som Kina gör, men det är onödigt att göra dem till fiender istället för att se dem som en tuff konkurrent. På något sätt måste USA och Kina starta om sin relation och börja fokusera mer på saker som förenar dem. Inte bara fokusera på olikheter. Oavsett vem som vinner det amerikanska presidentvalet så tror jag att det finns en chans att en bättre relation kan börja byggas upp efter valet”.

Om man tror att konflikten lugnar ner sig efter det amerikanska valet i november, kan det vara läge att investera i kinesiska bolag just nu?

”Jo, det skulle man absolut kunna tänka sig. Den viktigaste faktorn för börsens utveckling är dock vilken penningpolitik som världens stora centralbanker kommer bedriva. Det är i alla fall min bedömning”.

Det som tidigare var fondens tredje största innehav, Taiwan Semiconductor Manufactoring Corporation, TSMC, har ni blivit fondens största innehav, varför?

”De har ryckt ifrån sina konkurrenter och står för mer än halva världsproduktionen. Halvledarna de tillverkar blir allt mindre, något de har investerat i länge och under det senaste året har det blivit tydligt att konkurrenterna får det allt svårare med att hålla jämna steg. Ett tecken på detta är att Intel som både designar och producerar halvledare gick ut och indikerade att de kommer att få det svårt att själva producera framtidens avancerade produkter inom området. Det skulle innebära att en stor konkurrent kan falla bort plus att TSMC kanske måste producera åt sin forne konkurrent”.

Ni äger företag i Kina, Hongkong och Taiwan. Före, under och efter de massiva protesterna i Hongkong har aktiekursen för bolaget bakom Hongkongbörsen (Hong Kong Exchanges and Clearing) ändå gått upp, hur kommer det sig?

”På grund av den politiska nyckfullheten mellan USA och Kina har flera stora börsbolag som tidigare bara var noterade i USA valt att dubbelnotera sig på Hongkongbörsen, Alibaba är ett exempel, JD.com ett annat. Dessutom möjliggör Hongkongnotering även att kineser får bli aktieägare. Att fler bolag dubbelnoterar sig eller bara noterar sig i Hongkong är en utveckling som marknaden tror håller i sig”.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Här hittar du fler intervjuer