Debatt Rennäring
”Kolonisering av Sápmi är grunden till dagens konflikter”
Alice Teodorescu Måwe skriver om renmarkskommitténs arbete i en krönika den 29 maj. Hon raljerar om samernas urfolksrätt när hon skriver ”ska bara den som kan bevisa sin italienska etnicitet få baka pizza?”. Urfolksrätten handlar om att samer har samma rätt att bevara och utveckla sin kultur, som personer som tillhör majoritetssamhället. Den naturbetesbaserade renskötseln är inte vilken näringsverksamhet som helst. Det är en central del av den samiska kulturen.
För två år sedan tillsatte den dåvarande regeringen en kommitté som ska lämna förslag till en ny renskötsellag. Bakgrunden var Högsta domstolens beslut 2020 som gav Girjas sameby – inte staten – rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på samebyns marker ovanför odlingsgränsen. Domstolen skriver bland annat att i avvägningen mellan olika intressen som ska vägas mot varandra, så ska samernas intresse av att behålla och utveckla sin kultur ”tillmätas särskild vikt”.
Alice Teodorescu: Risk för svårlösta konflikter mellan rennäringen och andra grupper
Domen tillrättavisar riksdagen som 1993 beslutade att öppna upp för mer omfattande jakt och fiske på samebyarnas marker väster om odlingsgränsen. Högsta domstolens beslut är inte ett diskussionsunderlag. Det är ett konkret besked till den svenska riksdagen, som politikerna har att förhålla sig till.
I stället för att alla samebyar ska behöva gå till domstol för att få sin rätt prövad tillsattes alltså renmarkskommittén. Kommitténs förslag ska vara förenliga med slutsatserna i domen. I uppdraget ingår också att analysera alla samers rätt till jakt och fiske på samebyarnas marker. Enligt urfolksrätten kan Sverige nämligen inte göra skillnad på samer och samer. Som urfolk ska alla samer ha samma rättigheter till mark och vatten i Sápmi.
Omfattande lobbyarbete
Alice Teodorescu Måwe skriver att värdet av ”rennäringen uppgick till blygsamma 87 miljoner kronor”. Det är möjligt att hon har rätt. Men omsättningen spelar ingen roll. Renskötsel är en del av den samiska kulturen, som svenska staten, myndigheter, regioner och kommuner har en skyldighet att främja, enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, artikel 4 och 5.
Det pågår ett omfattade lobbyarbete från Svenska Jägareförbundet och andra aktörer för att påverka både kommitténs pågående arbete och riksdagen. Ledamöter läcker information och Svensk Jakt rapporterar löpande från utredningen. Teodorescu Måve är bara en av alla opinionsbildare som ställer det samiska folkets urfolksrättigheter mot ”allas lika rättigheter, frihet och äganderätt”.
Ingen ifrågasätter godsägares jakträtt i södra Sverige, men samernas rättigheter ifrågasätts gärna av majoritetsbefolkningen. Renskötselrätten har lika starkt egendomsskydd som äganderätten enligt grundlagen (RF 2:15).
Urfolket samernas rätt till sin kultur är fastslagen i svensk grundlag, minoritetslagen och internationell rätt. Det är koloniseringen av Sápmi som är grunden till dagens konflikter om markrättigheter. Svenska staten har tagit ifrån samerna deras lappskatteland och dragit upp odlingsgränsen och lappmarksgränsen, som inte ens statens beslutsfattare respekterar.
Kerstin Andersson och Eva Forsgren, styrelseledamöter i Amnesty Sápmi
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.