Ljusare utsikter för detaljhandeln – ”Ett intressant investeringsalternativ”

Omsättningen på handelsfastigheter har gått från en femtedel av transaktionsvolymen under 2015, vilket motsvarande det näst största segmentet, till att endast utgöra 7% i kölvattnet efter pandemin. Det visar en färsk rapport från Newsec.

Men starten på 2022 har sett munter ut för butikerna. Den fysiska handeln har återhämtat sig efter pandemin och växer jämfört med 2019, både sett till omsättning och antalet besökare.

”Den fysiska handeln har omgärdats av en viss osäkerhet från investerare kopplat till utmaningar givet den växande e-handeln och pandemin. Jämfört med de flesta andra fastighetssegment har direktavkastningen nu ökat och det leder till att handelsfastigheter erbjuder ett intressant investeringsalternativ”, kommenterar Max Barclay, Nordenchef för Newsecs rådgivningsverksamhet, i rapporten.

Externhandelsområden och matvarubutiker utgör mer än hälften av alla fastighetstransaktioner inom handelssegmentet under 2021 och 2022 hittills.

Köpcentrum, som har varit lite av ett iskallt segment för investerare, ser ut att gå mot ljusare tider. I rapporten fastslås att alla former av köpcentrum, både regionala och lokala, presterar bra och i många fall bättre än någonsin. Under 2021 ökade omsättningen jämfört med 2019 för både “upplevelsebaserade” köpcentrum och “närcentrum.” För stadsgallerior är det dock fortsatt tufft och denna kategori fortsätter att redovisa omsättningssiffror som är betydligt lägre än 2019.

Just upplevelser är något som ökar attraktionskraften för att locka besökare till köpcentrum och i rapporten nämns både padelhallar, biografer, skridskobanor, simbassänger och så kallade ”escape rooms”, vilket är en slags spel där lag av spelare ska hitta ledtrådar och lösa gåtor under begränsad tid.

Newsec konstaterar vidare att majoriteten de nordiska köpcentrumen innehåller inslag av matvaror och apotek, vilket är en viktig framgångsfaktor och något som skiljer sig från exempelvis Storbritannien och resten av Europa.

I rapporten slås det samtidigt fast att hotet från den växande e-handeln består och att den står för omkring 13% av den totala handeln i Norden och Baltikum, något som kan komma att öka till 30% till 2030.