Hushållens dubbelsmocka: Högre räntor och minskat ränteavdrag

För ett år sedan var styrräntan 0%. I dag ligger den på 3% och Riksbanken har flaggat för att styrräntan kommer höjas ytterligare.

De kraftigt stigande räntorna gör att det går betydligt snabbare att nå upp till brytpunkten för fullt ränteavdrag, inte minst för högt belånade hushåll i storstadsregionerna.

Ränteavdraget innebär att man får dra av 30% av sina räntekostnader upp till 100 000 kronor per år och person. När gränsen för 100 000 kronor är nådd minskar ränteavdraget till 21%.

För exakt ett år sedan var bolåneräntor på runt 1,50% fullt rimligt. Med den räntesatsen krävdes ett bolån på 6,66 miljoner kronor för att komma upp i räntekostnader på 100 000 kronor per år.

BoräntaArtikel

Annika Winsth: ”Den rörliga bolåneräntan nära 6% i juni”

Idag ligger snitträntan för rörlig tremånaders på strax under 4% enligt jämförelsesajten Compricer. Framåt sommaren väntas räntorna stiga till över 5%, något som bland annat Nordea varnade för i fredags. Vid en ränta på 5% kommer man upp i 100 000 kronor i räntekostnader redan vid ett lån på 2 miljoner kronor. Och vid 5,5% i ränta når man gränsen med ett lån på 1,8 miljoner.

”Det är jätteallvarligt. För det första är det många som inte har tänkt på det. För det andra får du den här turboeffekten på räntan vid ett tillfälle när räntan svider jobbigt mycket i alla fall. Det är en väldigt dålig tajming”, säger Johan Nordenfelt, informationschef på mäklarfirman Erik Olsson.

Tung skuldbörda i storstadsregionerna

Enligt en rapport från Finansinspektionen, FI, låg snittet för nya låntagare (ensamhushåll) i Stockholm på 2,69 Mkr under 2021. FI har i skrivande stund inte släppt sin statistik för 2022.

Enligt en mätning från SCB hade 68% av alla nya bolåneavtal rörlig ränta i november 2022. Motsvarande siffra för november 2021 var 46%.

Johan Nordenfelt menar att de första höjningarna från Riksbanken under fjolåret nog inte upplevdes som särskilt tuff för hushållen. Annat är det nu.

”Ju högre räntan är desto jobbigare är de sista höjningarna”, säger han och fortsätter:

”Om man lägger på en procentenhet nu när det redan är många som lever på marginalen och har dragit ner på annan konsumtion, blir det svårare och svårare att få fram pengar till den sista procentenheten.”

Johan Nordenfelt trycker på att det nu går betydligt snabbare att nå upp till brytgränsen 100 000 kronor i årliga räntekostnader som ger lägre ränteavdrag, och att detta blir en dubbelsmäll. Eller turboeffekt, som han kallar det, som dessutom kommer när hushållen redan är pressade.

”När man har passerat gränsen för fullt avdrag motsvarar varje procentenhets höjning plötsligt 1,13. Det blir 13 bonuspunkter. Där har du turboeffekten”, säger Johan Nordenfelt.

“Bostadspriserna kommer inte stiga under 2023”

Även Gustav Helgesson, analytiker på Nordea, tror att det är långt ifrån alla hushåll som har koll på brytpunkten före fullt ränteavdrag.

”Det här är ytterligare en indirekt av räntehöjningarna som slår mot hushållen”, säger han.

Nordea reviderade upp sin prognos om styrräntan efter Riksbankens senaste möte och spår nu att den toppar på 3,75% från tidigare 3,25%.

”Det är mycket som talar för att Riksbanken kommer behöva gå mer aggressivt framåt, då ökar såklart risken på bostadsmarknaden”, säger han och fortsätter:

”Bostadspriserna måste fortsätta korrigeras när boendeutgifterna ökar.”

Nordeas prognos om ett boprisfall på -20% från toppen i fjol ligger fast. Gustav Helgesson menar att det är först i år som räntehöjningarna får fullt genomslag i ekonomin och når hushållen fullt ut.

”Inom de kommande 12 månaderna ska ungefär två tredjedelar av bolånestocken refinansieras och kommer behöva möta de högre räntorna. Ungefär hälften vartannat hushåll har rörliga bolån. Sedan är det runt 15% som är bundna på upp till ett år i återstående räntebindningstid”, säger han och fortsätter:

”Det är svårt att hitta ett case för att bostadspriserna ska stiga under 2023, men framför allt det första halvåret är de största riskerna.”