Carmignac-förvaltaren: ”Vi minskar aktieexponeringen”

Trots att vi har fått en ganska skakig start på det nya året har ni på Carmignac en positiv outlook för 2022. Ni räknar bland annat med en global tillväxt på 4,5%. Vad baserar ni era prognoser på?

”Vi vet ju redan nu att årets första kvartal kommer påverkas negativt av effekter från omikron. Vi tror att de höga energipriserna kommer fortsätta tynga i Q2 och åtstramningar från centralbankerna. Men i andra halvan av 2022 så tror vi att ekonomin kan komma tillbaka, framför allt i Kina. Detta är ju en stor skillnad från 2021, när västvärlden var väldigt expansiva medan Kina förde en mer konservativ finans- och penningpolitik. Men nu är det tvärtom som gäller.”

Lägre tillväxt och högre inflation alltså. Övergående eller mer beständig?

”Vi tror att uppgången i inflationstakten kommer avstanna, men att inflationen är mer beständig än vad man tidigare trott. Råvarupriserna är höga på grund av resursbrist, men även när detta normaliseras finns det en del prisökningar som är mer ”sticky”. Dessutom har lönerna börjat komma med uppåt. Den amerikanska arbetsmarknaden är nära full sysselsättning, vilket leder till att lönerna trycks uppåt. Slutligen har vi, inte minst här i Sverige, kraftiga prisökningar på fastigheter.”

Vad investerar ni i, givet dessa faktorer?

”Eftersom vi förväntar oss långsammare tillväxt vill vi investera i bolag vars vinster inte beror alltför mycket av konjunkturcykeln. Vi kallar detta defensiva investeringstema för ”secular growth”, och ett bra exempel är hälsovårdsbolag. Vi vet med säkerhet att det kommer komma stora demografiska förändringar framöver. Vi kommer ha en större andel gamla personer i framtiden, oavsett vad som händer med den ekonomiska tillväxten.”

Hur positionerar ni er för en mer beständig inflation?

”Bland annat investerar vi i tillväxtländer, framför allt då i statsobligationer. Flera av dessa är vinnare på högre råvarupriser, och då inte bara energipriserna. Ta Chile som exempel, som producerar koppar. Koppar används i allt som har med energiöverföring att göra, det vill säga en hel del.”

Hur påverkar den pågående Ryssland/Ukraina-konflikten er syn på ekonomin?

”Naturligtvis påverkar den marknadssentimentet här och nu. Vi har som en följd av detta tagit ned risk, det vill säga andelen aktier, i portföljen. Men på längre sikt bidrar konflikten också till en stigande inflation eftersom det har en stor inverkan på energipriserna.”

Men ni investerar en del i kinesiska bolag. Hur kommer det sig?        

”Kina har mycket secular growth-aktier inom exempelvis hälsovård och förnybar energi. Kina vill reducera sin import av olja och investerar stort i grön energi. Även elbilstillverkare och batteriproducenter finns här. Vi äger till exempel batteritillverkaren CATL.”

Ni tror också på ett uppsving i den kinesiska konsumtionssektorn. Varför?

”Framför allt beror det på en ökad köpkraft, men vi har även tagit hänsyn till nya regelverk och myndigheternas riktlinjer. Det finns en nationell hälsoplan, som helt enkelt handlar om att kineserna ska hålla sig i form. Så vi har investerat i några bolag på detta tema. Ett exempel är klädhandlaren Anta, som köpte Fila för några år sedan. Vi tror är framtida konkurrenter till globala jättar som Nike och Puma.”

Du pratade om hälsovård tidigare. Har du något ”top pick” i sektorn?

”En av våra större positioner är danska Novo Nordisk. Bolaget tar fram ett diabetesläkemedel som även behandlar fetma. Affären växer bra och lär fortsätta växa då, tyvärr, allt fler människor i världen lider av övervikt.”

Har ni något svenskt bolag i någon av fonderna?

”Ja, i vår Europa-fond har vi till exempel Assa Abloy. De har en väldigt solid affär, med höga, stabila marginaler. De har också blivit en vinnare på digitaliseringen i världen via deras digitala produkter. ”

Du är baserad i Paris. Har du några franska aktier som du kan tipsa om?

”Lyxmärkena, exempelvis LVMH. De är inte så konjunktur- och inflationskänsliga som man kanske kan tro. Har du råd att köpa en Louis Vuitton-väska för 5000 euro så spelar det inte så stor roll om den kanske kostar 500 euro mer.”

Så slutligen: vad är det största hotet mot ekonomin nu?

”För snabba räntehöjningar. Vi ser ju att räntorna stiger nu. Som jag förstår det säger Riksbanken att man inte kommer höja snart, utan snarare framåt 2024. Men det är faktiskt möjligt att det sker redan innan, då flera andra centralbanker runtom i världen höjer nu. Historiskt har bankerna gjort detta när man varit rädd för inflation. Skillnaden idag är att inflationen redan är här. Detta kommer ha konsekvenser på de finansiella marknaderna. Vi ser idag att marknaderna skakar på grund av Ryssland/Ukraina-konflikten. De senaste 20 åren har centralbankerna gått in och stabilisera marknaderna vid sådan volatilitet, men i dag fokuserar man på att normalisera och få ned inflationen med hjälp av räntehöjningar. Så jag tror vi kommer få se mycket volatilitet på marknaderna framöver.”