Årets Ledare – så gjorde Johan Torgeby SEB till Sveriges bästa bank

Det är svårt att hitta i de mörka korridorerna i bankens sekelskiftsbyggnad i Kungsträdgården. Även om man är VD och har varit på SEB i snart 14 år. Är det knappen för våning två eller tre man ska trycka på i hissen om man ska till handlargolvet? Johan Torgeby minns inte riktigt.

Torgeby är sällan på det amfiteaterformade handlargolvet, trots att det var i rum likt detta han inledde sin bankkarriär. Här sitter 200 personer, beväpnade med minst dubbelt så många monitorer. De har fingret på pulsen på allt i världen som det går att handla med.

Men den 19 december 2019 gjorde bankens VD ett sällsynt besök här. En seismisk förändring hade trots allt just ägt rum då Riksbanken precis beslutat att höja styrräntan till 0% efter år av minusränta.

”Hur många här inne har aldrig varit med om räntehöjningar?”, frågade han, varpå ungefär hälften i rummet räckte upp handen.

En hel generation bankirer klev, i och med räntehöjningarna världen över, plötsligt in i en ny verklighet. Nu skulle snart pengar börja kosta något, en rörelse som har accelererat under det senaste året. Deras VD visste att det var ett skifte som innebar otrampad mark för många i rummet, som skulle komma att kasta om flera av de sanningarna handlarna jobbat utifrån under många år. Då var det viktigt att vara på plats.

DEN SMALA VÄGEN

Att vara bank-VD kan vara Sveriges svåraste jobb. Eftersom tillit och anseende är hårdvaluta måste SEB värna om sin tradition och historia. Samtidigt måste de utvecklas och ta striden åt alla möjliga håll där det dyker upp nya och gamla utmanare.

Andra, lika svåra, utmaningar är att försöka öka vinst och börsvärde samtidigt som bankväsendet är ett av de mest medialt utskällda, och av myndigheter en av de mest påpassade, branscherna som finns.

Är man dessutom en universalbank med internationella ambitioner, finns det också alltid en reell risk att trampa på en riktig mina som kan omkullkasta allting.

Mot den bakgrunden har Johan Torgeby ändå under sina snart sex år som VD lyckats positionera SEB till att vara vad de flesta analytiker beskriver som den obestridligt bästa banken. Han har navigerat sig förbi en penningtvättskandal i Baltikum utan att den lämnade några bestående fläckar. SEB gör rekordvinster, inte minst tack vare kostnadskontroll som medel.

Runt 70 styrelse- och utskottsmöten

”Det är ju bra att meddela chefen vad man håller på med”, säger Torgeby medan han knappar in ett sms på telefonen nedsjunken studions soffa.

Det är för fotograferingen för den här intervjun som Afv har bjudit in SEB:s VD till en musikstudio på Södermalm.

Sen vänder han sig mot Ulrika Areskog Lilja, chef för varumärke, marknadsföring och kommunikation på SEB, och ber henne skicka en bild på honom vid trumsetet till ”Husky”, alltså Marcus Wallenberg.

Hur ofta har ni kontakt?
”Jag skulle säga att vi ses en gång i veckan och vi hörs nog ett par gånger i veckan.”

Vad är det för karaktär på alla dessa samtal?
”Den här informella delen som vi pratar om nu, den är mycket hur står det till och hur går det. Den andra delen är en mer informell avrapportering.”
”Sen har vi då en uppsjö av formella möten. Vi hade runt 70 möten i styrelsen och styrelsens utskott förra året. Om jag minns rätt så är jag och ordförande med på alla.”

Sedan 2016 har SEB:s omsättning ökat från 44 miljarder kronor till nästan 55 mdr. Bankens totala kostnader har gått åt andra hållet. Året innan Torgeby tillträdde var de totala operativa kostnaderna nära 28 miljarder kronor. Det senaste helåret hade detta kommit ner till dryga 23. Det är en rörelse som gjort banken väldigt lönsam. Senaste kvartalet kunde Torgeby lägga till handlingarna med en vinst på 9,1 miljarder kronor före skatt.

Trots att kontor har stängts ner på löpande band, beskrivs han ändå internt som någon som ”infört hjärta och själ” i Wallenbergsbanken genom en anmärkningsvärt empatisk ledarstil.

Torgeby är dock inte personen som slår sig för bröstet. Tvärtom gör han gärna en poäng av hur liten hans makt egentligen är.

”Jag skulle hävda att jag har väldigt begränsat med makt”, säger han.

”Jag tror ofta makt definieras som beslutsfattande. Du får bestämma. Jag får inte bestämma mycket”, säger Torgeby med distinkt nordöstskånsk dialekt, som dock renats något från de allra kraftigaste diftongerna.

