Fastighet Bostadspriser
Analytiker: Bopriserna kan sjunka 15% om Ingves får rätt
I slutet av april gjorde Riksbanken sin första höjning av reporäntan på åtta år och meddelade samtidigt att fler höjningar är att vänta i år. Riksbanken höjde reporäntan från 0% till 0,25%.
Under söndagskvällen gästade Riksbankschefen Stefan Ingves SVT:s Agenda och pratade om svenska bostadspriser och bolåneräntor tillsammans med Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen. Ingves sa att reporäntan bör ligga på 2% om två år, och att med bankernas marginaler kommer boräntan landa på 3-4%.
”Inflationen idag kring 6% och det är alldeles för hög inflation”, sa Stefan Ingves i Agenda och tillade även att räntorna kommer att stiga tills de får ner inflationen.
”Det slår rakt in i plånboken för de som har rörlig ränta.”
Kan bli 15% nedgång
Afv har tidigare sammanställt hur mycket storbankerna tror att bopriserna kommer att falla. Nordea, Handelsbanken och Swedbank tror på en nedgång på 10%.
I Nordeas huvudscenario räknar de med att boräntorna ligger på 3% i slutet av 2023 och att bostadspriserna faller med 10% från toppen i år till slutet av 2023. Men om Stefan Ingves högre siffra, som han nämnde i Agendas inslag, blir verklighet lär fallet att bli ännu brantare.
”Om det blir högre boräntor än de 3% som vi räknar på blir nedåtriskerna på bostadsmarknaden ännu större. Lägger man till en procentenhet med boräntor på 4% skulle det snarare kunna röra sig om en 15 procentig nedgång”, säger Gustav Helgesson, analytiker på Nordea.
Även Maria Wallin-Fredholm, ekonom på Swedbank, är inne på att om Stefan Ingves högre spann slår in lär raset bli värre.
”Vi räknar med att bopriserna går ned cirka 10% fram till slutet av 2023. De rörliga boräntorna borde ligga på runt 3% i slutet av 2023. Nedgången skulle bli större än 10% om de rörliga räntorna i stället uppgår till 4% men vi har inte räknat på det”, säger hon.
Gustav Helgesson menar att det är mycket psykologi som påverkar bostadsmarknaden i närtid.
”Oron för räntechock och prisnedgångar kan i sig vara självförstärkande för bopriserna eftersom det påverkar köparnas beteende.”
“Ingen hjälp den här gången”
Ett ras på 10% skulle vara större än under finanskrisen.
”Under finanskriserna 2008 föll priserna med 8%”, säger Gustav Helgesson.
Han menar att en stor skillnad mot nu är att Riksbanken sänkte räntan väldigt kraftigt under den perioden vilket hjälpte priserna att stabilisera sig. I september 2008 låg reporäntan på 4,75%. Ett halvår senare, i februari 2009 låg den på 1,0% och i augusti 2009 på 0,25%.
”Skillnaden nu är att vi inte har någon sänkning i vår prognos, bostadsmarknaden får ingen hjälp av penningpolitiken den här gången”, säger Gustav Helgesson och fortsätter:
”Under 90-talskrisen hade vi en nedgång i småhuspriser på 20%. Vår bedömda prisnedgång på 10% till slutet av 2023 är alltså väldigt hög ur ett historiskt perspektiv, men samtidigt har priserna gått upp kraftigt de senaste två åren. En nedgång på 10% skulle innebära att bopriserna hamnar på samma nivå som januari 2021.”
Pendeln svängde snabbt
Så sent som i februari 2022 hade Riksbanken nollränta fram till andra halvåret 2024 i sin prognos, men svängde alltså kort därefter.
”Riksbankens omsvängning, från nollränta till höjningar, har gått ganska snabbt vilket i sig kan göra att hushållen blir extra försiktiga. Vi har haft ränteuppgångar tidigare också om man går tillbaka några år men inte i kombination med så hög inflation. Ur den aspekten blir det en dubbelsmäll för hushållen, med både sjunkande reallöner och högre räntekostnader”, säger Maria Wallin-Fredholm.
Riksbanken aviserade vid sitt senaste räntemöte att prognosen är att reporäntan kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år och att den ligger på något under 2% under våren 2025.
Men Gustav Helgesson på Nordea tror att Riksbanken kommer att höja räntan vid varje räntebesked under det här året, och att det kommer bli två så kallade dubbelhöjningar med 0,5 procentenheter i både juni och september i år.
”Vi tror att Riksbanken stramar åt mer aggressivt än de har i sin nuvarande prognos, till 1,5% (innan årets slut reds. anm.), men att de sedan inte höjer under nästa år. Riksbanken själva räknar med att höja räntan till 2% på några års sikt, vilket vi alltså inte tror”, säger han och fortsätter:
”I det senaste inflationsutfallet såg vi att den inhemska inflationen, tjänsteinflationen, stack iväg långt över vår prognos. Det är den del i inflationen som räntevapnet biter på vilket stärker sannolikheten för att Riksbanken kommer att fortsätta strama åt i närtid.”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du Afv Fastighet