”Skräckindex” rekordhögt: Säljare av bostäder har aldrig varit så oroliga

I ett klimat där bostadspriserna fortsatte att sjunka under november månad har bostadssäljarna aldrig tidigare uppgivit sig vara så nervösa som nu. Främst är det sjunkande reallöner, högre energikostnader och ett fördröjt genomslag på boräntorna av Riksbankens senaste höjning som gör köpsuget mindre och ökar stressen hos säljarna. Det uppger Johan Nordenfelt, informationschef på Erik Olsson.

RÄNTAN BITER FÖRST NU

Det finns flera skäl till att nervositeten på marknaden fortsätter att stiga trots förväntningar om att räntekulmen är inom synhåll. Framför allt spökar den eftersläpande effekten av Riksbankens höjning av styrräntan. Många banker annonserar högre korta bolåneräntor först nu, två veckor efter beskedet om en justering. Även rörliga räntor har ofta upp till tre månaders fördröjning innan en faktisk höjning sker. Till det kommer effekten av att bundna lån till lägre ränta löper ut successivt och först stegvis får genomslag hos hushållen.

Att bankerna samtidigt sänker sina räntor med längre bindningstider signalerar dock att ytterligare ränteökningar betraktas som osannolika.

”Om Riksbanken tror att effekterna av redan genomförda räntehöjningar påverkar ekonomin med lite fördröjning, i kombination med insikten att hushållens stora bostadslån gör den svenska ekonomin räntekänsligare än någonsin tidigare, kan det göra dem försiktiga med att vrida alltför mycket och för snabbt på räntekranen. Man vill undvika en alltför häftig inbromsning”, säger Johan Nordenfelt.

TRÄNGDA KÖPARE MINSKAR NYPRODUKTION

Villaprisernas mer negativa utveckling jämfört med prisnivån på bostadsrätter påverkas enligt Nordenfelt av att stora delar av Sveriges kärnkraft är stängd för underhåll, samtidigt som det är kallt ute. När driftskostnaderna för villan ökar vill köparna bli kompenserade genom sänkta huspriser så att en lägre räntekostnad balanserar de högre elpriserna. Detta för att inte öka den andel av inkomsten som går till boendet.

”Att bostadsköparna inte klarar högre priser påverkar nyproduktionen när bostadsutvecklarnas ökade kostnader inte kan föras vidare till kunderna. Det gör att vi ser en kraftig minskning av nystartade projekt. Men mindre nyproduktion kan å andra sidan ge en snabbare återhämtning i försäljningen när marknaden hittat sin balans igen”, säger Klas Pettersson, VD på Erik Olsson Nyproduktion.

BOENDE HAR LÄGRE PRIORITET 

Den svagare efterfrågan på bostäder (som avspeglas i skräckindex) påverkas också av att svenskarna lägger mindre fokus på boende efter pandemin. En tredjedel av visningsbesökarna säger sig vilja lägga en mindre del av sin konsumtion på boendet än man gör idag, enligt Erik Olsson Bostadsindex.

I storstäderna ser mäklarfirman att köparna är avvaktande och man räknar med att en bostad behöver visas tre helger innan den säljs. Andelen bostäder som Erik Olsson säljer innan den publika huvudvisningen ägt rum är för närvarande obefintlig på Stockholmsmarknaden och under 5% i Göteborg.

”Den oförutsägbara, eller snarare negativa, marknaden gör att vi fortfarande råder våra kunder att sälja den gamla bostaden innan de köper en ny. Det är ett enkelt sätt att ta bort nästan all ekonomisk risk i sin bostadsaffär. Strategin blir dessutom bättre och bättre ju sämre marknaden är”, säger Johan Nordenfelt, men påpekar att bara 60% av kunderna följer rådet trots att man utfärdat det sedan i våras.