Fastighet Riksbanken
Finansveteranen sågar Riksbanken: ”Det är världsfrånvänt”
Riksbanken bröt åtta års av noll- eller minusränta i slutet av april när de höjde från 0% till 0,25%. Samtidigt flaggade de för att fler höjningar är att vänta under året.
I söndagens sändning av SVT:s Agenda medverkade Riksbankschefen Stefan Ingves tillsammans med Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och pratade om räntor och den svenska bostadsmarknaden. I inslaget sa Stefan Ingves att reporäntan bör ligga på 2% om två år, och att med bankernas marginaler kommer boräntan därmed landa på 3-4%. Han sa även att räntorna kommer att stiga tills de får ner inflationen.
”Det slår rakt in i plånboken för de som har rörlig ränta”, sa Stefan Ingves i inslaget.
Men Riksbankens räntepolitik de senaste åren har inte varit okontroversiell.
Peter Malmqvist, lärare i redovisning, finansanalys och företagsvärdering vid Stockholms universitet samt oberoende finansanalytiker och flitig debattör, är kritisk mot Riksbankens agerande de senaste åren.
”För mig är det här en räntepolitik från höften. Vad är en centralbanks uppgift egentligen? Att försäkra stabiliteten i ekonomin om du frågar mig. Det tycker jag inte att Riksbanken har lyckats med de senaste åren med sin absurt låga ränta”, säger han.
På Riksbankens hemsida finns följande definition om deras uppdrag:
Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbankens tolkning av målet är att inflationen ska vara låg och stabil. Mer precist: att hålla inflationen mätt med konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, kring 2 procent per år. Även om inflationsmålet är överordnat stödjer penningpolitiken också målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning.
Peter Malmqvist menar att Riksbanken enbart har stirrat på konsumentprisindex (KPI) som han dessutom tycker är ganska godtyckligt framräknat.
”Målet på 2% är ännu mer godtyckligt. Om priset på mjölk knappt går upp alls, men bostadspriserna galopperar med drygt 7% per år, som varit fallet de senaste tio åren, är det verkligen stabila priser och stabilitet i ekonomin? Inte i min mening. Man måste lyfta in bostadsfaktorn i Riksbankens räntebedömning givetvis”, säger han och tillägger att då hade höjningarna börjat för länge sedan och att vi heller inte hade haft någon minusränta.
”När man hör en riksbankschef säga i TV att boräntorna kommer ligga kring 3-4% om ett par år efter att hårdnackat ha vägrat avvika från noll- eller minusränta under 7-8 år, då måste man säga att han rör sig i en värld med väldigt stora intervall. Fram till tre månader sedan skulle inte höjningarna komma förrän 2024”, fortsätter han.
Peter Malmqvist menar att Riksbankens ovilja att ta ansvar för bostadsmarknadens utveckling är anmärkningsvärd.
”Ansvaret för svenskarnas utlåningstakt har lagts på Finansinspektionen. Det är ungefär som en oljedirektör som sänker priserna på diesel och sedan tycker att kommunen ska höja biltullarna för att folk inte ska åka mer bil”, säger han och fortsätter:
”I SVT Agenda pratar både Riksbankschefen och chefen för Finansinspektionen om att folk måste vara kloka och inte låta sig ryckas med i bolånefesten. Det tycker jag är en naiv inställning. Det har varit absurt låg ränta i snart ett decennium. Att inte tro att folk räknar den långa perioden som det nya normala är världsfrånvänt.”
Han menar att Riksbankens syn på att deras uppgift är att hålla koll på inflationen, och att andra får ta hand om tillsynen av svenskarnas skuldberg, är “helt befängt”.
“Räntan är det som styr hur mycket folk lånar. Räntan styr därför bostadspriserna.”
Uppmanar Riksbanken att titta på tre saker
Peter Malmqvist ringar in tre saker som han tycker att Riksbanken borde titta på när de fattar beslut om räntan: KPI, bostadspriserna samt den svenska kronans värde.
”De senaste årens noll- och minusränta, som varit låg även i ett internationellt perspektiv, signalerar att Riksbanken inte bryr sig om valutakursen”, säger han och fortsätter:
”Om räntan är låg försvagas valutan. Det finns nämligen inga incitament för svenska företag som exporterar till utlandet att plocka hem exportpengarna till Sverige.”
Samtidigt menar han att det för honom ter sig märkligt att det främst är räntan som styr valutakursen, att inflationstakten också borde spela in.
”På ett sätt tycker jag att det är märkligt att det är räntan som styr valutakursen. Det borde vara inflationstakten. Om vi har låg inflation, och alltså låga kostnadsökningar, blir företagens vinster högre. Det borde göra att utländska pengar strömmar in för att investera i Sverige. Då behöver placerarna svenska kronor, efterfrågan borde därför öka och valutakursen gå upp. Men så har det inte blivit.”
Varför inte, tror du?
”Jag lyckas inte få ihop det mer än att om vi håller en ständig låg ränta i ekonomin blir det mindre attraktivt att placera pengar i Sverige. Oviljan från svenska exportföretag att plocka hem sina pengar till Sverige, liksom utländska placerares intresse för svenska räntepapper gör att efterfrågan på svenska kronan förblir låg.”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du Afv Fastighet