Afv träffar SEB:s VD på hans träpanelbeklädda rum på huvudkontoret vid Kungsträdgården. Eller, vi träffar Johan Torgeby och SEB:s VD, som nu råkar vara samma person. Det hela är ett förfrämligande som är ovanligt i svenskt näringsliv – en VD som tydligt ser och känner skillnaden på sin roll och person.

RapportperiodenArtikel

Miljardregn efter höjda räntorna – så mycket tjänar bankerna på utlåningen

”Det är inte jag (som har makt, reds. anm.) utan det är ämbetet och nu har jag ämbetet. Som VD blir jag inbjuden i de fina rummen. Ämbetet jag representerar får vara med i Washington och Europa. Jag får prata med mina huvudägare som är både stora pensionsfonder och Investor såklart. Men det är ju inte Johan Torgeby som pratar med dem, det är ju ämbetet”, säger Torgeby om kostymen har burit i snart sex år.

Men låt oss börja med Johan.

PASTORNS PÅG

Torgeby föddes i Örebro, men flyttade med sin familj i ung ålder till Kristianstad och sedan till Åhus i östra Skåne. Pappan, som var pastor, ledde baptistförsamlingen i Kristianstad. Mamman jobbade som barnmorska på lasarettet.

Här odlades Torgebys stora musikintresse. Redan som fyraåring stod han på scen på söndagarna i kyrkan, och la till instrument efter instrument på repertoaren. Riktningen i livet gick i takt med trummorna som var favoritinstrumentet.

Det var först ett enkelt val att söka till musikgymnasiet i Malmö, men själva antagningsprocessen blev en slags vändpunkt. Betygen, 4,1, räckte inte för att komma in vilket innebar audition inför en kommitté i konkurrens med andra begåvade musiker. Torgeby spelade, men drabbades av en annan insikt då han hörde andra trummisar.

”Jag insåg hur bra man kunde vara redan som femtonåring. Och att jag inte var det”, berättar Johan Torgeby som därför valde en annan väg .

Istället blev det samhällslinje med ekonomisk inriktning, följt av lumpen, ett år som bartender i New York och sen ekonomistudier i Lund. Swedbank Robur fattade tycke för den långa pastorsonen på en arbetsmarknadsmässa, men fick bara behålla honom i tre år innan äventyrslusten tog Torgeby till London och Morgan Stanley.

”Det var en kulturchock för mig. Då 25, 26 år gammal”, säger Torgeby om den anglosaxiska finanskulturen med högt tempo, elitistiska hierarkier och en förväntan om att åstadkomma ”något exceptionellt varje dag”.

Men det var en utmärkt skola för en ung bankir som ville testa sina gränser i en större värld.

”Min rekryterande chef var kinesiska. 1,60 lång och fantastisk kvinna. Jag lärde mig så mycket av hennes humana sida och hennes kundcentriska ledarskap. Allting handlade om kund. Hon sa: Du släpper allt om en kund ringer dig. Max tre signaler”.

”Men miljön var också, för en svensk, på gränsen till hänsynslös. Det är inte en kollegial stämning som är huvudsatsen, det är bisatsen. Det tog några år av att gråta mig till sömns innan jag fattade att det inte var personligt. Det är bara ett sätt att få någonting gjort.”

Efter nio år i London rekryterades Torgeby till SEB och blev inom kort utsedd till chef för divisionen Stora företag och Finansiella institutioner. Samma position som företrädaren på VD-posten, Annika Falkengren, hade innan hon intog det största rummet på banken.

Där mer eller mindre slutar dock likheterna mellan Falkengren och Torgeby. Den ena född och uppväxt utomlands med diplomatföräldrar och internatskolor, den andra som bekant med en uppväxt i en mindre skånsk badort känd för ålfiske och vodka.

Falkengren var också, framförallt mot slutet av sin VD-tid, ovanligt publik och nära inpå ett rikskänt namn intimt förknippad med banken hon ledde. En vokal ledare som flera gånger pekades ut som en av världens mäktigaste kvinnor i näringslivet. Det var stora skor att fylla för Johan Torgeby när han utsågs till VD 2017.

”Det var en enorm press. Att efterträda Annika var ingen enkel sak. Hon var väldigt personligt förenad med SEB. Hon var SEB. Men jag gör det på mitt sätt”, säger Torgeby.

Hans sätt har under åren inneburit ett omfattande arbete för att skapa transparens och tvåvägskommunikation inom SEB. Det pratas om att Torgeby har drivit arbetet med att skapa ett bättre samarbetsklimat på ledningsnivå. Att han är bra på att lyssna in andras perspektiv, och har den moderna ledarens rätta blandning av EQ och IQ.

På frågan vad som han ser som sin främsta uppgift som VD svarar Torgeby att det är att sköta ”humankapitalet”.

