Ministern: ”Visa mig ett frihandelsavtal som inte gynnat Europa”

Det blåser protektionistiska vindar i världen. Igår tillkännagav den amerikanska administrationen breda och höga tullar mot omvärlden. För EU:s del handlar det om tullar på så mycket som 20% eller mer.

Det är så klart mycket beklagligt och allvarligt att USA väljer att kraftigt eskalera situationen med ytterligare tullar.

Men detta motstånd mot handel är tyvärr ett större globalt fenomen. Varje år ser vi dystra siffror i det totala antalet handelshinder som tynger världens ekonomier. Enligt Global Trade Alert tillkom bara under 2024, 3 481 regleringar som gjorde handeln svårare världen över, att jämföra med 1 041 som gjorde handeln enklare. Det råder tyvärr få tvivel om att vi går mot en värld där handeln är krångligare och svårare.

Motstånd även i Sverige

En del av förklaringen är det intensiva kampanjarbete som bedrivits mot varje nytt frihandelsavtal.

Protektionisterna har använt nästan varje tänkbart argument för att bekämpa frihandel: strategisk autonomi, jordbrukare, arbetstagares rättigheter.

Vissa EU-medlemsstater har gjort det till sport att vara emot handelsliberaliseringar. Även här i Sverige finns det motstånd. Socialdemokraten Marita Ulvskog motiverade sitt val att inte rösta för frihandelsavtalet med Kanada, CETA, med hänvisning till att det skulle påverka fackliga rättigheter negativt.

Miljöpartisten Max Andersson avsåg rösta nej till samma avtal för att det skulle innebära risker för miljö och klimat. Andersson hävdade: ”Svart på vitt kommer CETA sannolikt inte ens ge några mätbara positiva effekter för jobb och tillväxt”.

Har tjänat Sverige väl

Men trots de protektionistiska nejsägarna undertecknades avtalet och vi kan därför utvärdera det.

Avtalet har inneburit att cirka 98% av alla tullar mellan EU och Kanada togs bort. Kommerskollegium menar att under perioden 2016 till 2023 mer än fördubblades Sveriges varuexport till Kanada.

Enligt EU-kommissionen exporterar över 2 300 svenska företag till Kanada, och Sveriges handel med Kanada står för 17 000 jobb. Redan efter fem år av CETA sysselsatte handeln med Kanada 700 000 personer i EU, en ökning på 70 000 sedan avtalet undertecknades. Det är också värt att nämna att 79% av alla europeiska företag som exporterar till Kanada är små och medelstora företag.

Med andra ord: CETA har varit bra för Sverige och EU, svart på vitt.

Väntar fortfarande på svar

Så är det för andra avtal också. I ett samtal med en handelsminister från ett annat EU-land, med en mer protektionistisk hållning, bad jag henne visa mig det frihandelsavtal som EU tecknat som inte har gynnat Europa. Jag väntar fortfarande på svar. För sanningen är att det inte finns något.

Låt mig ge några fler exempel.

Kommerskollegium beräknar att sedan tecknandet av frihandelsavtalet med Sydkorea har Sveriges varuexport till landet, mer än fördubblats. Utanför EU var Sydkorea 2023 vår sjunde största handelspartner. Enligt EU-kommissionen har varuexporten ökat mer än 127% sedan implementering av avtalet. Vissa varukategorier har haft en explosionsartad ökning, som fordon, där exporten ökat med totalt 264%. Avtalet har inneburit avskaffade tullar på nära 99% av alla varor som handlas mellan EU och Sydkorea.

Även frihandelsavtalen med Japan, JEFTA, och Vietnam, EVFTA, har gett positiva effekter. EU:s export till Japan har vuxit 11% från dess att precis innan JEFTA tillämpades. Sveriges export till Vietnam är nu 41% högre än innan avtalet undertecknades. Avtalen har inneburit sänkta tullar för EU:s konsumenter på varor som bilar och underlättat för import av ris.

Frihandelsavtal är till och med så kraftfulla att de kan vara gynnsamma redan innan de undertecknats. De skapar positiva förväntningar. I en studie av frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina, som för övrigt noterar en handelseffekt på 130%, konstaterar Kommerskollegium att de första positiva effekterna syns redan 2012, två år innan det undertecknades.

Frihandelskritikernas blinda fläck

Det här är inte bara enskilda exempel. Europaparlamentets utredningstjänst har konstaterat att frihandelsavtal gynnar europeiska konsumenter genom att de sänker priserna på varor i butik, breddar variationen av konsumentvaror och höjer ländernas tillväxttakt.

De positiva effekterna gäller såklart kommande frihandelsavtal också. Enligt beräkningar publicerade av London School of Economics skulle EU:s frihandelsavtal med Mercosur (Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay) kunna öka EU:s varuexport till området med mer än 70% fram till 2032 och att EU:s BNP kan öka med mer än 11 miljarder euro.

Avtalet är inte bara positivt för abstrakta storheter som exportflöden och BNP. I en tid när många har svårt att få hushållskalkylen att gå ihop tror jag alla kan uppskatta att vardagen blir något billigare. Ingen blir ledsen för att varor i matbutikernas hyllor och lådor, som färsk frukt och apelsinjuice, blir någon krona billigare.

Det finns inte ett enda frihandelsavtal som inte har gynnat oss. Men tyvärr visar frihandelskritikerna sällan samma engagemang när de studerar befintliga avtal som när de protesterar mot alla framtida avtal. Hade de gjort det hade kanske också de blivit frihandelsvänner.

Till dessa nejsägare finns bara en sak att säga: Visa mig det frihandelsavtal som inte gynnat Europa.

Benjamin Dousa
Bistånds- och utrikeshandelsminister