Hushållens dubbelsmäll vid högre räntor: minskat ränteavdrag

I dagsläget innebär ränteavdraget att privatpersoner får dra av 30% för räntekostnader. Men bara upp till 100 000 kronor per person. Därefter sjunker ränteavdraget till 21%.

I takt med att räntorna stiger går det snabbare att nå upp till brytpunkten för när ränteavdraget minskar.

BostadspriserArtikel

Hushållen blundar för räntechocken – riskerar smäll på 30 miljarder

Vid en bolåneränta på 1,50%, som inte var ovanligt under våren innan Riksbankens första höjning kom i slutet av april, motsvarade 100 000 kronor i räntekostnader ett lån på 6,66 Mkr.

Både SEB, Swedbank och Handelsbanken bedömer att Riksbankens styrränta ligger på 2,25-2,5% till våren. Med bankernas marginal är 4% i bolåneränta inte några orimliga nivåer i närtid.

Vid en bolåneränta på 4% kommer man upp i 100 000 kronor i räntekostnader med ett lån på 2,5 Mkr.

2,5 miljoner kronor i lån är inga hiskeliga summor för bostadsköpare i storstadsregionerna.

Enligt en rapport från FI låg snittet för nya låntagare (ensamhushåll) i Stockholm på 2,69 Mkr under 2021.

Johan Nordenfelt, informationschef på mäklarfirman Erik Olsson, ser kombination av högre räntor och minskade ränteavdrag som oroväckande.

”De nuvarande reglerna med en brytpunkt för storleken på ränteavdragen är förrädiska. Förutsättningarna ändras när räntan stiger utan att något nytt beslut, som skapar debatt och uppmärksammar hushållen på vad som kommer att hända, fattas. Svedan av en räntehöjning ökar ju högre räntan blir. Om man på toppen på det får en minskad avdragsrätt blir de senare höjningarna ännu mer kännbara.”

Han tror inte att hushållen har tänkt på hur snabbt det går att komma över brytpunkten vid högre räntor.

”Vi har levt i en lågräntevärld så länge att det i princip har varit en ickefråga. Man har kunnat ha väldigt stora lån innan man har kommit upp till 100 000-kronorsgränsen”, säger Johan Nordenfelt.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, säger att det kan bli särskilt kännbart för ensamhushåll.

”Om man är två kan man dubbla gränsen. Samtidigt ska man komma ihåg att man fortfarande får göra ränteavdrag, om än något lägre. Ränteuppgången, högre livsmedelspriser och elpriser är de stora puckarna för hushållen, men en lägre procentsats för ränteavdrag blir som lök på laxen.”

Han håller med om bilden att många bolånetagare troligtvis inte har koll på detta.

”För de som inte har varit inne på bostadsmarknaden så länge, och därmed har ganska höga bolån, blir det extra kännbart”, säger Robert Boije.

Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank, är dock mer orolig för räntehöjningarna i sig än det faktum att högt belånade hushåll kan komma att få lägre ränteavdrag på den översta toppen av lånet.

”Den stora frågan tycker jag snarare är om hushållen är beredda på hur snabbt räntorna kommer att stiga framöver, särskilt med tanke på att hälften av bolånetagarna har rörlig ränta.”

Gigantiskt hopp i räntekostnader framöver

Michael Grahn säger att de höjningar som Riksbanken hittills har hunnit göra, på totalt 0,75 punkter sedan april, bara har fått de rörliga bolåneräntorna att smyga upp.

”Under de kommande månaderna blir det ett gigantiskt hopp. Har man inte förstått det kommer man att bli ordentligt överraskad över kostnadsökningen. Men i någon mening blir det en liten dubbelsmäll om man dessutom passerar nivån och får göra mindre avdrag för den översta toppen av bolånet.”

Han menar att nästa fråga blir hur hushållen hanterar ränteuppgången.

”Man hör ofta att svenska hushåll har ett enormt sparande som de kan ta av när plånboken blir tunnare, men jag tror att det är en sanning med modifikation. På aggregerad nivå har svenska folket ett högt sparande, men det är snedfördelat. Många lever ur hand i mun”, säger han.

Johan Nordenfelt på Erik Olsson tror att jämkning av ränteavdragen kan komma bli vanligare i takt med att hushållen får en tunnare plånbok.

”Eftersom högre utgifter i mångt och mycket är en likviditetsfråga skulle jag kunna tänka mig att fler hushåll kommer att jämka hos Skatteverket, och alltså be om att justera för ränteavdragen nu istället för att få tillbaka allt i en klump året därpå. Det är nu man behöver pengarna för att betala räkningarna. Om jämkningen blir mindre än hushållen hade räknat med, och kassaflödet börjar sina kan det bli tufft”, säger han.