Dicot – inget att hetsa upp sig över än

Dicots Libiguin är tänkt att bli ett nytt läkemedel för behandling av sexuell dysfunktion hos män. Effekten ska råda bot på både erektionsproblem, för tidig utlösning samt potentiellt minskad sexlust.

Libiguin är baserat på rötterna från en växt (Neobeguea Mahafelensis) som först upptäcktes på Madagaskar och som länge använts som folkmedicin där. Som substansen är beskriven påminner det om ett föryngringspiller som ger män samma sexuella förmåga som i unga år. Inga kända biverkningar är rapporterade.

Till skillnad från storsäljande läkemedel som Viagra ger Libiguin en långvarig effekt, upp till 14 dagar, vilket tar bort kravet på planering av sexuella aktiviteter. En annan viktig skillnad är att effekten inte är lokal utan sker i det centrala nervsystemet. Den exakta mekanismen är inte känd. Nedsidan är att effekten är fördröjd ett par dagar från att substansen tas.

Dicot genomför just nu en nyemission riktad till allmänheten inför listning på Aktietorget (se faktaruta). Efter kostnader ska emissionen tillföra cirka 10 Mkr. Om emissionen övertecknas kan en övertilldelningsemission tillföra ytterligare drygt 2 Mkr.

Börsplus syn på Dicot

Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

Det är bara grundaren Jarl Wikberg som äger aktier av nyckelpersonerna. Efter genomförd nyemission kommer hans ägande att uppgå till drygt 50 procent . Övriga personer i ledning och styrelse har teckningsoptioner i varierande grad.

Bland storägarna märks miljardären Bertil Lindkvist som före emissionen äger knappt 10 procent av Dicot. Cirka 20 procent av emissionen är säkerställd genom teckningsförbindelser.

2. Track record nyckelpersoner

Dicot är virtuellt med bara en anställd i vd Göran Beijer som har lång erfarenhet från life science industrin. Grundare och vetenskaplig chef Jarl Wikberg är professor i farmakologi vid Uppsala universitet. Styrelseordförande Lars Jonsson är läkare och docent. Han är också vd för Uppsala universitets holdingbolag (UUAB) som kommersialiserar forskning. UUAB närmar sig hundra spin-outs från universitetet. Ledamot Lena Söderström är vd för First North-noterade Senzime.

Nyckelpersonerna har en bra mix av kompetenser från relevanta forskningsområden, life science industrin, bolag i noterad miljö och kapitalanskaffningar.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Blir det till slut ett av läkemedel av Libiguin så är marknaden mycket stor. Bara erektil dysfunktion är en marknad värd 5 miljarder USD och håller Libiguin vad preparatet lovar kan alltså fler problem än detta behandlas.

Forskarna bakom Dicot har strukturbestämt den aktiva substansen och visat effekt i musmodeller både avseende påverkan på erektion och utlösning. Att testa nedsatt sexuellt intresse är förmodligen svårare i en musmodell. Den ursprungliga växten finns bara i begränsad omfattning. Det problemet är löst genom syntetisering med råmaterial från en annan växt som kan odlas kommersiellt. Läkemedelskandidaten blir semisyntetisk och benämns DIC2024. Tidiga toxicitetsstudier har genomförts med god profil.

Dicot söker nu kapital för den prekliniska dokumentationen. Produktionen ska skalas upp och det ska genomföras toxicitetsstudier på djur. Det är ungefär så långt kapitalet räcker.

I nästa steg ska bland annat substansen produceras enligt GMP. Den andra fasen av det prekliniska arbetet kan tänkas vara inledd om ett år och kommer att kräva ytterligare cirka 30 Mkr.

Efter det är det dags för en klinisk fas I-studie, gissningsvis med start sent år 2020, för att visa säkerhet i människa och eventuellt effekt. Det kommer att kosta uppskattningsvis 10-20 Mkr. Om Dicot väljer att själva ta projektet genom fas II-studier kommer det att behövas minst lika mycket kapital till.

Kapitalbehovet är med andra ord stort och kan summeras till ytterligare minst 40-50 Mkr förutom den nu aktuella nyemissionen. På en aktiemarknad där riskviljan svänger rejält och det inte är lätt att få uppmärksamhet är det ett problem. Dicots ledning verkar dock vara medvetna om det och öppnar upp för att det kan finnas anledning att anpassa ambitionerna efter förutsättningarna.

Målsättningen är att genomföra en affär med ett större läkemedelsbolag för att finansiera vägen till ett registrerat läkemedel. Det är ett klassiskt upplägg. En affär kan ske tidigt, i preklinisk fas, eller senare, i klinisk fas. Ju längre Dicot kan utveckla DIC2024 desto bättre affär kan bolaget göra.

Patentsituationen ser god ut jämfört med andra noterade mikrobolag inom bioteknik med 14 beviljade patent på flera kontinenter inom två patentfamiljer.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

• Framgångsrik nyemission
• Det prekliniska arbetet löper på som tänkt
• Säkerställa ytterligare finansiering för preklinik, fas I och eventuellt fas II-studier
• Fånga de större läkemedelsbolagens intresse

Primärt på agendan är att den pågående nyemissionen blir en succé. Så fort emissionslikviden är på plats är det dags att börja planera för nästa kapitalisering. En klok strategi vore att Dicot redan nu försöker få de större läkemedelsbolagens uppmärksamhet.

Optimistiskt scenario

Dicots substans fungerar folkmedicinskt. Det ökar sannolikheten för framgång men ska samtidigt inte tas för givet. Marknaden läkemedelskandidaten DIC2024 adresserar är riktigt stor och skulle bolaget nå i mål kommer det att ha varit en vinstgivande lottsedel trots betydande kapitalbehov de kommande åren.

Pessimistiskt scenario

Forskningsrisken är hög och i närtid är finns även risken för nyemissionen som nu görs inte inbringar tillräckligt med pengar för att driva projektet på rätt vis.

Jämfört med ett annat Aktietorgsbolag inom samma fält (ED), Initator Pharma, kan Dicot uppfattas som en dyrt givet sitt kapitalbehov, till exempel. Initiator värderas till 40 Mkr med 20 Mkr i kassan som tar bolaget genom en klinsk fas I-studie. För att Dicot, som också värderas till 40 Mkr, ska komma dit Initiator är idag krävs 30 Mkr till och ett par år.

Det är vanskligt att jämföra bolag men det finns risk att sådana jämförelser skrämmer marknaden.

Dicot kommer att genomföra nyemissionen om teckningsgraden når minst 60 %. Skulle bolaget inte få in mer kapital än så är Dicot rejält underkapitaliserat. Det skulle inte vara en bra situation för aktieägarna.

Börsplus slutsats

Dicot är en typisk lottsedel. Förutsättningarna för läkemedelskandidaten DIC2024 ser bra ut så här långt och projektet är seriöst. Når bolaget i mål finns det en potentiellt stor affär att göra med de större läkemedelbolagen. Vägen dit är dock lång och Dicot kommer att återkomma till aktieägarna för att be om mer pengar. Den som vill chansa på framgång får räkna med att stoppa in ytterligare ett par kronor för varje krona som investeras nu.