Läsarfråga: ”Varför har ni inte ett bättre jämförelseindex?”

FRÅGAN:

Hej, Jag är daglig läsare och tycker att ni skriver mycket som är bra och har kloka åsikter. Men nu hör jag av mig på grund av något som jag tycker är lite mindre bra.

Ni har en imponerande historik på Börsplus aktieportfölj. Nu är den upp +57% sedan januari 2016 och ni anger i jämförelse att OMXS30 under tiden har stigit +12%. Men ett index som inkluderar utdelningar och småbolag är upp +30%.

Borde inte Börsplus ha ett mer relevant index som speglar både stora och små bolag och med återinvesterad utdelning?

Jag tror också du är väl medveten om hur mycket pengar man hade haft år 2000 om du investerat 1 USD i S&P 500 år 1900 utan att återinvesterat utdelningarna och hur mycket man haft med återinvesterade utdelningar? Allt faller utan utdelning helt enkelt. Hälsningar, Jonas

SVARET:

Hej Jonas, Du har rätt i att indexet OMXS30 inte är perfekt. Men eftersom Börsplus har depån hos Nordnet och har ett samarbete med deras tjänst Shareville så är vi i det sammanhanget tvungna att använda OMXS30. Det är nämligen enda jämförelseindex de använder. För att hålla det enkelt för investerare och praktiskt för oss använder vi alltså OMXS30, bristerna till trots.

• Det ena problemet med OMXS30 är att det inte tar hänsyn till utdelningar. Skillnaden är cirka 3–4 procent per år. På lång sikt blir det en enorm skillnad man på ”kort sikt” upp till åtminstone 5 år så kommer inte skillnaden bli extrem. I skrivande stund bedömer vi skillnaden till cirka 10 procentenheter. Det är inte lite, men inte så mycket att det ändrar bilden av Börsplus portfölj.
• Det andra ”problemet” med OMXS30 är att det är ett storbolagsindex samtidigt som Börsplus skjuter brett på både stora och mycket små bolag. Här är skillnaden över längre tid mycket mindre än i punkten ovan. Men istället kan det bli mer snett på kortare sikt.

Det finns dock ett antal ”förmildrande omständigheter” som man bör beakta:

1. Kassa. Som regel har vi i snitt haft en kassa på i snitt gissningsvis 15–20 procent. Hade vi räknat avkastningen på investerat kapital (vilket är så index funkar) så motsvarar det i princip hela effekten av utdelningar.
2. Avgifter. Ser man ”index” som ett mått på vad ett fondsparande kan ge så får man inte glömma avgifter. För en indexfond är avgiften låg eller noll. Men då är det å andra sidan storbolagens utveckling man kommer följa. (Småbolagens andel är så liten.) För aktiva fonder är avgiften (inklusive transaktionskostnader) ofta 1–2 procent per år. Här försvinner kanske halva utdelningen alltså.
3. Skatt. Den är under en procent om man äger aktier via ISK eller försäkring. Men även det är en inte obetydlig avbränning. Detta har så klart ingen bäring på Börsplus prestation, även vi bortser ju från skatteeffekter. Men poängen är att den investerare som tror att det är lätt att få en nettoavkastning i linje med index inklusive utdelningar bedrar sig.
4. Följer inte index. Det finns inget index som Börsplus följer eller efterliknar. Blandningen av mikrobolag, Apple, preferensaktier och budsituaitoner som Meda och Axis samt en stor kassa ligger långt från alla index. Det är viktigt att jämföra prestationen mot någonting men det kommer aldrig bli exakt.
5. Tidsperioden. Börsplus har ännu inte fyllt 3 år. Även med ett imperfekt index är det lätt att se att portföljen gått bra. Med tiden kanske det blir svårare eftersom ”upplupen utdelning” då hinner ge en större effekt. Men den dagen den sorgen. Tills vidare tycker vi att de praktiska skälen för väger tyngre än de principiella invändningarna.

/Peter.Benson@SvD.se