Gräsklippet

Det är en sommardag i New York för åttio år sedan. Över 20 000 arga människor marscherar nedför Femte avenyn. De skanderar slagord som ”Läs din bibel” och håller upp plakat.

”Vi är medborgare, inte fångar”, står det.

Det är den 4 juli 1921 – USA:s nationaldag. Men detta år verkar frihetens land inte så fritt. Två demonstranter vecklar ut en banderoll med orden: ”Tyranni i rättfärdighetens namn är den lägsta formen av tyranni”.

Vad protesterar de mot?

De protesterar mot att de inte får dricka alkohol längre.

Några nya rader i USA:s konstitution hade förändrat allt. Förbudstiden hade börjat.

I amerikanska historieböcker beskrivs 1920-talet som en period fylld av kontraster och konflikter. Medan folk flyttade till städerna och klädde sig friare, uppstod en ny puritanism. Religiös fundamentalism fick ett uppsving.

Det här var nykterhetsrörelsens gyllene tid. I flera länder antingen infördes alkoholförbud eller smiddes planer för det. År 1922 skulle Sverige ha en jämn folkomröstning som till sist slutade med att spriten fick vara kvar, men ytterst hårt reglerad.

I USA gick man längre. Alkohol förbjöds helt.

Det har gått hundra år sedan dess. Kriget mot alkoholen har för länge sedan tagit slut. Och i stort sett all forskning tyder på att alkoholförbudet var ett gigantiskt misstag. ”Vårt största whoops någonsin”, som en amerikansk historiker uttryckt det.

Det handlade – som oftast – om ekonomi.

För det fanns ju miljontals amerikaner som inte tänkte sluta dricka bara för att politikerna bad dem.

De monterade ner bryggerier och byggde upp dem igen på andra sidan kanadensiska gränsen, de lärde sig tillverka gin i badkar, de försökte få till whisky genom att blanda etanol med kreosot.

Maffian tjänade pengar och växte sig stor. Men slipade affärsmän kunde faktiskt skapa vita pengar. Apotekskedjan Walgreens är i dag ett av USA:s större företag, med tusentals butiker runt hela landet. I förbudstidens begynnelse bestod grundaren Charles Walgreens kedja endast av tjugo affärer i Chicago. Ett decennium senare hade den vuxit till över femhundra stycken.

Framgången berodde på att man på apoteken kunde hämta ut en nymodighet som läkare villigt skrev ut: medicinsk alkohol. Även Kennedyklanens, Bronfmanfamiljens och flera andra amerikanska familjeförmögenheter grundlades under den här perioden.

Men för varje dollar som hamnade hos apotekare, maffialedare och smugglare förlorade USA och delstaterna ett par cent i skatteintäkter. Alkoholskatter hade före förbudet stundtals stått för en tredjedel av den federala statens inkomster.

När New York-börsen kraschade 1929 blev situationen akut. Demokraterna skrev om sin valplattform och krävde att alkohol skulle bli lagligt igen och 1932 fick partiets presidentkandidat Franklin D Roosevelt 57 procent av rösterna.

Han höll sitt vallöfte. Redan 1933 var alkohol tillåtet igen. Nykterhetsrörelsen var missnöjd. ”Ingen nation har lyckats dricka sig ur en svår lågkonjunktur”, protesterade The Woman’s Christian Temperance Union.

Men amerikanerna lyckades delvis supa sig till sunda statsfinanser. Sex år senare hade samtliga delstater infört någon form av skatt på spritdrycker eller byggt ett system med offentligt ägda alkoholbutiker. Året efter stod tobaks- och alkoholförsäljningen för 60 procent av landets skatteintäkter.

Det har blivit 2018, och ännu en drog håller på att bli laglig. Den här gången handlar det om cannabis – och historien upprepar sig. I delstat efter delstat har ”medicinsk marijuana” luckrat upp förbudslinjen. Därefter har hopp om ökade skatteintäkter lagt grunden för fullständiga legaliseringar.

Finns det pengar att tjäna igen? Finns det ett nytt Walgreens någonstans i världen? Eller en motsvarighet till dagens tobaks- och alkoholjättar?

Läs hela artikeln genom att klicka här.