”ABB gynnas av ESG-trenden”

Du har tagit steget från industri till finans och bara varit fondförvaltare i drygt ett år. Före dess var du på Sandvik i drygt sju år. Där bar du titeln Group strategy manager, vad innebar den titeln?

”Jag började med att arbeta med lite bredare strategiska frågeställningar. De sista åren, efter att Olof Faxander lämnade Sandvik och Björn Rosengren tog över som VD, blev arbetet mer fokuserat på renodling genom att avyttra och avveckla stora verksamheter. På central nivå initierade vi en rad större avyttringar bland annat av Process System (som FAM köpte och idag heter IPCO) och Sandvik Mining Systems (som såldes till FLSmidth)”.

Var du aktiv i decentraliseringsarbetet som Rosengren initierade på Sandvik?

”Nej, den fjädern i hatten kan jag inte sätta, även om avyttringarna delvis var ett led i det arbetet. Sandvik har en historia av att vara decentraliserat, men Rosengren tog det ett steg längre”.

Före Sandvik var du investeringsansvarig på Industrivärden i nästan tio år. Det finns lite rundgång i din karriär: Du jobbar nu på Handelsbanken som var största innehavet i Industrivärden, på din tid följt av Sandvik.   

”Jo, det stämmer. På Industrivärden jobbade jag mest med de industriella innehaven. Jag trivdes bra men det är en liten organisation och jag ville pröva något annat. Via Industrivärdens investering i Sandvik lärde jag känna många personer där, så när det öppnade sig en möjlighet tog jag den”.

Sedan lämnade du Sandvik och blev fondförvaltare i fjol, varför?

”Det var något av en slump. När vi hade kommit långt med avyttringarna i Sandvik ville jag ha nya utmaningar. Det kan man få utomlands i Sandvik men jag och familjen trivs bra i Stockholm. Jag har ett aktieintresse sedan tidigare, men är framförallt intresserad av företagande och i synnerhet svenska industriföretag. Så när frågan kom från tyckte jag det lät spännande. Hade det handlat om någon annan typ av fond så hade jag inte varit intresserad”.

Fonden är väldigt industritung, men du har inte Sandvik i portföljen. Varför inte?  

”Det är ett medvetet val. Jag har varit lite för nära bolaget så det känns inte rätt. Jag avvaktar, plus att Sandvik har utmaningar beträffande skärande bearbetning och förbränningsmotorer samtidigt som konverteringen över till ren eldrift går snabbt, det finns lite motvind där. Men tittar man på kursutvecklingen kan jag ju bara gräma mig”.

Du har även ABB i portföljen där din tidigare chef, Björn Rosengren, varit VD ett år. På ABB har han sjösatt ett omvandlingsprogram. Ambitionen är en vinstökning med 60% för de kommande tre åren. Lyckas han?

”Absolut. Jag har haft mina tvivel, framförallt innan jag förstod vad han skulle göra men han gör samma sak på ABB som på Sandvik: sätter upp tydliga mål och jagar målen via scorecards. Med tydliga mål och tydligt ansvar lyckas de. Mitt intryck av ABB historiskt är att det har varit styrt genom en matris. Det har varit svårt att förstå vem som ansvarar för vad, men nu rensar man upp beslutsvägarna. Generellt är ABB välpositionerade för trender såsom ESG genom bland annat energieffektivisering. Jag tror mycket på marginalförbättringen och när den kommer kommer tillväxten efter då tågordningen är stabilitet, lönsamhet och tillväxt enligt Rosengrens recept”.

Största innehavet i fonden är annars Atlas Copco, som fortsätter att prisas av aktiemarknaden. Kan du förstå det?  

”Ja, Atlas gör mycket rätt. Bolaget kommer alltid ticka och växa genom förvärv. De har också en låg kapitalbindning och starkt kassaflöde. Aktien är högt värderad. Jag är inte säker på att den är för hög men att köpa nu och hoppas på jättevinst de närmaste åren tror jag inte på. Men på längre sikt är jag övertygad om att Atlas Copco är en bra investering”.

