Godkänd utdelning för 2017

Det var just innan jul 2016 som Börsplus valde ut 17 aktier med extra hög utdelning till första upplagan av vår utdelningsportfölj (läs artikeln här). Nu ett år senare kan vi sammanfatta hur den gick.

Som framgår avkastade portföljen som helhet 8,1 procent inklusive utdelningar. Utdelningarna svarade för 5,2 procentenheter av den avkastningen. Resten kom från kursuppgång som drevs av en blandning av vinsttillväxt och ökade multiplar.

En avkastning på 8 procent är en godkänd absolutavkastning men var inte riktigt i nivå med index. Svenska OMXSGI levererade 11 procent under samma period. En viktig orsak till skillnaden var de tunga cykliska bolagen som lyfte index under 2017, exempelvis Volvo, Atlas Copco och Sandvik, vilka lyste med sin frånvaro i portföljen.

Våra urvalskriterium var bland annat en förväntad direktavkastning på 4,5 procent vilket få cykliska aktier uppfyllde för ett år sedan (och även idag för övrigt). Överlag kan man nog säga att året blev rätt svagt för utdelningsfokuserade strategier. Flera branscher med hög direktavkastning hade svårt att prestera. Exempel är bank- och byggsektorn. Portföljens innehav i Swedbank är en illustration.

Det kan nämnas att totalt sett blev utdelningen från de 17 bolagen något sämre än väntat. Jämfört med vad analytikerna trodde inför 2017 så var det samlade utfallet 6 procent lägre. Det var särskilt den stora sänkningen i Ericsson som bidrog till det.

Krisen i Ericsson medförde att utdelningen kapades från 2,50 till 1,00 kronor per aktie våren 2017. Här fanns förväntningar på en upprepad utdelning kring 2,50. Portföljens två norska laxbolag, Lerøy och Austevoll, delade dessutom bara ut hälften av vad som väntades.

Man kan tänka på aktier som har hög direktavkastning som att de är ett av tre ting:

• Undervärderade. Alltså misstagna för att vara sämre än de i själva verket är.
• Värdefällor. De ser billiga ut men har brister i vinstkvalitet, balansräkning eller liknande.
• Kassakossor. Korrekt lågvärderade på grund av svag eller obefintlig tillväxt.

Ur det perspektivet gäller det att komponera en utdelningsportfölj med så många aktier som möjligt av det första slaget, undvika värdefällor och inte ha uppskruvade förväntningar på sina kassakor. I praktiken är det inte lätt att säga vad som är vad. De tre bästa innehaven i portföljen blev:

• Telenor (+43%). Hade man egentligen trott var en stabil kassako men har värderats upp rejält. Årets överraskning.
• MTG (+33%). Framtidssatsningar inom spel och e-sport har om- och uppvärderats kraftigt.
• Sparebank 1 SMN (+33%). Vinsten har utvecklats bättre än väntat samtidigt som aktien värderats upp något från låga nivåer.

Så hade vi vår beskärda del av värdefällor – även om ingen föll igenom fullständigt:

• Betsson (-24%). Vinsterna från den turkiska marknaden har om- och nedvärderats ytterligare.
• Austevoll Seafood (-19%). Farhågor om fallande priser på norsk lax har pressat sektorn.
• Matas (-14%). Dansk butikskedja inom kosmetik med tuff e-handelskonkurrens.

Sammantaget var flipparna fler än flopparna i alla fall. Känslan är att man får vara rätt nöjd med det givet hur utfiskat den här delen av börshavet börjar bli. Jakten på avkastning har pressat ned avkastningen på mer kvalitativa tillgångar långt under de 4,5 procent som vi vill ha för vår portfölj. Kvar blir förvisso några undervärderade bolag men framför allt kassakossor och ett icke försumbart antal värdefällor. På fjolårets bruttolista, som vi valde från, fanns till exempel Reno Norden som gick i konkurs.

Till 2018 års utdelningsportfölj har vi breddat rekryteringen en smula genom att släppa på kravet att bara större bolag får ingå. I nästa års utvärdering får vi se om det var lyckosamt.