”Mitt personliga bidrag till det, det primära, det är ju de som jag väljer och ska se till att de har en bra professionell miljö. Det blir ju ledningsgruppen och de närmast sörjande. Men det gäller ju alla i banken. Allt vi gör är människor, varenda grej”, säger han.

DE TVÅ TORNEN

Få saker är så talande för storbankernas utmaningar som SEB:s huvudkontor. Eller snarare de två huvudkontoren.

Just idag är Torgeby i granitkolossen inne i stan, där huvudingången leder ut rakt till statyn av Karl XII. Inne är dovt och dämpat, marmor och mörka träslag. Här är bankväsendet som den samhällsbärande instansen väl representerad. Fortet som förvarar pengarna. Verksamheterna som är förlagda här är styrelsemötena, storkundsidan, governance och representation. Även private banking-kunderna föredrar Kungsträdgården över stålet och metallen ute i Solna.

Halva sin tid arbetar Torgeby från det moderna huvudkontoret ute i Arenastaden. Där är det ljust och sociala ytor. Där görs allt annat SEB vill vara och bli. Hela teknikutvecklingssidan och operations håller till här, samt bankens framtidssökande gren SEBx.

”Jag är liksom dubbelboende”, säger Torgeby.

Som VD för en storbank måste du vara bekväm med att vara den samhällsviktiga institutionen. Att klara av att upprätthålla rykte och förtroende. Hantera kravet på att vara fläckfri och samtidigt ligga i framkant i skyddet mot de nya hot som utvecklas när hela verksamheten blir digital.

”Jag kan inte nog förklara hur svårt det är att bedriva en tungt reglerad institution. Jag har jobbat hela mitt liv utan att behöva sätta mig in i 10 000-tals sidor av regler som man ska förhålla sig till. Och nu är det en av mina huvuduppgifter. Att se till att regelefterlevnad är spotless.”

Å andra sidan finns det en hel värld av irriterande utmanare som enskilt plockar russin ur kakan från universalbankens olika grenar om de inte är på tårna kring teknikutveckling och prissättning på erbjudanden. Slaget om retailkundernas aktiehandel är till exempel redan förlorat till nätbanker som Avanza och Nordnet. Klarna och andra har tagit stora delar av konsumentlånen. Än så länge har storbankerna lyckats försvara den största delen av bolånemarknaden.

”Om tio år kommer vi veta vilka av de lite äldre bankerna som orkade investera och anamma ny teknologi. Men det finns en viss cyklikalitet i det här. Vi har haft det tuffaste decenniet någonsin för en stor, äldre bank att tävla med väldigt många snabbfotade och intressanta entreprenörer.”

I en annan del av staden pågår en rättegång mot en tidigare bank-VD som står åtalad för bland annat grovt svindleri. Anklagelserna mot Birgitte Bonnesen, VD för Swedbank mellan 2016 och 2019, grundar sig i den omfattande penningtvätt som skedde i bankens baltiska verksamhet. Hon riskerar uppemot sex års fängelse.

Inga liknelser i övrigt, men händelserna illustrerar magnituden av följderna som kan inträffa när en bank inte klarar av att matcha regelboken med ambitionen.

Det är en balansakt som en storbanks-VD tvingas gå, där det är lika viktigt att undvika minor som det är att röra sig framåt.

”Jag hade en ledningsgruppsgrej för några år sedan när vi just pratade om förmågan att just orka spela offensivt och defensivt samtidigt. Jag hade en bild på fötterna på en rallychaufför som gasar och bromsar samtidigt för att få till de där kurvorna. Det här är vår uppgift: Du måste köra bil på det här sättet. Du ska komma runt banan snabbast. Fast du ska inte alltid vara snabbast. I kurvorna måste du sakta ner i rätt tillfälle”, säger Torgeby.

Juryn till priset Årets Ledare har tryckt på Torgebys moderna ledarstil. Den empatiska och varma intelligensen som värnar om medarbetaren. Det väcker givetvis frågan, blir han någonsin arg?

”Jag blir sällan arg och det är någonting jag har levt med i hela min karriär. Från första chefsjobbet så har folk sagt att ’en försvårande omständighet för dig är att du är för snäll, har du förmågan att vara lite tuff? Kan du sätta ner foten?’ Och det har alltid stört mig”, säger Torgeby och fortsätter:

”För mig är det ett synsätt där snäll är lika med svag och arg är lika med stark. Och det är inte alls så jag ser på det. Jag vill inte tro att jag har några som helst problem att fatta svåra beslut, även om jag är eftertänksam. Jag är inte världens snabbaste. Jag vill gärna grunna och analysera och jag tycker om det. Men ja, jag har blivit arg så in i bomben”, säger han utan att vilja ge några exempel.