I en intervju med Affärsvärlden menade Atlas Copcos VD Mats Rahmström att det är en utmaning att leverera allt det som halvledarindustrin efterfrågar. Apropå att orderingången för affärsområdet Vakuumteknik sköt i höjden. 

”Det är lustigt hur vi oroade oss för affärsområdena Industriteknik och Vakuumteknik och sedan vände det. Men när investeringarna har peakat för de globala halvledarbolagen blir det tuffare för vakuumdelen igen. Affärsområdet Kompressorteknik kommer dock att gå bra givet att världen öppnar upp, eftersom Atlas kan utföra mer service på sina kompressorer, vilket är en otroligt lönsam affär”.

Apropå halvledare så flaggade Volvo för bristen i samband med sin Q4-rapport. De har figurerat en del i media på grund av bonusar och utdelningar. Vad säger du om det? 

”Jag förstår den pedagogiska utmaningen. Givet att man svänger om fokus internt kan det vara rimligt att man också styr om bonusar och annat. Pandemin har delvis spelat Volvo i händerna med ökad onlinehandel och alla paket som skickas fram och tillbaka. Man kan delvis se det på orderingången för lastbilar i USA. Volvo tappade 100 miljarder i omsättning under 2020, men bara 20 miljarder i rörelseresultat. Hade krisen skett för 10 år sedan hade det påverkat resultatet avsevärt mycket mer. Med krisen har man sett frukten av det fantastiska arbete som gjorts under tidigare år. Vad gäller återhämtningen blir den nog lite skumpig”.

Ett annat innehav är Indutrade som före börsen var ett helägt dotterbolag till Industrivärden, eller hur?  

”Ja, Industrivärden börsnoterade Indutrade 2005. Så jag har varit med från att det var ett helägt dotterbolag till Industrivärden fram tills nu. Det är ett exempel på handelsbolag som är en fantastisk bolagskonstruktion: ett holdingbolag som köper bolag av exempelvis familjer som får rimligt bra betalt men inte extremt bra betalt. Det finns inte så många operativa synergier, utan handlar snarare om multipelarbitrage”.

I år har Indutrade redan hunnit göra två förvärv. Är vägen framåt bara att fortsätta köpa bolag eller finns en alternativ strategi?

”Vid noteringen diskuterade vi ofta hur stort Indutrade skulle kunna bli. Då bestod det av 65 bolag, nu är det cirka 200 bolag. Vi tittade också på den amerikanska motsvarigheten ITW med över 1000 bolag. Det blir mer utmanande att hålla upp tillväxttakten på sikt, och då måste de få ut ansvaret mer i organisationen. Ett alternativ för handelsbolag är att göra som Bergman & Beving som spann av verksamheten i tre mindre enheter: Bergman & Beving, Lagerkrantz och Addtech. Indutrades bolag är ju spridda inom flera olika industrier. De har exempelvis mycket inom medtech, som i teorin skulle kunna bli ett eget handelsbolag. Det är ett exempel på en alternativ strategi, ingenting jag har hört skulle vara på gång, eller någonting som jag anser att de borde göra”.

Vad gäller spinn offs och avyttringar så var det en trend för flera av innehaven i din fond. Sandvik, Atlas Copco, Epiroc och ABB sålde exempelvis Power Grids till japanska Hitachi i fjol. Är det något vi får se mer av framöver? 

”Med corona kom en tillfällig paus men det där kommer tillbaka. Det finns flera företag där man ser möjligheter att renodla sig. ABB har faktiskt tre verksamheter som man utvärderar för att eventuellt avyttra”.

Vilket är fondens nyaste innehav?

”Axfood. Det sticker ut lite men det är ett superbra bolag. De är marknadstvåa efter Ica. Lågprissegmentet växer, då mest genom Willys och de kommer att kombinera online med den fysiska handeln mer. Det växer litegrann varje år, det är inte superspännande bolag men med sina defensiva kvaliteter skapar det en skön mix i portföljen”.