Chefsekonomen om bopriserna: Inte dyrt att köpa bostad idag

År 1983 kunde man köpa ett hus på Lidingö för två årslöner, men i dag får man snarare räkna med över 20 årslöner. Trots det är bopriserna inte höga. "Jag skulle inte säga att det är dyrt att köpa bostad idag", säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Bostadspriser
Foto: Fredrik Sandberg /TT

Bostadspriserna är uppe på historiskt höga nivåer. I denna artikel möter vi Monica vars hus på Lidingö har stigit med över 4000% sedan hon köpte det 1983.

En prisuppgång på över 4000% är exceptionell, men fastighetsprisindex visar fina siffror. Storstockholm har fått se en prisutveckling på 1200% sedan mitten av 80-talet, Storgöteborg på 1000% och riket som helhet runt 900%.

SBAB:s Robert Boije.
SBAB:s chefsekonom Robert Boije.

Men trots att bostadspriserna är uppe på historiskt höga nivåer i kronor och ören är de egentligen inte höga. Åtminstone inte enligt Robert Boije, chefsekonom på SBAB. Svenskarnas boendeutgifter som andel av disponibel inkomst är rekordlåga.

”Jag skulle inte säga att det är dyrt att köpa bostad idag. De senaste årens prisuppgångar, med undantag för pandemin, har förklarats av trendmässigt fallande räntor och stigande hushållsinkomster och med hänsyn till dessa parametrar har prisutvecklingen varit rimlig. Räntekvoten, alltså ränteutgifter i förhållande till disponibel inkomst, är historisk låg. Däremot har stigande bostadspriser i kombination med amorteringskrav och bolånetak gjort det svårt för unga och andra hushåll med lägre inkomster att komma in på bostadsmarknaden”, säger Robert Boije.

Hur högt kan bostadspriserna stiga?

”Jag tror att vi snart har nått smärtgränsen. Priserna gått upp väldigt mycket under pandemin men kan inte förklaras av fallande räntor. Vår bedömning är att priserna stiger ett par procent under 2022 för att sedan falla tillbaka några procent i takt med att räntorna börjar stiga.”

Men om det är rekordbilligt att bo för att räntekvoten är historiskt låg borde det väl finnas utrymme för fortsatt stigande priser?

”Räntekvoten mäts för alla hushåll som bor i ägt bestånd och inte bara de som nyligen har köpt. Många har ju bott i sina lägenheter eller hus väldigt länge. Den grupp som har köpt de senaste åren till de höga priserna har både högre räntekvot och totala boendeutgifter eftersom många av dem dessutom påverkas av amorteringskravet.”

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Här hittar du Afv Fastighet

Annons från VECKANS FÖRETAG